BakgrundFlerspråkiga barns utveckling av sitt förstaspråk är något som ska möjliggöras i den dagliga verksamheten i förskolan. Detta förtydligas i olika styrdokument för förskolan som förskolans läroplan och skollagen. I litteratur och forskning beskrivs vikten av att bibehålla och utveckla sitt förstaspråk för att lättare kunna ta till sig ett andraspråk. Studien synliggör förskollärares och pedagogers arbetssätt när det gäller möjliggörandet av flerspråkiga barns utveckling i sitt förstaspråk inom förskoleverksamheten. Föreliggande studie är en fortsättning på en tidigare studie som vi gjort inom samma ämne.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av förstaspråket i förskoleverksamheten.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod där intervju med semistrukturerad intervjuguide användes. I den tidigare studien som vi gjorde svarade pedagoger på en enkät med kvantitativ analys som metod. Föreliggande studie bygger även på litteratur och relevant forskning.ResultatFörskollärarna har flera metoder för att arbeta med barnens förstaspråk, däremot saknas metoder för att möjliggöra en utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. Förskollärarna och pedagogerna upplever både möjligheter och hinder i det dagliga arbetet med barns förstaspråk. Resultatet visar vikten av att modersmålspedagoger bör finnas i den dagliga verksamheten för att målet från förskolans läroplan ska kunna uppfyllas lyfts fram, eftersom förskollärarna själva inte besitter kunskaper i barnens förstaspråk.

InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

Bakgrund Förskolan idag med den nya reviderade Läroplanen är mer lik skolan där fokus är på planerat lärande, vilket innebär att pedagogerna ska dokumentera, planera och utvärdera verksamheten. I takt med de nya kraven har barngrupperna blivit större med samma antal pedagoger. Det kan påverka verksamheten negativt, om den tid pedagogerna lägger på planering och dokumentation medför att en pedagog går ifrån barngruppen. Lärandet som finns naturligt i vardagssituationerna med samtal, att benämna vid måltiden, på och avklädning, blöjbyten och i det sociala samspelet kan minska eller utebli. Enligt läroplanen ska föräldrarna vara delaktiga i verksamheten och ha förtroende för pedagogerna och förskolan (Lpfö,98. Rev.2010, s. 5), därför vill vi undersöka vad föräldrarna har för tankar kring begreppen omsorg och lärande. Syfte Syftet med studien är att undersöka föräldrarnas uppfattningar om vad begreppen omsorg och lärande innebär. Vidare om det finns skillnader beroende på vilken kulturell bakgrund föräldrarna har. Metod Vi använder oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap för att få svar på föräldrarnas uppfattningar om begreppen omsorg och lärande. Vi genomför intervjuerna på två kommunala förskolor. En mångkulturell förskola från en större stad, och en i ett mindre samhälle där föräldrarna har svensk bakgrund. Resultat Resultatet visar att föräldrarna på båda förskolorna är överens om att begreppet omsorg är viktigast för barnen. Skillnaderna är att i förskolan med svensk kultur menar föräldrarna att begreppen lärande och omsorg går in i varandra. Föräldrarna på den mångkulturella förskolan talar om skillnader mellan begreppen omsorg och lärande men kan inte förklara vilka. På båda förskolorna anser föräldrarna att det är viktigt med pedagogernas närvaro i det sociala samspelet och att det ska vara lustfyllt och roligt för barnen. Föräldrarna på den mångkulturella förskolan pratar om framtiden att barnen ska bli bra medborgare och passa in i det svenska samhället, medan föräldrarna till barnen på förskolan med svensk bakgrund pratar om här och nu, att barnen ska leka och ha det roligt, skolan får de gå i länge ändå.

No description available.

Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.

The aim of our study is to investigate the experiences of preschool teachers in relation to the gender-coded popular culture in preschool. The Preschool Curriculum states that everyone who works at preschools shall counteract gender stereotypes, while highlighting that the preschool should give children an enjoyable learning based on their interests. Scholars have shown that popular culture and gender work are two complex areas which both exist in Swedish preschools, and therefore we aim to investigate preschool teachers experience of popular culture at the preschools.

