No description available.

Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet. Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem. Resultatet visar även att personal som har en medvetenhet och är engagerade av naturen behövs i dessa förskolors verksamheter. För att de barn som finns i förskolor med utomhusverksamhet som profil ska få de bästa möjligheterna bör barns utomhusvistelse och hur utomhusmiljön används vara väl reflekterat och genomtänkt av förskollärarna.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande.   Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär. Formuläret består av nio öppna frågor som analyseras utifrån relevant litteratur. Då föräldrarnas inflytande och åsikter har stor betydelse för samarbetet med förskolan, valdes därmed dessa ut som respondenter till studien. Resultatet visar att föräldrarna har en tydlig uppfattning kring den fria lekens betydelse för lärande. Möjligheter som kom upp med den fria leken är att fantasi och kreativitet skapas och att läraren aktivt skall finnas med. Föräldrarna ser även hinder i den fria lekens betydelse för lärande, då barn kan bli utsatta för våld och kränkningar om inte läraren är observant. Det framkom att den fria leken och den styrda leken skall vara väl balanserad.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar.   Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden. Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien. Frågorna var gjorda som intervjufrågor där varje förälder fick skriva ner sitt egna svar, detta gav mer variation i svaren istället för fasta svarsalternativ. Resultatet av studien visade att det inte var inskolningsmetoden som var avgörande hur man som förälder upplever sin delaktighet eller inte. Föräldrarna såg sin delaktighet mer i att samtala med personalen om sitt barn och att det avsattes gott om tid vid barnets inskolning där föräldrarna fick utrymme att diskutera sitt barn. Studien visade också att föräldrarna ser på delaktighet på olika sätt, men att tid och trygghet var viktiga inslag.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet. Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven. Att bygga enligt kraven för passivhus är ett förhållandevis nytt sätt att konstruera en byggnad. Passivhus eftersträvar en välisolerad, tät och energisnål byggnad. Utifrån denna undersökning ska det gå att avgöra om det energisnåla utförandet påverkar inomhusklimatet. Resultatet ska kunna användas till att avgöra om förskolor kan byggas som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de bästa inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet. För att undersöka inneklimatet gjordes mätningar under flera verksamhetsdagar på några utvalda klimatfaktorer. Lufttemperaturen, relativa fuktigheten, koldioxidhalten och golvtemperaturen mättes under hela verksamhetsdagen och mätvärdena loggades var femte minut. Utöver dessa mätningar undersöktes den operativa temperaturen och luftrörelserna i lokalerna. En enkätundersökning gjordes med personalen som komplement till mätningarna och för att få brukarnas uppfattning av inneklimatet. Resultatet från de ifyllda enkäterna bearbetades av Arbets- och Miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Utifrån resultatet från mätningarna och enkätundersökningen togs tre föreslagna driftfall fram för att förbättraöka den termiska komforten och luftkvaliteten. Energiberäkningsprogrammet VIP-Energy användes för att simulera dessa driftfall. Till hjälp vid framtagningen av modellen som användes vid simuleringarna användes energiberäkningen som gjordes till förfrågningsunderlaget. Energiberäkningen från förfrågningsunderlaget jämfördes i sin tur med den uppmätta elanvändningen på Alsters förskola för att kunna avgöra trovärdigheten i simuleringsresultatet. Mätningarna och enkätundersökningen visar att det är bra termisk komfort och luftkvalitet på Alsters förskola. Det finns dock några faktorer som går att förbättra. Torr luft och för hög inomhustemperatur är det som tydligast poängteras. Simuleringarna visar att de injusteringar som kan tänkas genomföras för att uppnå bättre termisk komfort och luftkvalitet inte kommer att öka energianvändningen så att FEBYs krav för passivhus inte uppfylls. Detta bekräftar att det är möjligt att bygga förskolor som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de högsta inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet. / Alsters preschool opened its operation in October 2013. Since it is so newly built, there has been no evaluation of the indoor climate. Therefore Karlstads municipality wants to carry out this study. The study focuses on thermal comfort and air quality. Alsters preschool is built to fulfill the Forum for Energy Efficient Buildings (FEBYs) requirements for passive houses from the year 2009. If the requirements are fulfilled, then Alsters preschool will be the first preschool in Sweden to do so. Building according to the requirements for passive houses is a relatively new method of constructing a building. Passive houses seek a well-insulated, dense and energy-efficient building. Based on this study it should be possible to determine if the energy-efficient execution is affecting the indoor climate. The results will be used to determine whether preschools can be built as a passive house in similar climates and still attain the best indoor climate classes for thermal comfort and air quality. To investigate the indoor climate, measurements were made over several operation days in selected climatic factors. The air temperature, relative humidity, carbon dioxide concentration and the floor temperature was monitored throughout the operation day and the measurements were logged every five minutes. In addition to these measurements the operative temperature and air movements was examined in the premises. A survey was done with the staff as a supplement to the measurements and to get the users' opinion of the indoor climate. The results from the completed questionnaires were processed by the Department of Occupational and Environmental Medicine at Örebro University Hospital. Three suggested operating cases were developed based on the results from the measurements and the survey to improve the thermal comfort and air quality. The energy calculation program VIP-Energy where used to simulate these operating cases. The energy calculation that was made for the contract documents was a big help when the VIP-model was developed. The energy calculation from the contract documents was also compared with the measured electricity at Alsters preschool in order to determine the credibility of simulation results. The measurements and the survey show that there is good thermal comfort and air quality in Alsters preschool. However, there are some factors that can be improved. Dry air and high indoor temperatures, are those factors that get the worst results. The simulations show that the adjustments that may be implemented to achieve better thermal comfort and air quality will not increase energy usage so that FEBYs requirements for passive houses are not fulfilled. This confirms that it is possible to build preschools as passive houses in similar climates and still achieve the highest indoor climate classes for thermal comfort and air quality.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för syfte med utevistelsen. Hur pedagogerna ser på utemiljön och på vilket sätt den kan tas tillvara.  Förskolan ska göra barnen uppmärksamma på miljön runtomkring (Skolverket, 2010).  Studien tar upp vilka faktorer pedagogerna anser vara värdefulla för barns utevistelse. Studien belyser också hur pedagogerna värderar sin roll ute och till sist hur pedagogerna arbetar med det styrdokument förskolan har att arbeta med. I undersökningen har en intervjustudie med pedagoger inom förskolan utförts. Resultatet tyder på att pedagogerna tar vara på utomhusvistelsen och ser de positiva aspekterna med att vara ute. De flesta pedagogerna anser sig själva ha en deltagande roll. Vad det gäller styrdokument så genomsyras den dagliga verksamheten av läroplanen, även om flertalet pedagoger inte synliggör detta i intervjuerna. Dessa delar har valts att lyfta i uppsatsen.

