Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare till barn upplever informationen från förskolan. samt i fall informationen har någon påverkan på deras upplevelse av delaktighet i verksamheten. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av två kvalitativa metoder, dels genom semistrukturerade intervjuer, och dels genom enkäter. Totalt har tjugoen vårdnadshavare med minst ett barn i förskolan deltagit i studien. Samtliga informanter är även hemmahörande i södra delen av Sverige. Målet med den geografiska spridningen av informanter var att få en mer allmän bild av vårdnadshavares upplevelser av information. Forskningsansatsen har en fenomenografisk prägel eftersom att informanternas subjektiva upplevelse har stått i fokus. Deras svar har sedan analyserats ur den sociokulturella teorin, samt Watzlawiks kommunikationsteori och resultatet visar att de flesta vårdnadshavare var nöjda med den information de fick. Vidare visar resultatet även att vårnadshavarna upplevde att informationen hade betydelse för deras vardag. Genom den dagliga informatonen upplevde de att de kunde ta över vårdnaden av barnet samt att informationen gav dem underlag till samtal om barnet. Därtill visar resultatet att interaktionen mellan förskolans personal och vårdnadshavaren påverkar vårdnadshavarens upplevelse av delaktighet. Genom interaktionen kunde de främst påverka rutiner kring det egna barnet. Detta ökade i de fall vårdnadshavaren beskrev att hen hade en öppen relation till personalen, dock vill merparten av informanterna inte ha mer inflytande i verksamheten så länge deras barn trivs.

Studiens syfte har varit att studera den kommunikation som rör barnet i dess övergångsprocess från förskolan till förskoleklass. Vad som sägs om barnet och varför, samt hur kommunikationen påverkar detta. Då syftet med studien är att studera kommunikationen har valet fallit på en socialkonstruktionistisk ansats som grund. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använder vi oss av kommunikationsmodeller som analysverktyg (Jensen & Ulleberg, 2013). De metoder som använts i studien är personliga, semistrukturerade intervjuer riktade till förskollärare i förskola och i förskoleklass. Denna metod valdes för att fånga intervjupersonernas uppfattning om kommunikationen och dess innehåll. Frågeformulär lämnades personligen, via mejl och lades även ut på olika pedagogiska forum, för att få en bredare svarsfrekvens. Då förskola och förskoleklass arbetar utifrån olika läroplaner och inga fastställda gemensamma riktlinjer finns för hur denna kommunikation ska se ut eller vad den ska innehålla, var det därför av intresse att studera om läroplanerna påverkar vad som sägs och i så fall varför. Inga eller endast ett fåtal studier har tidigare gjorts på områden rörande innehållet i kommunikationen vid övergångsprocessen. Resultatet av studien stämmer till stor del överrens med tidigare forskning (Alatalo, Meier & Frank, 2014; Hjelte, 2005; Hopps, 2014) som visar på att innehållet i kommunikationen är svår att synliggöra, samt vikten av en fungerande kommunikation mellan verksamheterna i barnets övergångsprocess. Studien riktar sig främst till yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass, då den förhoppningsvis kan bidra med kunskap kring det innehåll i kommunikationen under barns övergångsprocess mellan förskola och förskoleklass som överförs och efterfrågas.

För hyresgäster och fastighetsägare har möjligheten att genomföra ombildning av hyresrätt till bostadsrätt varit både komplex och attraktiv. Trenden i lagstiftningen har varit att främja intresset till ombildningsmöjligheten och det är vanligtvis hyresgästerna som anses vara skyddsvärda. Frågan om förbud mot ombildningar för att minska antalet sådana har väckts i den politiska debatten under senaste åren. Regeringen menar att ett förbud inte är vägen att gå och att frågan om ombildningar är en kommunal angelägenhet. Vid ombildningsförfarandet uppstår flertalet praktiska, ekonomiska och juridiska problem. Samtidigt måste intresset för ombildningen vara väl förankrad hos hyresgästmedlemmarna för att en ombildning ska vara möjlig. Därför har jag genomför en undersökning av gällande rätt för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Jag har även undersökt ett hypotetiskt genomförande av en ombildning för att kunna redogöra för de problem och ställningstaganden som uppstår i sammanhanget. Undersökningen har varit en rättsvetenskaplig sådan med en explorativ ansats. Min frågeställning för undersökningen var enligt följande: Hur går hyresgäster och fastighetsägare praktiskt tillväga vid en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och vilka juridiska, praktiska och ekonomiska problem kan bli aktuella i det sammanhanget? Jag kommer fram till att de praktiska och ekonomiska delarna av att ombilda en hyresrätt till en bostadsrätt har betydelse för det juridiska ombildningsförfarandet. Dessutom att kommunikationen mellan fastighetsägare, ombildningskonsult och hyresgäster har avgörande betydelse för huruvida en ombildning går att genomföra i praktiken.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga att tänka på och hur de kan genomföras på ett innovativt sätt vid uppbyggnad av nätverk? Högvarv är en företagsmässa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid Mälardalens högskola och näringslivet. Författarna anser att små förändringar kan gynna organisationen, genom att låta förändringen träda i kraft får man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förändras kan människan se på problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stå på och ett nytt sätt att uppträda på. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det är betydelsefullt för varje framgångsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet. Efter en analys av organisationen med en koppling mellan teori och empiri tycks det att man börjar med en god och bestämd information redan inom ledningen så att kommunikationen utvecklas inom organisationen som sedan förmedlas på ett tydligt sätt ut till aktörerna<strong>.</strong></p>

No description available.

No description available.