The aim of this study is to examine teacher´s thoughts and ideas about children´s health in Swedish preschools. It´s a qualitative study where interviews have been done with five preschool teachers about children´s health in preschool. The theory applied in this study is Social-Constructivism, which means a theory of knowledge where reality and society is constructed by a human perspective and each individual create his own knowledge. The reason for this study is children´s increased sedentary behavior. Many children today are overweight and health is a major topic of conversation in society today. The questions asked in this study are: What criteria do teachers consider as parts of in the concept of health? What important factors are working towards the children to achieve a good standard of health? Are the teachers affected by the thoughts about health that exist in society today and can the teacher’s ideas be linked to the concept about health created by society? The results indicate that all the study´s participants believe that the children´s health is very important and that they all daily promote children´s health and wellbeing daily in preschool. Important factors for a good health are good physique, good mental and social health. The participant’s views on children´s health were that children should be safe as well as be able to physically endure different activities. The teachers do not plan activities where health comes first, but instead activities where health comes naturally via games played outdoors and in nature. The participants never spoke of health as a certain ideal and appearance, contrary to what we can hear in society today.

The purpose of my study is to investigate whether the preschool teachers in three districts in a medium size city in Sweden utilize the hallway, where parents drop off and pick up their kids, in a manner conducive to language developing. I am interested in finding out whether there are any differences between the districts. The method I have used is non-participatory observations. My theoretical starting point is Lev Vygotsky's sociocultural theory. My interest was piqued when I read a report from the Swedish Schools Inspectorate (Skolinspektionen). In 2015 the Swedish Schools Inspectorate conducted unannounced audits at 196 randomly selected preschools throughout the country. Several preschools had difficulties living up to their pedagogical duties. Against this background, I think it is interesting to investigate whether this is true also for the preschools in the medium size city in Sweden. The results of my study show that language development for all children in the hallway requires a combination of several strategies . The results also show that it takes more than verbal communication to make a situation language developing . There are strategies that all preschool teachers in the three districts is working with in the hallway. But the result also shows that there are differences in strategies.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka former av Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, som erbjuds i förskolan, samt hur förskollärare arbetar med dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Därtill genomfördes sex miljöobservationer. Materialet analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet samt en modell över kommunikation som innefattar brukare, redskap samt omgivning, BRO-modellen. Informanterna i studien ansåg att alla barn bör ha rätten till kommunikation. Analysen visar även att AKK är en väg in i kommunikationen. En slutsats är att en kommunikativ miljö och kompetent personal är en förutsättning för att AKK ska fungera på bästa möjliga sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka bedömningens roll i förskolan. Idag växer barn upp i ett granskningssamhälle där de ständigt dokumenteras och bedöms, inte ens i förskolan är barnen fria granskningar. Detta går emot förskolans läroplan som menar att bedömningar ska fokusera på verksamheten och inte på enskilda barn. Studien har genomförts med hjälp av tre empiriska insamlingsmetoder på två förskolor belägna i en liten kommun i Sverige. I vår studie har vi använt oss av en metodtriangulering. De två första metoderna innehöll kortare observationer som kombinerades med insamlande av olika bedömningsmaterial. Den tredje metoden var strukturerade gruppintervjuer med sammanlagt fem förskollärare. Resultatet visade att förskollärare har olika uppfattningar och inställningar till begreppet bedömning och dess roll i förskolan. Resultatet synliggjorde också att det råder olika typer av bedömningar ute i verksamheterna som görs utifrån olika syften och med olika verktyg. Bedömningar tycks vara ofrånkomliga i förskolans verksamhet. Resultatet visar att de undersökta förskolorna minst sagt ingår i denna komplexa bedömningspraktik där den transformativa bedömningen genomsyrar många av bedömningarna som råder i verksamheten. Även bedömningar av summativ karaktär kunde förekomma beroende på hur bedömningen genomförs. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>