Studiens syfte är att skapa insyn i hur pedagoger arbetar med att främja mångkultur i förskolans verksamheter. Förutom detta syftar studien på att undersöka vilken inställning pedagoger har till arbetet med mångkulturalism. Det är en kvalitativ studie som är baserad på fem intervjuer med pedagoger inom förskolans verksamheter, vilka tillsammans med litteratur inom ämnet utgör grunden för undersökningen. Studien visar på att pedagoger inom förskolan anser att det är av stor vikt att främja mångkultur i förskolan. De menar att det är berikande för barnen, att det positivt påverkar deras värdegrund då det lär dem att se alla människors lika värde. Vidare visar studien på att det finns skillnader bland hur olika förskolor arbetar med mångkulturalism, men att det finns genomgående likheter i det praktiska arbetet vad gäller att ta tillvara på barnens olika erfarenheter och kunskaper om sina respektive hemländer och kulturer. Studien visar även på att arbetet med mångkultur i förskolan i viss grad påverkas av huruvida verksamheterna har barn med olika kulturella bakgrunder eller ej. Inom de verksamheter där de saknas barn med olika bakgrunder upplevde pedagogerna att det mångkulturella arbetet motsvarade underlaget och därmed antingen saknades eller fanns i mindre utsträckning. Studiens slutsats är att mångkultur inom förskolan är ett område som behöver vidareutvecklas och förtydligas för att samtliga förskolor - oavsett hur det mångkulturella underlaget ser ut i barngrupperna - på ett tydligare sätt skall arbeta med mångkulturalism.

No description available.