No description available.

Bakgrund: Att förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och att personalen ska ge barnen det stöd som barnet behöver är ett av Läroplanen för förskolans mål (Skolverket, 2010) och en del av Skollagen (SFS 2010:800). Alla barn ska enligt Skollagen dela vardag i förskolan men hur pedagogerna ska möta alla barns olikheter och ge det stöd som varje enskilt barn behöver framgår inte. Utifrån detta undersöks "En förskola för alla barn" i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och arbetet för "En förskola för alla barn" med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. Metod: I denna studie har jag valt en kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer. I studien har fyra fokusgrupper deltagit med två eller tre förskollärare i varje grupp. Förskolorna är placerade inom samma stad men i tre olika områden. Resultat: Resultatet är ett analysarbete utifrån fokusgruppernas samtal. Resultatet är indelat efter studiens tre frågeställningar: "En förskola för alla barn", "Barn i behov av särskilt stöd" och "Att arbeta för en förskola för alla barn". Resultatet visar på att inkludering är en återkommande definition av en förskola för alla barn och även det som förskollärarna strävar efter i sitt arbete men hur arbetet med inkludering går till ser olika ut beroende på vilka behov de stöter på hos barnen och om barnet är i behov av särskilt stöd.

I denna studie har förskollärares arbeten med bedömning i förskolan synliggjorts. Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma förskollärare ansåg om de bedömningar som de gör i förskolans verksamhet idag. De frågeställningar som skulle besvaras var: Vad riktar sig de bedömningar som görs av förskollärare mot idag, vilka metoder använder sig förskollärarna av i bedömningen som de gör i förskolans verksamhet och vilka utmaningar och möjligheter ser förskollärare att det finns i arbetet med de metoder som de använder. För att få svar på dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie, med intervju som metod ochurvalet av informanter gjordes utifrån ett heterogent urval. Resultatet av intervjuerna visade att pedagoger riktar sina bedömningar mot både barn och verksamhet, där slutsatsen var att det inte går rikta bedömningen mot enbart en av dessa. Resultatet klargjorde också att de metoder för bedömning som förekom oftast bland pedagogerna var dokumentation, portfolio och observation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en bra utomhusmiljö är konstruerad enligt landskapsarkitekter, samt att studera hur miljön används av barnen på förskolan. För att ta reda på detta har vi fått svar av tre stycken landskapsarkitekter. Studien bygger på två kvalitativa intervjuer, ett enkätsvar samt sex observationer av förskolegårdar. Förskolegårdarna som observerades är utformade av dessa tre landskapsarkitekter. Utifrån våra resultat kan följande slutsatser dras: landskapsarkitekter uppskattar stora öppna ytor med varierad terräng samt att de anser att barnenska utmanas, samtidigt som miljön ska inkludera alla. Landskapsarkitekterna belyser ett dilemma med att dagens förskolegårdar upplevs som allt för prydliga och tillrättalagda, de önskar att förskolegårdar ska vara mer naturlika. De framhåller att det tidigare inte fanns lika många regler och riktlinjer att följa. Forskning visar att lek med naturmaterial gynnar barnens lek, genom att barnleker längre tid på samma ställe samt att barnen tillåts att använda sin fantasi. Skillnaden mellan naturmaterial och fasta lekredskap är att naturmaterialet oftast är mer kroppsligt utmanande för barnen och kan användas på flera olika sätt. Detta bekräftades också av våra observationer: barnen valde öppna ytor, buskage och naturmaterial framför de fasta lekredskapen som exempelvis gungor eller rutschkanor.

Forskning visar att barn som är vår kommande generation bör tillägna sig grundläggande kunskaper kring hållbar utveckling redan i förskolan. Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse av hur hållbar utveckling kan främjas i förskolan med hjälp av det pedagogiska verktyget Grön flagg. Vi ville även ta reda på vilket engagemang som krävs av pedagogerna i arbetet med Grön flagg. I denna studie har vi intervjuat fem pedagoger som alla har arbetat med verktyget. Resultatet visade att Grön flagg är ett konkret verktyg som hjälper pedagoger i förskolan i arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visade även att pedagogerna bör besitta en förmåga att kunna engagera andra likväl som sig själv då hållbar utveckling handlar om att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Syftet med detta examensarbete har varit att fördjupa kunskapen om pedagogers uppfattning om barn i behovav särskilt stöd i förskolan. Vad anser pedagogerna utmärker ett barn i behov av särskilt stöd? Hur anpassar pedagogerna verksamheten utefter olika barns förutsättningar? Studien som ligger till grund för resultaten i detta examensarbete har utförs genom en kvalitativ studie och data har inhämtats genom kvalitativa intervjuer; tre intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan som alla har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. I resultatet framgår det att begreppet behov av särskilt stöd upplevs som brett och inrymmer både barn som befinner sig i sociala svårigheter och barn med fysiska nedsättningar. Alla pedagoger i studien anser att det finns för lite tid, resurs och pengar för att tillgodose alla olika behov som finns i förskolan. De menar att det är lättare att få resurser till ett behov som syns, som till exempel ett barn med läkarintyg eller diagnos. Alla pedagoger är positiva till att inkludera barn i behov av särskilt stöd i verksamheten, och säger att barnen fö rall framtid kommer att ha nytta av att ha växt upp i en heterogen grupp.

