<p>Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. </p><p>Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samt</p><p>att lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följande</p><p>problemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det för</p><p>motstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrån</p><p>Michel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeers</p><p>teori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sex</p><p>genuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och före</p><p>detta jämställdhetsministern Jens Orback. Analysen av våra informanters berättelser visar att</p><p>motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan återfinns på både statlig, kommunal och</p><p>individuell nivå.</p>

<p>Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor. I utvärderingen efter genomförda övningar svarade pedagogerna lite diffust på hur de känner inför att arbeta med teknik efter att ha arbetat med övningarna. Jag tolkar det som att pedagogerna inte känner sig säkrare på<em> hur</em> de ska arbeta med teknik men att de har fått ett positivt möte med teknik i förskolan.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt.</p><p>Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor.</p><p>Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta.</p><p><strong><p> </p></strong></p>

<p>The purpose of this study was to investigate what attracts children to activity and movement on the playground in a central and municipal preschool in a town located in middle of Sweden. The method was to use a qualitative group interview with five children, two girls and three boys, at the age of five. The interview consisted of a general question about what kids think is fun to do on the playground and was complemented with follow-up questions depending on what the children said. A qualitative interview with a preschool teacher and observations were carried out in the hope that they would confirm what children claimed about play and movement. This study showed a gender difference when girls like to swing together while the boys are making the swinging for a contest. Climbing frames of various kinds, and slides were other popular objects on the preschool yard. The girls think it´s fun to climb, slide and to build their own climbing with other children, while the boys placed great emphasis on challenges. The interview with the preschool teacher and the observation was verified what the children claimed in the group interview and also showed that the nature often attract children to movement because of curiosity. The conclusion of the study may be that girls are looking for social interaction in which they may use their knowledge and skills, while boys like to challenge themselves to get confirmation. Therefore, the big activity patterns in these children can be a result of a good and well planned playground. For further research it would be interesting, from a gender perspective, to explore how color and art can attract children to activity and movement on the playground.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: <em>Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek?</em> Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna S<em>timulerat intresse </em>samt <em>Matematik i den fria leken.</em></p>

<p>Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, <em>Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis – ett arbetsmaterial för förskolan. </em>Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer. Arbetsmaterialet ska hjälpa förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98 och bidra till ett lustfullt lärande. Enligt resultatet är pedagogerna nöjda med materialet. Litteraturen berör varför och hur naturvetenskap och teknik i förskolan, användandet av naturvetenskapligt språk och begrepp, varför experimentera och dokumentationens betydelse för pedagoger och barn. Arbetsmaterialet har fått pedagogerna att öppna ögonen och upptäckt att de tillsammans med barnen upplever att det är roligt att experimentera.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.</p>

<p>Studiens syfte var att få kunskap om små barns litteracitet i förskolan. Jag ville genom observationer ta reda på vilka litteracitetshändelser som små barn skapar och är delaktiga i, samt hur barnens litteracitetspraktik ser ut. Genom videoobservationer på två förskolor, har barns litteracitet i åldrarna ett till tre år undersökts. Studiens resultat visade att barnen skapade och deltog i ett flertal olika litteracitetshändelser där berättande, skrift, text, tecken, symboler, pussel, spel, sjungande, målande och räknande ingick. I litteracitetspraktiken syntes barnens kunskaper om litteracitet. Barnen konstituerade sig som läsare, skrivare och berättare. Vidare hade barnen en rad uppfattningar om litteracitet och de gjorde medvetna och aktiva bokval. I resultatet syntes även att barnens litteracitetshandlingar inte var imitationer utan att barnen verkade i sin litteracitet. Pedagogernas inverkan visade sig också ha betydelse för barnens litteracitetsutövande. Genom att bidra, utmana och bekräfta barnens litteracitetspraktik möjliggjordes och utvecklades barnens litteracitetspraktik. Genom att inte uppmärksamma och ge utrymme för barnens litteracitetshändelser hindrades ibland barnens erövrande och skapande av litteracitet.    </p><p><strong> </strong></p>