<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.</p><p> </p><p>Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.</p><p> </p><p>Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.</p><p> </p><p>Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.</p><p> </p><p>The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.</p><p> </p><p>The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.</p><p> </p><p>Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><h1>Abstract</h1><p>This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;</p><p> </p><p>·         <em>What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? </em></p><p>·         <em>How do the children act in the interaction with the teachers?</em></p><p> </p><p>On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.</p><p> </p><p>Keywords: teachers, occupation, preschool, observation</p> / <p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p>Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;</p><p> </p><p>·         <em>Vad</em> <em>gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus?</em></p><p>·         <em>Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna?</em></p><p><em></em></p><p>Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek.</p><p>Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation</p>

<p>Undersökningens syfte är att försöka fånga förskolans personals och lednings förståelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan är och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet är även att se hur arbetet i förskolan ser ut när det gäller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare.</p><p>Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare verksamma i förskolor samt två rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsättningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som är mest avgörande för en förskolas kvalitet är vilka personer som arbetar där och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhållningssätt som personalen har mot barnen.</p><p>Undersökningen avslutas med en diskussion där det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbättra förskolors kvalitet.</p> / <p>The purpose of this investigation is to capture the understanding and perception of preschool personnel and management of what quality in preschool is and what factors indicate that at preschool possesses good quality. The purpose is, futhermore, to examine what quality efforts are deployed in preschools and what needs to be developed further.</p><p>The investigation is performed through qualitative interviews with three preschool teacers and one child minder who are employed in preschools and with two principles. The result of the investigation reveal that external conditions for preschools, for example the layout of the premises and the size of the group, are not deciding factors for good quality in a preschool. The most deciding factors for a preschools quality are the people who work there, their engagement and competence, and their attitude to and interaction whit the children.</p><p>The investigation concludes with a discussion in which suggestions for continued research on improving the quality of preschools are presented.</p>

<p>This is an essay about children and stress. As the author of this essay I have focused on how</p><p>educators perceive today's large groups of children and if they feel that children are stressed.</p><p>To make this work possible, I have performed three interviews whit two teachers and a</p><p>special educator. I have also visited a kindergarten in order to make two observations. The</p><p>purpose of this essay is that you as a reader should get a picture of how today's educators see</p><p>the large groups of children, and if the child is experiencing stress.</p>

No description available.

The purpose of this study was to investigate what attracts children to activity and movement on the playground in a central and municipal preschool in a town located in middle of Sweden. The method was to use a qualitative group interview with five children, two girls and three boys, at the age of five. The interview consisted of a general question about what kids think is fun to do on the playground and was complemented with follow-up questions depending on what the children said. A qualitative interview with a preschool teacher and observations were carried out in the hope that they would confirm what children claimed about play and movement. This study showed a gender difference when girls like to swing together while the boys are making the swinging for a contest. Climbing frames of various kinds, and slides were other popular objects on the preschool yard. The girls think it´s fun to climb, slide and to build their own climbing with other children, while the boys placed great emphasis on challenges. The interview with the preschool teacher and the observation was verified what the children claimed in the group interview and also showed that the nature often attract children to movement because of curiosity. The conclusion of the study may be that girls are looking for social interaction in which they may use their knowledge and skills, while boys like to challenge themselves to get confirmation. Therefore, the big activity patterns in these children can be a result of a good and well planned playground. For further research it would be interesting, from a gender perspective, to explore how color and art can attract children to activity and movement on the playground.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis – ett arbetsmaterial för förskolan. Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer. Arbetsmaterialet ska hjälpa förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98 och bidra till ett lustfullt lärande. Enligt resultatet är pedagogerna nöjda med materialet. Litteraturen berör varför och hur naturvetenskap och teknik i förskolan, användandet av naturvetenskapligt språk och begrepp, varför experimentera och dokumentationens betydelse för pedagoger och barn. Arbetsmaterialet har fått pedagogerna att öppna ögonen och upptäckt att de tillsammans med barnen upplever att det är roligt att experimentera.