Studien behandlar förskollärares tankar kring hur de arbetar med barns motorik i den närliggande utomhusmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare med stort engagemang för utomhusaktiviteter främjar alla barns motoriska utveckling i utomhusmiljön. Studien utgår från två frågeställningar:   Vilka konkreta fysiska aktiviteter i den närliggande utomhusmiljön tycker de intervjuade förskollärarna fungerar väl för att stimulera barns motorik och varför?   Vilka effekter talar de intervjuade förskollärarna om att dessa aktiviteter ger?   Genom att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två olika förskollärare från samma förskola har vi samlat in vår empiri. Resultatet visar att förskollärarna inte planerar några särskilda motoriska aktiviteter utan de använder sig istället av den närliggande utomhusmiljön, både den uppbyggda och den naturliga, för att stimulera barnens motorik. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser relationerna som en grund för att kunna stimulera samtliga barn motoriskt. Resultatet visar också att förskollärarna enbart ser positiva effekter av aktiviteterna. Förskollärarna uppmärksammar årstidernas påverkan på verksamheten och de är medvetna om att verksamheten inte ser likadan ut på vinterhalvåret som resten av året, särskilt då det gäller finmotoriska aktiviteter.

Bakgrund I Sverige äter barn i 1-5 års ålder ofta flera av dagens måltider på förskola. Matvanor utvecklas och förändras under hela livet, men grunden läggs i unga år. Måltiderna är en del i den pedagogiska verksamheten och när barn och vuxna äter tillsammans ges tillfälle att främja en hälsosam livsstil och ett gott förhållningssätt till mat. Barn påverkas av vad respekterade individer i omgivningen uttrycker om mat. Förhållningssättet till den pedagogiska måltiden är därför intressant. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till den pedagogiska måltiden i enlighet med läroplanen. Metod Observationer av måltider i en förskola i Umeå kommun. Ljudupptagning av fyra pedagoger under fyra dagar genomfördes. Ljudupptagningarna transkriberades och analyserades tillsammans med observationsanteckningar med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Det fanns tydliga rutiner kring måltidens upplägg, pedagogerna pratade om maten som god. Det lades stor vikt vid bordsskick och pedagogerna lade in egna värderingar i barnens ätande. Måltiderna användes även som lärotillfälle där pedagogerna bl.a. lärde barnen att visa respekt. Det fanns skillnader i hur pedagogerna pratade med flickor respektive pojkar men det fanns även pedagoger som ifrågasatte traditionella könsmönster. Slutsats Till viss del implementerades läroplanen i måltiderna. Eftersom det inte fanns några tydliga riktlinjer kring hur den pedagogiska måltiden skulle nyttjas eller genomföras användes dessa tillfällen olika av pedagogerna i denna studie. Enligt studiens resultat bör pedagoger därför få tydligare utbildning i användandet av den pedagogiska måltiden. Även ett mer aktivt arbete med att införliva läroplanen och värdegrunden i måltidssituationen är önskvärt.

Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Som metod har både intervjuer och observationer använts. Undersökningen utgår från två perspektiv: det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet.  Resultaten visar att användningen till stor del sker genom samspel mellan barn och pedagoger, vilket pedagogerna anser är en viktig del, liksom samspelet barnen emellan. Det används olika appar som barnen hjälper varandra med. Surfplattan används i temaarbeten och i samlingar på förskolan. Den används också till dokumentation och tas med till olika aktiviteter utanför förskolan. Pedagogerna uppfattar surfplattan som ett värdefullt stöd i sitt arbete.

Det har visat sig finnas en brist av bra och lättillgängliga hemsidor inriktade på förskolan som erbjuder text, ljudmaterial och rörelser för sånger på andra språk än svenska. Detta arbete beskriver processen kring skapandet av en hemsida som stöd för pedagoger i förskolans användning av sång i sitt arbete med barn som har andra modersmål än svenska. Målet med detta arbete är att skapa en hemsida som erbjuder sång, text, översättning och rörelser för barnsånger på finska och engelska. Utgångspunkten för detta arbete är en sociokulturell syn på lärande där lärandet anses ske genom interaktion och språk och vara ett redskap för lärande. Valet att använda internet som plattform för att skapa ett hjälpmedel med fokus på sånger på olika språk grundades i att nästan alla i dagens samhälle använder internet. Genom att skapa en hemsida kan så många pedagoger som möjligt på förskolor nå denna produkt. Hemsidan skapades med hjälp av webbtjänsten Weebly. På hemsidan publicerades sex st. sånger på engelska respektive finska som spelades in med ljud och rörelser. Sångerna valdes utifrån att de inte var upphovsrättsskyddade och att de var omtyckta av barn. Sångtexter och svenska översättningar publicerades på hemsidan. Hemsidan utvärderades av tre pedagoger som var positiva och alla sa att de skulle använda sig av hemsidan inom den närmaste framtiden. De ansåg att hemsidan var rolig, tydlig och stilren, att den var informativ och lätt att använda. Ett möjligt utvecklingsområde för detta arbete är att utöka hemsidan till att inkludera sånger på fler språk.