No description available.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att pedagoger är deltagande i leken. Genom att pedagogerna är med barnen i leken kan barnen få stöd och hjälp för att driva leken vidare. Pedagogen kan även tillföra rekvisita i leken som gör att leken utvecklas. Flera av pedagogerna vi intervjuade framhävde vikten av att vara nära barnen under leken. De har då möjlighet att sätta sig in i leken och det barnen gör. Att vara en medforskande pedagog som har fokus på barnens intresse är en viktig faktor för barnen. Här blir lärandet en gemensam upptäcktsfärd, utan ett förbestämt mål.

No description available.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet. Metoden som använts är en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av sammanlagt 77 föräldrar med barn i förskolan. Resultatet och analyserna i studien visar att föräldrars utbildningskapital hade betydelse för vilken inställning de hade till matematik i förskolan. Studiens slutsatser är främst att föräldrars utbildning verkar ha betydelse för hur engagerade de är i arbetet med matematik i förskolan, samt att det utifrån vår tolkning även kan ha att göra med föräldrarnas eget intresse.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning. Respondenterna menade därför överlag att för att en likvärdig utbildning ska bli möjlig krävs både i förskolan och skolan mindre barngrupper och mer fortbildning för personalen. Den ena slutsatsen i studien var att deltagarna uttryckte att det var skillnad i hur de ville arbeta och hur de faktiskt arbetade, mot en likvärdig utbildning. Den andra slutsatsen var att flera av respondenterna upplevde att en del barn i deras verksamhet inte fick det stöd de behöver

Förskolan är en verksamhet där stress är vanligt förekommande både bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna växer och pedagogerna får alltmer press på sig i sitt yrke. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina åsikter om och erfarenheter av området stress och hur man kan förebygga den bland barnen. Resultatet visar bland annat att lärarna ser stress som något som kommit starkare under senare år och att detta till stor del kan bero på föräldrars stress och påfrestningar. Kraven från omgivningen har ökat och det är viktigt att göra bra ifrån sig i sitt arbete. Det visar också att stressen bland barnen visar sig som tydligast när det blir många barn i verksamheten på samma gång och omgivningen blir högljudd och orolig. Åtgärder för att motverka stress kan vara att beröra barnen och ha avslappning tillsammans med dem. Att låta dem varva ned till lugn musik och låta dem vila i lugn och ro. Ett annat sätt är att fundera över lokalernas möblering och skapa "rum i rummet".

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt. Förskollärarna i studien har beskrivit att barnen redan i förskolan kan ges förutsättning till ett lustfyllt lärande i matematik som grund för vidare lärande. Slutsatser som kan ställas utifrån denna studie är att en medvetenhet kring arbetet med matematik i förskolan är viktigt för att främja barns lärande och utveckling i matematik.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa. Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt. Vidare belyses materialets möjligheter och begränsningar. / According to the curriculum for preschool, the preschool should offer children a learning environment where they can switch between different activities both inside and outside. The purpose of this study is to investigate the conditions that different toys inventory’s offer children in their play and interaction during their time outdoors. Further is the purpose to investigate how the preschool teachers’ arguments concerning the selection of toy and material to play with in their time outdoors.  The essay is based on a qualitative method through three observations and six interviews. Through these, we examine three preschools material that three preschool toys inventory’s  and materials that children have access to their time outdoors and six preschool teachers´ arguments surrounding the choice of these materials. The results show that preschool teachers have different arguments and purposes about the materials different functions concerning children's development and learning. These functions affect children’s availability and development of material use. These functions are influenced by children's availability and teachers' attitudes. Also highlights the material's capabilities and limitations.