<p>Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna.</p><p>Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna.</p><p>Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen.</p><p>Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala.</p><p>Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.</p>

<p>Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.</p>

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna. Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna. Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen. Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala. Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.

Abstract The purpose of this paper was to examine preschool teacher’s thoughts about using Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication as an aid for children in/with communication disabilities. The method I’ve used in the survey is qualitative interview. The three interviewed preschool teachers use Manual Signs foremost for those children who have a poorly developed spoken language. Manual Signs are used as a complement to the spoken language and the preschool teachers use it to increase the children’s power of concentration. They use Manual Signs also as an aid for those children who have difficulties to communicate with others. The most common way for the preschool teachers to teach the children to use Manual Signs is by using cards. The cards have a picture and a sign on it and the preschool teachers and the children make the sign together. The use of Manual Signs mostly occurs in structured situations, e.g. gatherings and food situations. Lack of time can be an obstacle for using Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication. The result are that it is important as pre school teacher to have a good theoretical foundation to lean on to make sure that Manual Signs are used in the right way, i.e. to give the child un opportunity to learn how to communicate. It is important that pre school teachers are united in the way that Manual Signs are used. Keywords: Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication, pre school, language, communication. 2

The new media landscape is growing by the minute with blogs, web pages and different communities. The latest phenomenon that has grown rapidly throughout the world is Facebook. This is at new platform for communications where individuals can meet and socialise. Even political actors have started to appear on this community to work and spread their opinions. Several of the Swedish political parties are represented with different group, among them we have the two biggest political youth organisations: MUF (Young conservatives) and SSU(Young socialists). This study examines how Facebook can be used as a tool to create opinion. The authors of this thesis have chosen to emphasise their study on the above mentioned political youth organisations SSU and MUF and how these two actors and there members chose to use this community as a communications tool. This study is conducted by the use of qualitative interviews with representatives from the organisations and creators of the groups. The authors have also done an observation of the groups The research shows that there are differences between the MUF and SSU both in the increase of members but also in activity. The study shows that the involvement of the two organisations in their groups have no importance set in correlation to the amount of activity ad increase of members. Facebook is a good tool for creating opinion if used in the right way. Something that both SSU and MUF have great knowledge of, even though they use it differently.

Internets framväxt har medfört att allt fler företag väljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har även förändrat förutsättningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar på digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats är researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier. De modeller och teorier som uppsatsen utgår ifrån är relaterade till det valda ämnet och behandlar bland annat kommunikation, värdeskapande och kundrelationer. Empirin i denna uppsats baseras på en intervju med vd:n för researrangören X, en enkätundersökning samt en granskning av företagets hemsida. Resultaten av undersökningarna visar att de nya förutsättningarna för kommunikation medför krav på nya satsningar inom området. I dagsläget bokar en stor del av svenska folket sina semesterresor via Internet, en förutsättning för detta är att researrangörernas hemsidor måste vara utvecklade och väl fungerande för att underlätta bokningsprocessen för kunderna. För att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier är det oerhört viktigt för researrangörer att bland annat individualisera kundrelationerna för att på så sätt skapa återkommande och lojala kunder. Det är även viktigt att som researrangör sträva efter att skapa och bibehålla en interaktion med kunderna för att skapa en kontinuerlig relation. Uppsatsen presenterar tydliga tecken på att arbetet med att skapa och bevara goda kundrelationer är en löpande process som ständigt måste utvecklas och förnyas.

Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler. Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus. Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.

Sammanfattning Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig med talutrymmet i klassrummet. Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen. Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.