För att nå ut med korrekt information till rätt person i rätt tid behöver en organisations kommunikation fungera. Kommunikation är därför grundläggande för att kunna skapa effektivitet och är en bidragande faktor för deras utvecklingskurva. En organisations kommunikation brukar vanligtvis delas upp i två olika typer; formell och informell kommunikation.   Denna studie syftar till att undersöka hur den interna informella kommunikationen fungerar för operativa enheter i en organisation som ingår i ett större nätverk, samt att undersöka vilka svårigheter som uppstår i samband med förändringar. Detta kan i sin tur skapa större förståelse för växande organisationers kommunikationsproblem.    En abduktiv metod har använts för att uppnå studiens syfte och en fallstudie har genomförts för att få djupare information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts för att förstå respondenternas berättelse och få mer nyanserad information.    Studiens resultat tydliggör att teorin och praktiken stämmer överens i de fallen där den informella kommunikationen medför svårigheter samt vad som skulle kunna effektivisera den. Resultatet visar att informationsöverflöd och okunskap kring val av kommunikationskanal påverkar kommunikationen negativt. Även svårigheter att anpassa budskapen för mottagaren. Vidare är även uppfattningen kring fördelarna med informell kommunikation enad i litteraturen, dock visar respondenterna på att uppfattningen varierar i praktiken.    Slutsatsen beskriver vikten av att uppmärksamma växande organisationers interna kommunikation och informationsflöden. Studien visar  att en kommunikationsstrategi kan bidra till effektivare kommunikationsflöde för växande organisationer. Slutsatsen innehåller även rekommendationer för organisationer i växande nätverk, framtagna genom att jämföra tidigare forskning och teorier med resultatet. / In order to reach accurate information to the right person on time, an organization's communication needs to work. Communication is therefore fundamental in order to create efficiency and is a contributing factor to their development curve. An organization's communication is usually divided into two different types; formal and informal communication.   This study aims to investigate how internal informal communication works for operational units in an organization that is part of a larger network, as well as investigating the difficulties that arise in connection with changes. This in turn can create a greater understanding of growing organizations' communication problems.   An abductive method has been used to achieve the purpose of the study and a case study has been conducted to obtain deeper information. Qualitative semi- structured interviews have been conducted to understand the respondents' story and get more nuanced information.   The results of the study clarify that the theory and practice are consistent in cases where informal communication causes difficulties as well as what could make it more efficient. The result shows that information overflow and ignorance about the choice of communication channel adversely affect communication. Also, difficulty adjusting the message to the recipient. Furthermore, the perception of the advantages of informal communication is united in literature, however, the respondents point out that perception differs in practice.   The conclusion describes the importance of paying attention to growing organizations' internal communications and information flows. The study shows that a communication strategy can contribute to more efficient communication flow for growing organizations. The conclusion also includes recommendations for organizations in growing networks, developed by comparing previous research and theories with the result.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen använder sig av SchoolSoft i sin kommunikation med hemmen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med klasslärare och fritidshemspersonal på två skolor i en kommun, genom enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Under intervjuerna delger informanterna hur de använder de olika funktionerna beroende på ärende och arbetsuppgift. De beskriver också vilka funktioner som används mer frekvent och vad som skiljer sig mellan klasslärarnas och fritidshemspersonalens arbete på SchoolSoft. Det framgår bland annat att närvarohanteringen är det som arbetas med mest frekvent då det sker varje dag. De lyfter även att dialogen som sker på SchoolSoft, via meddelanden, handlar mer om elevernas sociala relationer än om skolarbetet. Lärarna har olika strategier för hur de hanterar känsliga ärenden. Personalen förmedlar vad som är planerat och vad som skett genom olika kanaler, som till stor del består av att delge information till hemmen. Personalen utgår ifrån tidigare rutiner och vad vårdnadshavarna är vana vid när de väljer kanaler och om de ska skriva veckobrev, för att skapa en så givande kommunikation som möjligt. Analysen gjordes med hjälp av media ritchness theory (MRT) och kommunikationsteori.

