• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7580
  • 32
  • Tagged with
  • 7612
  • 1984
  • 1924
  • 1338
  • 1338
  • 1335
  • 1287
  • 1273
  • 1260
  • 1240
  • 1226
  • 1203
  • 1043
  • 800
  • 752
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
251

Matematik är mer än siffror : Sex förskollärares uppfattningar om arbetet med matematik på förskolan

Claar, Louise, Persson, Magdalena January 2011 (has links)
No description available.
252

Att vara eller inte vara en läsare : En bild av pojkars och flickors sagotillfällen i förskolan

Andersson, Pernilla January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används. Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande. De valde att läsa olika sagoböcker och några föredrog att läsa en leksakskatalog.
253

Låt dom rätta komma in : - en studie om vuxenmobbning i förskolans arbetslag / Let the right ones enter : - a study about adult bullying in the preschool faculty

Stejdahl, Emma, Marina, Karlsson January 2013 (has links)
Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet. Vår studie visade att ovanstående statistik stämde överens med de utvalda förskollärarnas erfarenheter av vuxenmobbning. Samtligainformantertroddedockatt det råder ett stort mörkertal kring vuxenmobbning och att fler kan vara utsatta än vad som syns i statistiken. Alla framhöll ett väl fungerande ledarskap som en av de viktigaste faktorerna för att få bukt på problemet och att vuxenmobbning är så utbrett inom förskolan eftersom yrket är så kvinnodominerat. De utvalda förskollärarna ansåg ävenatt barnen och kvalitén på det pedagogiska arbetet skulle påverkas negativt i fall vuxenmobbning förekom inom arbetslaget.Resultatet från vår studie visade även att det fanns en samsyn hos informanterna gällande sättet att se på vuxenmobbning och att detta områdeansågs varamycket tabubelagt.
254

Sekretess och tystnadsplikt mellan förskola och förskoleklass : Förskollärares agerande, kunskaper och förhållningssätt

Larsson, Linnea January 2014 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995). Resultatet visar att förskollärarnas positiva inställning till och kunskapsbrist om sekretess och tystnadsplikt leder till stor försiktighet när information om barnen ska överlämnas. Om föräldrarna inte ger sitt samtycke till att informationen får lämnas vidare gör förskollärarna inte det. Att man inte lämnar ut någon information utan föräldrarnas samtycke beror delvis på att man respekterar sekretesslagstiftningen som sådan och att skolan som organisation ingår i det svenska rättsystemet, men också på att man vill skydda sig själv från eventuella juridiska påföljder som ett lagbrott kan resultera i. Förskollärarna har viss kunskap om rådande sekretesslagstiftning, men en hel del missuppfattningar och viss begreppsförvirring råder. Flertalet tror att de aldrig får lämna någon information vidare utan föräldrarnas samtycke, och de andra är så osäkra på vilka uppgifter de får lämna vidare utan föräldrarnas godkännande att ändå inte törs göra det. Förskollärarna uttrycker förståelse för att sekretessreglerna finns till för att skydda föräldrarnas integritet och detta ser de som något i grunden positivt; vilket också bidrar till att de ogärna överlämnar uppgifter om barnen mot föräldrarnas vilja även om de anser att det hade gynnat barnet.
255

Barnens reagerande och perspektiv på det könsneutrala begreppet ”hen” : En studie om hur barn på förskolan reagerar på begreppet ”hen”.

