<p>Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler.</p><p>Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus.</p><p>Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.</p>

<p>På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen.</p> / <p>Recently more and more focus has been laid on the importance of motivated employers at their place of work. In this paper it is studied how communication can affect the motivation to work. This happened through a case study where a quantitative research method in form of questionnaires on the building contractor NCC was used, where the four communication factors (feedback, openness, language and media) eventual influence on the four motivation factors goal, meaningfulness, development and well-being, are being studied. The summary showed that all motivation factors and all communication factors except feedback were regarded relatively positive among the employers at NCC. This gave a result saying that mostly the communication factors openness, language and choice of media between management and the employers can affect the motivation to work.</p>

The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.

Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

I ett samspel av digital illustration, ljud och rörelse har jag gjort en kortfilm somskildrar kampen mellan natur och urbanisering och framtidens möjligheter förGöteborgs nordöstra stadsdelar. Kontinuerligt tillförs vi nyheter och historier om misäroch hotande katastrofer, vilket troligen påverkar vår inställning till framtiden och våralivsvillkor. I en rapport som utformats av stadsutvecklingsbolaget Utveckling Nordostges en utsikt om en grön och ljus framtid och en presentation av människans kapacitetatt förändra sin egen omgivning. Med animation som medium översätter jag rapportensideal och visioner till en mer praktisk och personorienterad iscensättning för att nå flerinformationsmottagare. Tanken är att det ökar sannolikheten för förverkligandet avdessa ideal då filmen uppmuntrar de boende i Göteborg och övriga intressenter att verkaför framtiden och en hållbar samhällsutveckling.

No description available.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor. Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation. Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskilja två huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningens kampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskap använder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vi har i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska och visuella redskap som använts. Naturskyddsföreningen

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Zugl.: Trier, Univ., Diss., 2006

Universiẗat, Diss., 2005/06--Freiburg i. Br.