Studiens problemformuleringar är: Hur skiljer sig de tre utvalda organisationernas uppförandekoder åt gällande innehåll och upplägg?; På vilket sätt kommunicerar mellanchefer inom de utvalda företagen ut uppförandekoden för att se till att den upprätthålls?; och På vilket sätt kommunicerar mellancheferna med sina medarbetare för att de ska identifiera sig med organisationen, och därmed ta till sig uppförandekoden i större utsträckning? Studien utfördes som en jämförande fallstudie med deduktiv ansats, med hjälp av de två ledarskapsteorierna Leader-Member Exchange och organisatorisk identifiering. Studien har genom textanalys analyserat de tre utvalda organisationernas uppförandekoder samt genomfört intervjuer där två mellanchefer från varje organisation intervjuades kring deras ledarskap och kommunikation gällande uppförandekoden. Detta gjordes med hjälp av en specifikt utformad intervjuguide. Resultatet av textanalyserna visade att varje organisation behandlade liknande ämnen i sina uppförandekoder, men att det fanns skillnader gällande omfattning och utformning. Intervjuerna visade att respondenterna ansåg sig själva vara kommunikativa ledare, de visade även att respondenterna kommunicerade ut uppförandekoden på olika sätt, gällande både mängd information och använd arbetstid. Huvudresultatet visade att uppförandekoderna, trots att organisationerna verkar inom likvärdig bransch, inte skiljer sig särskilt stort gällande det grundläggande syftet, men däremot gällande utformning och omfattning. Ledarskapet visade sig vara likvärdigt hos samtliga respondenter, då alla på ett eller annat vis anammar en kommunikativ ledarstil.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga studier användes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförståelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid användandet av alternativ och kompletterande kommunikation. Några av barnen visade även på en positiv utveckling av förmågan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners. Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person än de som ingår i studierna då deltagarantalet är lågt och deltagarna befinner sig på ungefär samma kommunikationsnivå.

Purpose: There are many ways to make the construction process more efficient and one of these ways is to streamline communication. The purpose of this bachelor thesis  is to analyze and develop communication between building and plant works on large construction companies. One of the most key factors for implementing a successful project is that there is a well-functioning communication. There is a terrific opportunity to save both time and money by streamlining communication.  Method: This work consists of a case study, the case studied consists of a company that has a construction- and plant works department where the communication between these departments has been investigated The case study that gave in-depth knowledge through studies consisting of; Interviews where experienced circumstances were described and document analysis showing how communication should be done according to NCC and a literature study where previously known communication problems and communication tools were studied. Findings: Communication between building and plant works is influenced by many factors, such as previous experiences, different references and ways of thinking. These factors can lead to problems in the form of irritation, disagreement and ambiguity in a workplace. To streamline communication and to largely eliminate these factors, it is recommended to have; short day meetings, training in communication, organization start and cooperation at an earlier stage, and that the person who’s sharing the information is directly linked to the recipient, which means that there is possibility of additional questions if uncertainty arises. Implications: Communication is often broken between the businesses buildings and plant works, often due to misinterpretation of information or when different perceptions arise as to who’s in charge and when to do what. To achieve better communication, education, application of short-day meetings and clearer information could be of significant use. A suggestion for further research is to test how the template for shortday meetings would work in production and what results it would get. Another suggestion is to investigate what it looks like at other major construction companies with communication between construction and plant works or test the template on other companies. Limitations: The report only studies how communication takes place during the production phase between buildings and plant works within NCC's local department in Jönköping. Since the demarcation of work was chosen for communication during the production phase, only employees who worked mainly during the production phase were interviewed.  Keywords: Communication, internal communication, building, plant works, production.

No description available.

