Abstract: This thesis work has been conducted at the Real Estate Department in Halmstad. The department consists of a construction/project management-unit and an operation/management-unit. Like many other towns in Sweden, Halmstad has had a long lasting problem with indoor environment. Not at least at their preschools. Today they are constructing from current building regulations. They have learned from negative experiences which have occurred in the indoor environment in older buildings. Focus is now on healthy materials, like low emission value, energy efficiency and optimization of the building, but still with soft parameters such as cleaning, interior and choice of materials. The fixtures is provides by the real estate department and the furnishings are provides by the children and youth administration. Together they are trying to provide a great indoor environment. I have, together with the real estate department and the children and youth administration of Halmstad, investigated how to provide a good indoor environment in the preschools with small funds. In my thesis there is one theoretical part with a questionnaire survey of how the preschool staff is experiencing their indoor environment to determine where the problems often start. And a practical part with measurements to try and come down to a result that analysis the cause of the problems and also to make sure that the ventilation systems are fulfilling projected values. The measurements and the questionnaire surveys was made at Lokes preschool in Frösakull, Askens preschool in Oskarström and Gullbrandstorps preschool. There were some differences between the staff-responses at the three different preschools. At Askens preschool they feel that the premises are cleaned poorly. At Gullbrandstorps preschool they feel that the indoor-air is bad because they can´t open the windows. The only common factor is the problems they have with the noise the children makes, which unfortunately is normal and specific for the activity. The particle measurement shows that Askens preschool is the one with the most particles in the indoor-air, which can be the results of poor cleaning och materials that are hard to clean. The airflow measurements didn´t show any unusual values, at those preschools where the measurements went well.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken.  Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse. Andra pedagoger uttryckte ingen medvetenhet om att tärningen kunde ha fler användningsområden än vid tärningsspel. Undersökningen visade att tärningen användes vid fler situationer än klassiska spelsituationer. Vi upplever att barnen uppskattade att tärningen användes som redskap i lärandet av matematik.

Syftet med det självständiga arbete är att visa på hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet självkänsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsättningar att arbeta med barns självkänsla. Frågeställningar som används är: hur definierar förskolepedagogerna begreppet självkänsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stärka barns självkänsla? På vilket sätt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsättningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med låg självkänsla? Denna studie utgår från en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frågor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet självkänsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en människa. Resultatet visar att man inte reflekterar på djupet över vad man egentligen menar med självkänsla och har svårt när det gäller det konkreta arbetet i verksamheten. Det finns inte någon samstämmig bild över hur man arbetar med självkänsla. Flera av förskolpedagogerna framhöll vikten av ett respektfullt bemötande som ett konkret arbetsätt eller förhållningssätt för att stärka barns självkänsla. Att arbeta med känslor var också ett arbetssätt som lyftes fram. Andra talade mer om stödjande och berömmande av barnets "görande". Hur förskolepedagogerna upplever sig ha för kompetens kring ämnet självkänsla skiftar. Några anser sig fått mycket kunskap från sin utbildning eller genom kompetensutveckling, men en stor andel upplever sig ha sämre kunskap om självkänsla. Flera pratar om att livserfarenhet och att en samlad kunskap i arbetslaget ger dem en bra kompetens.

Vårt resultat visar att pekboken har en hög status och används i verksamheten på de förskolor som varit med i undersökningen. Den finns tillgänglig för barnen att läsa själv eller tillsammans med någon vuxen. Pekboken inspirerar barnen till att leka lekar,men den kan också användas som ett föremål i barnens lek. Vi ställer oss därför frågan om den borde få användas i leken, och då som leksak eller bok? I vår undersökning anser pedagogerna i förskolorna att pekboken ska behandlas på samma försiktiga sätt som andra böcker, och resultatet från intervjuerna har även gjort oss medvetna om hur vi kan läsa en pekbok. Pedagogerna menar att de måste tillåta att det tar tid att läsa och lyssna på barnens tolkningar och berättelser om bilderna. I vår uppsats om pekboken har vi fått fram att pekboken är en första inbjudan till böcker och läsning, och pedagogerna i vår undersökning visar en tydlig bild av hur vi kan göra detta till en positiv upplevelse. Att läsa en pekbok innebär att skapa en dialog och ett samspel med barnet. Pekboken är en litteraturform som kräver tid, lyhördhet, omtanke, men också fantasi.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.          Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan. Studien har visat att barn uttrycker matematik i sin lek. Den matematik som framträdde mest var lokalisera och de vanligaste uttryckssätten barn använde var genom handling och ord.

