No description available.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling. Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson & Waldemarson 1995a och 1995b).

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext. Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB. Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt. De nackdelar som kan identifieras är att interkulturell kommunikation kräver mer tid.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå. Studien har därför analyserat och kategoriserat intranätets innehåll utifrån dessa kommunikationsfunktioner. Resultatet visar på en koppling mellan den tekniska infrastruktur som intranätet innebär och vad kommunikationen innehåller. Alla kommunikationens funktioner fanns representerade men i varierande utsträckning. Den informativa funktionen var mest framträdande och den expressiva endast svagt förekommande. Dock visar den tekniska utvecklingen hos intranätet på en ökad möjlighet för de anställda att uttrycka sig vilket indikerar potential för en mer jämlik kommunikation framöver.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen. / Recently more and more focus has been laid on the importance of motivated employers at their place of work. In this paper it is studied how communication can affect the motivation to work. This happened through a case study where a quantitative research method in form of questionnaires on the building contractor NCC was used, where the four communication factors (feedback, openness, language and media) eventual influence on the four motivation factors goal, meaningfulness, development and well-being, are being studied. The summary showed that all motivation factors and all communication factors except feedback were regarded relatively positive among the employers at NCC. This gave a result saying that mostly the communication factors openness, language and choice of media between management and the employers can affect the motivation to work.

<p>The new media landscape is growing by the minute with blogs, web pages and different communities. The latest phenomenon that has grown rapidly throughout the world is Facebook. This is at new platform for communications where individuals can meet and socialise. Even political actors have started to appear on this community to work and spread their opinions. Several of the Swedish political parties are represented with different group, among them we have the two biggest political youth organisations: MUF (Young conservatives) and SSU(Young socialists).</p><p>This study examines how Facebook can be used as a tool to create opinion. The authors of this thesis have chosen to emphasise their study on the above mentioned political youth organisations SSU and MUF and how these two actors and there members chose to use this community as a communications tool.</p><p>This study is conducted by the use of qualitative interviews with representatives from the organisations and creators of the groups. The authors have also done an observation of the groups</p><p>The research shows that there are differences between the MUF and SSU both in the increase of members but also in activity.</p><p>The study shows that the involvement of the two organisations in their groups have no importance set in correlation to the amount of activity ad increase of members. Facebook is a good tool for creating opinion if used in the right way. Something that both SSU and MUF have great knowledge of, even though they use it differently.</p>