Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet. Identitet är något som konstrueras och rekonstrueras hela tiden i de specifika sammanhang barnen befinner sig i. Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om könsroller och genus i den fysiska lärandemiljön inomhus på förskolan samt hur de utformar denna med hänsyn till genus och jämställdhet mellan könen. Detta har gjorts genom intervjuer av tre förskollärare samt observationer av tre förskoleavdelningars inomhusmiljöer.  I intervjuerna med förskollärarna framkommer att massmedia, samhället och olika hemförhållanden påverkar barns synsätt och könsnormer. Resultatet visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Genusarbetet ses som en lång process som börjar med granskning av förskollärarens eget förhållningssätt och egna värderingar. Förskollärarna anser att genus handlar om individen, att se varje barn som barn, inte som flicka respektive pojke. Barnen ska inte begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljöns utformning utan alla ska få lika möjligheter oavsett kön. För att alla barn ska få möjlighet att leka könsneutralt är det viktigt att materialet i lärandemiljöerna är tilltalande för båda könen. Det handlar om att lägga till samt blanda material för att göra miljön intressant samt inbjudande för både pojkar och flickor, att till exempel i bygg- och konstruktionsrum lägga till tyger, mjuka djur och figurer.  Lärandemiljön har enligt de intervjuade förskollärarna förändrats och blivit mer könsneutral vilket kan förankras i studiens observationer. Det framkommer i observationerna att förskolornas lärandemiljöer har uppblandat material som inbjuder till könsneutrala lekar. Lärandemiljön på förskolan har enligt litteratur och forskning förändrats från en hemlik samt kvinnligt präglad inredning till att bli mer skapande och verkstadslik med konstruktionsrum samt ateljéer. Observationerna och intervjuerna i denna studie bekräftar detta.

Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien. Resultaten presenteras skiljt fån analysen för att ge läsaren möjlighet till egna tolkningar och består av material från observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån valda begrepp och teorier och diskuteras avslutningsvis. Studiens resultat visade att barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolornas samlingar står i stark beroendeställning till pedagogernas förhållningssätt och vilja att närma sig barnens perspektiv. Pedagogerna i studien utgår från en barnsyn då de ser barn som medmänniskor men resultaten från observationerna visar att deras planering av och agerande under några av samlingarna mer kan liknas vid barnsynen vuxna vet bättre. Det blev tydligt att det var när pedagogerna hade kontroll över samlingen genom att lyssna på barnen, gjorde försök att närma sig deras perspektiv och bjöd in barnen i samtal genom att ställa nyfikna frågor, som samtalen utvecklades och barnen fick inflytande och möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Detta skedde inte under alla samlingar och det fanns tillfällen då den färdiga planeringen för samlingen fick styra allt för mycket. Istället för att fånga barnens tankar och försöka förstå deras intentionervalde pedagogerna att fortsätta med de förutbestämda momenten i samlingen. Pedagogerna tog då kontroll över samlingen genom att bestämma vem som fick prata och om vad de skulle prata om, vilket begränsade barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra. Exempelvis är begreppet ”pedagogiska leksaker” ett uttryck som diskuteras. Mittresultat visar att leksaksutbudet på förskolorna är relativt klassiskt, samt att pedagogernasargument kring valet av leksaker, överensstämmer med det utbud av leksaker som finnstillgängligt för barnen på förskolorna.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks är Vad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner. Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga. Miljöerna är inte utvecklade på det sätt pedagogerna skulle vilja och de har svårt att veta hur de ska arbeta med ämnena.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av fem förskollärare; alla arbetar i samma medelstora stad. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade lägger fokus på det enskilda barnet närde utformar åtgärder och lösningar. Resultatet visade också att det kompensatoriska/kategoriska perspektiven är de specialpedagogiska perspektiv som majoriteten av de intervjuade utgått ifrån. Förskolorna tycktes anpassa miljön i förskolan för barn med speciella behov efter de behov barnen har. Förskolorna är inte från början anpassade för alla barns behov.