Sammanfattning En central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet? Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare. De frågeställningar som fokuseras på är: Hur kan vi skapa ett förtroendefullt samarbete för att få en bra relation till vårdnadshavarna? Vilken kommunikation förs mellan förskollärare och vårdnadshavare när barnet ska gå hem? Resultatet visar på viktiga gemensamma komponenter för ett gott samarbete mellan hemmet och förskolan kan etablera. En slutsats som kan dras är att ömsesidig respekt skapar en förtroendefull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vad förskollärarna och vårdnadshavare kommunicerar om är relevant men individuellt beroende på vad vårdnadshavare vill veta. Ett gott samarbete mellan hem och förskola som skapas genom ömsesidig respekt är viktigt för barnets välbefinnande, utveckling och lärande.

Abstrakt Boija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa – En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Barns hälsa är ett stort område som alltid diskuteras på olika sätt. Trötta, stressade, överviktiga och med koncentrationssvårigheter är de ord som ofta beskriver dagens barn och unga. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna på berörda förskolor anser sig ha tillräcklig kunskap, tillgång till lokaler och andra förutsättningar för att ge barnen tillfälle till planerade fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter är beroende av pigga, koncentrerade och inte stressade barn för att minimera skador vid lek och annan aktivitet. För att nå dit brukar kosten komma på tal vilket har gjort att vi även valt att lägga lite fokus på att se över livsmedelsverkets riktlinjer och de pedagogiska måltiderna. Vi valde att göra kvantitativa enkätundersökningar med hjälp av 31 pedagoger i två olika kommuner för att få svar på våra frågor. Resultatet visar på deras likheter och olikheter i arbetet med fysisk aktivitet inom förskolorna. Resultatet pekar även på att skillnader finns på utövandet av planerade fysiska aktiviteter beroende på om pedagogerna anser sig ha tillgång till anpassade lokaler. Vidare visar även resultatet att måltiderna skiljer sig åt på de olika förskolorna. Nyckelord: Pedagogik, förskola, fysisk hälsa.

Då konflikter är en stor del av barnens vardag på förskolan anses det från tidigare forskning att det är viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken på att barn möter många konflikter redan från tidig ålder och att det är en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstår och många gånger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vår studie är att ta reda på hur olika konflikter ter sig på förskolan, vilka platser i miljön som är vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som användes för att uppnå syftet är observation och enkätundersökning. Observationerna och enkätundersökning utfördes på endast en förskola. Detta för att kunna jämföra observationer och enkätundersökning för att se om vi såg samma konflikter som personalen. Slutresultatet blev delvis som vi antog innan studien där objektrelaterade orsaker troddes vara den vanligaste konfliktorsaken på förskolan, men det visade sig att även principrelaterade konflikter var en lika vanlig konfliktorsak.

I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas. Avsikten är att ta reda på hur pedagogerna planerar och genomför den musikaliska verksamheten på musikförskolan. Genom observationer av förskolans miljö undersöks även hur verksamheten är uppbyggd och hur lokalerna och materialet inbjuder till musikaliskt lärande. Intervjuerna undersöker pedagogernas syn på musiken och dess plats i förskolan. Verksamheten på musikförskolan planeras utifrån en modell de kallar årshjulet, med aktiviteter och teman att arbeta efter. Musikförskolan jobbar också efter MING metodiken (Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp). Miljön på musikförskolan inbjuder framför allt till musikaliskt lärande tack vare de musikinstrument som barnen har tillgång till. Förskolan har ett musikrum där barnen får musicera fritt och utforska olika former av musikaliskt material. Musik ingår i verksamheten på musikförskolan varje dag. Alla intervjuade pedagoger har en mycket positiv syn på musik och anser att musiken i förskolan har många olika syften. Dels att få barnen att känna glädje och gemenskap, men även bidra till att utveckla andra förmågor så som exempelvis språkliga, matematiska och motoriska. Slutsatsen som dras är att musikförskolan som undersöktes i detta fall inte skiljer sig särskilt mycket ifrån förskolor utan inriktning. Det som dock utmärker musikförskolan är att pedagogerna låter musiken vara en del av barnens vardag, varje dag.

I studien har jag spelat ett brädspel med förskolebarn i åldrarna tre till fem år för att ta reda på hur utvecklad deras taluppfattning är. Resultatet av studien visar att kompetenserna är oberoende av ålder och antalsuppfattningen är olika utvecklad för olika barn. För att komplettera studien intervjuades pedagogerna på avdelningen angående deras syn på matematik i förskolan och om de arbetar aktivt med antalsuppfattning. Till svar fick jag att de ständigt arbetar med matematik och antalsuppfattning, både i styrda aktiviteter och spontant i vardagen.