Kumar, Savita January 2013 (has links)
"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang. Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande: Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön? För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang. Jag har använt mig av följande aktiviteter för att få ett svar på min frågeställning; Sång under samling - där jag byter ut könsbundna ord till det könsneutrala begreppet "hen" Högläsning – "Kivi & Monsterhund" Fria lekar som får barnen att agera ut sin kreativitet Frågeställningar och dialog med barnen, för att få insikt i deras tankar om aktiviteterna. Totalt har det gjorts fyra aktiviteter vid fyra olika tillfällen med två olika barngrupper i en förskola. Det var tre pedagoger och 11 barn i åldrarna 3-5 år som deltog. Av dessa elva barn var det 6 flickor samt 5 pojkar. De aktiviteter som gjordes valdes för dess relevans till studien. Könsneutralitet är det som ska undersökas och speciellt är det av intresse att se barnens perspektiv på könsneutralitet och begreppet "hen". Den slutsats som kan dras är att barn ser mildare på könsroller än vad vuxna gör och reagerar inte mycket på begreppet "hen". En ytterligare slutsats är att barn påverkas i stor grad av vad andra barn uttrycker och hur andra barn beskriver sina uppfattningar.
256

Flerspråkiga barn i förskolan : Hur stimuleras flerspråkiga barns språkutveckling av pedagoger?

Andersson, Elif January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan. Istället får barnen mer stöd att utveckla det svenska språket. Vidare visar studien att förskollärares förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för att kunna skapa en bra språkutveckling för de flerspråkiga barnen i förskolan.
257

Matematik i förskolans måltidssituationer / Mathematics in preschool meal situations

Kårhammer, Linda, Johansson, Erika January 2013 (has links)
Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna. Observationerna ochsamtalen visar att pedagogerna inte åskådliggör någon medveten matematik medan pedagogerna på den sociala median uttrycker medvetet åskådliggörande av matematik i måltiderna.
258

Jämställdhetsuppdraget i tal och praktik. : En studie om hur pedagogers tankar kring jämställdhetsuppdraget är synligt i mötet med barnen

Leandersson, Mimmi January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen. De bemötte barnen jämställt trots att de inte hade några direkta kunskaper kring jämställdhetsuppdraget. Under intervjuerna visade det sig att pedagogerna såg på barnen som individer med olika behov och bemötte dem därefter.
259

Musik och språkutveckling : Hur pedagogerna på en förskola upplever att musik påverkar det språkliga uttalet.

Högberg, Marie January 2013 (has links)
No description available.
260

Textrörlighet inom läsaktivteterna i förskolan

Hedström, Lisa, Disa, Söderström January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att undersöka samtalet mellan pedagoger och barn samt barnen sinsemellan under lässtunder i förskolan. Även barnens deltagande och agerande har varit fokus i studien. Metoden som användes var observationer där vi observerade läsaktiviteter i förskolans verksamhet. Vi observerade aktiviteterna på avstånd vilket innebar att vi själva inte deltog aktivt i lässtunderna. Observationerna gjordes på två olika förskolor, materialet analyserades och därefter jämfördes våra respektive analyser. Åldrarna på barnen i den ena förskolan var mellan fyra till fem år, medan barnens åldrar i den andra var mellan ett till två år. Analysverktyget som användes var textrörlighet där barnens och pedagogernas sätt att tala om texterna analyserades. Även hur barnen uppfattar, förstår och själva kan relatera till texterna analyserades genom textrörligheten. Textrörligheten kan vara både ytlig och djup, där den ytliga följer texten i böckerna medan den djupa mera utgår från sådant som inte står i böckerna. Utifrån våra respektive resultat fann vi den ytliga textrörligheten som mest förekommande. Pedagogen som läste för de äldre barnen utgick mera från bokens text genom att till exempel förklara och fråga barnen om olika ord från boken. Den andra pedagogen läste böckerna med utgångspunkt från bilderna och använde gester i större utsträckning, för att ge barnen en djupare förståelse av böckerna.  Resultat från observationerna visade också att samtal och reflektioner mellan barnen inte förekom vid de observerade lässtunderna i någon av de båda förskolegrupperna. Konversationerna var snarare mellan pedagogerna och barnen, till exempel när pedagogerna ställde frågor som barnen svarade på. Slutligen visade våra resultat att det var samma barn som deltog aktivt i lässtunderna, och ytterligare en och samma grupp barn som inte visade intresse för aktiviteterna i samtliga observationer. Dessa grupper förekom i både den yngre och den äldre barngruppen.

Page generated in 0.0406 seconds