Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov. Förskollärarna lyfte även sin egen betydelse för utformningen av miljön och menade att det var upp till dem att introducera den fysiska inomhusmiljön så att den främjar barns lek. Resultatet visade även att de fyra avdelningarna formade lokalerna i likhet med varandra, oavsett hur många rum som fanns till förfogande. Slutsatser vi kan dra är att förskollärares förhållningssätt och tillåtande personlighet är viktig för utformningen av den fysiska inomhusmiljön.

No description available.

Syftet med vår undersökning var att utforska föräldrars perspektiv på samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet består av 32 föräldrar från en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger på både öppna och slutna frågor för att få en bredare uppfattning av föräldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av föräldrarna ansåg att samverkan och dess former är någonting som uppskattas. Några av de samverkansformerna som uppskattades mest var utvecklingssamtal, daglig kontakt samt inskolning. Resultatet visade också att föräldrar ser att det hör till personalens ansvar att informera om samverkan samt att bjuda in till samverkansformer.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20. Resultat av personalenkäten visade att tid för frukost styrs av olika scheman de olika aktörerna har, eventuella störande moment samt personalens pedagogiska synsätt på frukosten. Resultat av föräldraenkäten visade att vårdnadshavarnas erfarenheter stämmer överens med de uppgifter som lämnats av pedagogerna.

No description available.

Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering. Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen. Vi upptäckte att det var betydande att konflikter mellan barnen hanterades på ett konstruktivt sätt för att lärande skulle uppnås. Trots vikten av god konflikthantering förekom det ingen konflikthanteringsmetod för att hantera konflikter på förskolorna som medverkade i studien.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv. Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person. Utevistelsen på förskolan är inte alltid pedagogiskt motiverad, utan används mycket av praktiska skäl. Faktorer som tid, barngrupp, personal, kunskap och miljö har visat sig ha stor betydelse för hur förskollärarna ser på utevistelse och deras möjlighet till att planera en genomtänkt och pedagogisk uteverksamhet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik. Samtliga deltagare tyckte att utomhuspedagogiken samt utevistelsen var viktigt för barnens utveckling när det gäller till exempel det sociala samspelet och den motoriska utvecklingen. Definitionen av begreppet utomhuspedagogik är att lärande kan ske utomhus samt att det handlar om innehållet för lärande.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om arbetet med att integrera asylbarn i förskolan

Många pedagoger som arbetar i förskolan kommer någon gång att möta barn som mister en nära anhörig.  Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att få i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nära anhörig. Studiens frågeställningar berör pedagogernas syn på sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag på förskolan när en nära anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien.   Utifrån förutsättningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som står i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gällande krishanteringsplaner undersöks våra frågor genom en enkätundersökning i två svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingår sex olika förskolor. I kommun 2 ingår fyra olika förskolor. Enkätundersökningen kompletteras med intervjuer som sker i båda kommunerna. De pedagoger som deltar i studien anser sig veta vem de ska kontakta om det inträffar en sorgsituation på förskolan. På de förskolor där studien äger rum, säger både förskolechefer och pedagoger att det finns en krishanteringsplan. Dessa krishanteringsplaner uppdateras enligt förskolechefer och pedagoger en gång per år. När en anhörig till ett barn i förskolan avlider är barn ofta neutrala i sådana situationer, detta då barn lever här och nu. Barn kan bli mer ledsna ibland när själva situationen eller den anhörige förs på tal, men i övrigt leker de och kan visa glädje. När det gäller ansvaret för barn som är i sorg, samt ansvaret för de pedagoger som arbetar med barn i sorg varierar svaren beroende på informantens yrkesroll. Förskolechefen menar att i denna yrkesroll ligger det pedagogiska och övergripande ansvaret medan pedagoger anser att de har ansvaret för barnen och förskolechefen för pedagogerna och verksamheten som helhet.