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

Sowohl das Architekturmuster der Microservices als auch das „Internet of Things“ (IoT) folgen den Prinzipien verteilter Systeme. Eine Anwendung von Microservices im IoT ist daher naheliegend, allerdings stellt sich hierbei die Frage,welche Integrationsform dafürambesten geeignet ist. Aus diesem Grund besteht das Ziel dieser Arbeit darin, verschiedene Kommunikationskonzepte von Microservices auf ihre Eignung für den Bereich des IoTs zu überprüfen. In der Arbeit werden dafür verschiedene Kommunikationskonzepte vorgestellt und anhand von diversen Kriterien miteinander auf qualitative Weise verglichen. Die Kriterien setzen sich aus allgemeinen Herausforderungen im Umgang mit verteilten Systemen sowie aus kennzeichnenden Eigenschaften für IoT-Systeme, wie bspw. Skalierbarkeit, Erweiterbarkeit und Ressourcennutzung zusammen. Ergänzend dazu fließen weitere Aspekte der Softwareentwicklung in den Vergleich ein. Anhand der Vergleichsergebnisse wird schließlich eine Bewertung durchgeführt, welche als Grundlage für die Entwicklung von Microservices im Bereich IoT dienen kann. Zum Ende wird das Resultat durch die Konzeption einer eigenen Anwendung erprobt. Der Vergleich und die anschließende Bewertung zeigen, dass sich asynchrone Microservices aufgrund ihrer Eigenschaften am besten für den Einsatz im IoT eignen. Dabei wurde insbesondere auf die die Kommunikationsvariante des Messagings mittels des Protokolls MQTT eingegangen. Aufbauend auf den Ergebnissen dieser Arbeit könnten Forschungen im Bereich moderner IoT-Plattformen angestellt werden. Weiterhin würde sich die Erweiterung bestehender Microservice-Anwendungen durch zusätzliche Services für Datensammlung und intelligente Auswertung dieser als Forschungsthema anbieten.:1 Einleitung und Intention 1.1 MakroSolutions GmbH 1.2 Stand der Wissenschaft und Technik 1.3 Ziel der Arbeit 1.4 Aufbau der Arbeit 2 Definitionen und theoretische Grundlagen 2.1 Verteilte Systeme 2.1.1 Services 2.2 Internet of Things 2.2.1 Industrial Internet of Things 2.3 Microservices 2.3.1 Definition und Eigenschaften 2.3.2 Vorteile im Umgang mit Microservices 2.3.3 Herausforderungen im Umgang mit Microservices 2.3.4 Anwendungsgebiete 2.3.5 Abgrenzung zu monolithischer Architektur 2.3.6 Abgrenzung zu Service-Orientierter Architektur (SOA) 3 Kommunikation der Microservices 3.1 Mikro- und Makroarchitektur 3.2 Integrationsformen 3.3 Gemeinsame Datenbanknutzung und Datenreplikation 3.4 Synchrone Microservices 3.5 Asynchrone Microservices 4 Vergleich und Bewertung 4.1 Wahl der Vergleichskriterien 4.1.1 Fallacies of distributed computing 4.1.2 CAP-Theorem 4.1.3 Internet of Things 4.1.4 Weitere qualitative Kriterien 4.2 Vergleich der Kommunikationskonzepte 4.2.1 Fehlertoleranz und Resilienz 4.2.2 Performance und Ressourcennutzung 4.2.3 Datenkonsistenz und Verfügbarkeit 4.2.4 Skalierbarkeit und Erweiterbarkeit 4.2.5 Kopplung 4.2.6 Komplexität 4.2.7 Tests 4.2.8 Sicherheit 4.3 Bewertung in Bezug auf das Internet der Dinge (IoT) 5 Konzeption der Software 5.1 Ausgangspunkt 5.2 Anforderungen 5.3 Vorüberlegungen 5.4 Konzeption 6 Auswertung und Ausblick 6.1 Zusammenfassung und Interpretation der Ergebnisse 6.2 Beschränkungen und Ausblick für weitere Forschung

Abstract The basic responsibility for a purchasing department is to secure all the goods and services needed for an organization. In general, the department is, trying to become a a major part of the  organization and its functions are becoming increasingly automated. In this work, the communication between the purchasing department and its suppliers is examined. The study was conducted at Sweden, the largest employer in the county with 7,500 employees at the time of the study. The purpose of the thesis is to investigate whether the communication in the purchasing process in healthcare has changed during corona pandemic.  The data was collected via four interviews, with both the purchasing department's staff and two suppliers. The interview was conducted via physical meetings with the purchasing department, but also via phone. In order to succeed in work, it was important to know what questions needed to be asked in order to get optimal answers during the interviews. Data collection provided the basis for the case study because the collected information came from people who have knowledge in the research area, which made it easier to reason and give concrete answers to the research questions. The results of the study show that certain mistakes can occur in the communication between the purchasing department and the suppliers. The mistakes can reflect negativity on the overall communication and makes it more difficult for the actors to understand each other. However, under the pandemic, communication became much better because both parties became more willing to help each other out during the difficult situation. The good relationship between the parties allowed them to avoid problems regarding the purchasing process during the pandemic. Keywords: Purchasing, external communication, internal communication, procurement, Pandemic.