Arbetet handlar om hur man i förskolan arbetar med anknytning. Detta har i sin tur avgränsats till hur anknytning uppnås vid inskolning och hur olika inskolningsmetoder påverkar denna.   I undersökningen vill vi få en djupare och bredare förståelse för hur och varför förskolorna har valt sin inskolningsmetod. För att få en uppfattning om detta har vi tillämpat en triangulerings-metod där vi utgår från pedagoger, förskolechefer och föräldrar. Pedagogerna intervjuades om hur de, utifrån olika metodval, arbetar kring inskolning. Förskolecheferna intervjuades om hur de organiserar verksamheten och föräldrarna fick möjlighet att svara på en enkät om hur de upplevde inskolningen av deras barn.  Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolan arbetar med anknytning i samband med inskolning och vad de har för strategier samt hur förskolecheferna valt att organisera arbetet kring detta. Vi ville också se om föräldrarna upplevd inskolningen på samma sätt som pedagogerna upplevd den. Men också om förskolecheferna och pedagogerna har samma syn på skapandet av anknytning vid de olika inskolningsmetoderna.  Resultatet av undersökningen visar på likheter och olikheter i informanternas svar samt att anknytning uppnås mest under de inskolningsmetoder som varar en längre period.

I denna studie har vi undersökt förskollärares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar många aspekter på hur förskollärare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. Förskollärarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benämner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frågor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjärdedel av äpplet? Ett exempel som framkom på matematik i förskolan var i barnens lek. En förskollärare uppgav att ett matematiskt problemlösande kunde vara då barnen byggde koja tillsammans. Förskolläraren uppmuntrade barnen till att fundera på storlekar på filtar och andra material som de kunde tänkas behöva till bygget. När det gäller förskollärarnas arbetsätt så var det på många sätt olika men de tänkte likt om matematikarbetets betydelse för barnen i förskolan. Förskollärarna var alla överrens om att en tidig introduktion av matematik kan ge barnen en ökad förståelse för sin omvärld. Det framkommer även i resultatet att förskollärarnas egen inställning och erfarenheter har förändrats sedan de har fått mer kunskap om matematikämnet och detta har påverkat hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus – som inomhusmiljö. Utifrån syftet formuleras följande frågor: Vad uppfattar förskollärare som betydelsefullt för barns lärande genom lek? Hur ser förskollärare på utomhus- och inomhusmiljöns betydelse för lärande genom lek?   Det resultat jag fått fram är genom kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att det fysiska rummet har stor betydelse för barns lärande genom lek. Olika miljöer inbjuder till skilda sorters lek som i sin tur utvecklar barnet inom olika områden. Barns grovmotorik utvecklas bäst i utomhusmiljö medan finmotoriken utvecklas bäst i inomhusmiljö. Det fysiska rummets betydelse för barns utveckling får aldrig underskattas. Det fysiska rummet påverkar förutsättningarna för barns lek. Leken i sin tur betyder mycket för barns utveckling och förbereder dem för vuxenlivet. Det är bland annat genom lek som barn fostras till goda medmänniskor.     Nyckelord: förskola, miljö, lek, lärande

Syftet med studien är att ge en insyn i pedagogers olika förhållningssätt och tankar om musik i förskolan. Studien utgår från frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i språkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger från förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna är överens om att musik är en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sångsamlingen är ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemål om vilken musik de vill lyssna på och dansa till. Syftet med musikaktiviteterna skiljer sig en del beroende på ålder på barngruppen. Det finns dock en röd tråd i den insamlade empirin, vilken alla informanter trycker mycket på, nämligen att musiken är viktig för barns självkänsla och för tilliten till den egna förmågan. En annan viktig del av syftet som framgår i studien är att barnen lär sig respektera varandra och vänta på sin tur.  Endast en pedagog är intervjuad från förskola med musikprofil. Denna informant uttrycker mer säkerhet kring ämnet musik medan de andra pedagogerna är mer osäkra i rollen. Dock uttrycker de alla att det är viktigt att komma över den osäkerhetströskeln.