Abstract This study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company’s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups. The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding. The study also reveals the differences that exist in the tours made, which is caused by the number of guides and the different target groups. The effect of this is many different versions of what is presented and what routes that are taken. The company may therefore appear inconsistent, or fail to give a consistent impression. The amount of visual impressions in the factory complicates the clarity of a sign system and makes the guiding unclear. By establishing a number of stations to be visited in order, the flow through the plant is likely to become clearer. Furthermore, the understanding of the production is easier, when the route follows the same process that the product undergoes. In this way the company maximizes the effect of their tours for all parties in a coherent, consistent and logical way. / Sammanfattning Denna studie behandlar de rundvandringar som görs i tillverkningsindustrin, mer specifikt på Alfa Laval i Eskilstuna. Hit kommer en stor mängd besökare med olika bakgrund för att se hur tillverkningen av separatorer går till. Med besökare menas kunder, leverantörer, studenter, interna utbildningar, chefer och pensionärsgrupper. Studien undersöker hur dessa rundvandringar kan standardiseras genom en rumslig utformning. Resultatet visar att vikten av att arbeta systematiskt med att synliggöra arbetet är av stor betydelse för besökares förståelse. Studien synliggör dessutom de skillnader som förekommer i rundvandringarna vilka beror på antalet guider och de skilda målgrupperna. Att rundvandringarna genomförs av så pass många gör att antalet versioner av vad som presenteras och skillnader i vägval också blir många. Företaget kan därför framstå som inkonsekventa eller misslyckas att ge ett trovärdigt intryck. Mängden av visuella synintryck i fabriken försvårar tydligheten/ i ett skyltsystem och gör vägledningen otydlig. Genom att fastställa ett antal stationer som ska besökas i ordningsföljd kan flödet genom fabriken sannolikt bli tydligare. Dessutom blir förståelsen för tillverkningen lättare i och med att ordningsföljden rättar sig efter den process som produkten genomgår. På det sättet maximeras effekten av rundvandringarna för alla inblandade på ett sammanhängande, följdriktigt och logiskt sätt.

Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur det kan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vad pedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hem och fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokument menar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vad forskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är det sociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext och artefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärande som sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum för diskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger och rektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa detta område. I analysen av dessa uppgifter framkom att de flesta är nöjda med dagens samverkan men att det finns några förbättringsområden, främst rörande vilken typ av information som ges mellan respektive pedagoger och vårdnadshavare. Resultatet visar att samarbetet kring eleven till stor del beror på relationen mellan vårdnadshavaren och pedagogen och att en fungerande relation ger en fungerande samverkan, som i sin tur kan gynna elevens personliga utveckling.

The construction industry is one of theindustrieswithmostinjuredinSweden. There is reason to believe that there are deficienciesinhow the work environment iscommunicatedbetweendifferent parties. Interest in theworkenvironment has increasedin recent years,whichmakes problems and shortcomingsin this subject highlighted to a greater extent. There are severalways to workwithwork related health on the building sites. The Work Environment Plan isa tool that earlyin the planning of the project call attention to the risks and as far as possible prevents them.   The purpose of this report is to improve how the workenvironmentreaches the production and how it is applied in everyday work. To reach this purpose, a goal for the report hasbeen established. The goal is to identifydeficienciesandsuggest actions forhow communication can be improved tothe work environmentmanagementand how it reaches the production ina more satisfactory way. The goal isanswered by three questions adapted to the subject.   In order to retrieve the data needed to meet the purpose, eightinterviews at two companies in the area of Jönköping whereconducted.A study inliterature and analysis of documents on the topic wereusedfor this purpose.   The interviews carried through presented an up-to-date picture of how the work environment is communicated in the construction industry in the current situation, and in particular in how the message of the work environment plan is communicated. The interviewsindicate that the builders believe that the working plan contains toomany papers and that it serve no directfunctionin their dailywork.Italso appears that the experience isnot being utilizedsufficiently and that carelessnesswith the use of safety equipmentoccurs.   The proposed improvements, which has been discussedis to introduceeducation on the topic work environment. This to increase understanding of and commit- ment to thework environment. Even suggestions on makingchanges in the work environment plan arrangements has been discussedandwellreceivedby those interviewed. Examples of these changes are to divide the working plan into smaller parts that are relevantfor the occasion, and hangup those partsin the shed. / Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade industriernaiSverige.Detfinns anledning atttroattdet finns brister i hur arbetsmiljöarbetet kommunicerasmellan olika parter. Intresset för arbetsmiljöarbete har ökat desenaste åren, vilket gör att problem och brister på området belyses i större utsträckning. Det finns flerasättatt arbeta med arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Arbetsmiljöplanen är ett verktygförattredani projekteringen uppmärksamma risker och så långtsommöjligt förebygga dem.   Syftet med arbetet var attförbättra sättet hur arbetsmiljöarbetetnår ut till produktionen och hur det tillämpas idetvardagliga arbetet. Föratt nå syftet utarbetades ettmål. Målet var attidentifiera brister och ge förslag på åtgärder för hur kommunikationen kunde förbättras föratt arbetsmiljöarbetet skullenå ut till produktionen på ett mer tillfredställande sätt. Målet besvarades med hjälp av tre frågeställningar på ämnet.   För attsamlaindetmaterialsom behövdes för att uppfylla syftetgenomfördes åtta intervjuer på två företag i Jönköpingsområdet. Även litteraturstudie och dokumentanalys användes fördettaändamål.   De intervjuersomgenomfördes gav en aktuell bild av hur arbetsmiljöarbetet förmedlasi byggbranschen i dagsläget, och i synnerhet hur arbetsmiljöplanens budskap kommuniceras. Av intervjuerna framgick att byggnadsarbetarna tyckte att arbetsmiljöplanen innehåller för många papper och att den inte fyller någon direkt funktion iderasdagliga arbete. Detframgick också att erfarenheter inte tas till vara i tillräckligt stor utsträckning ochatt slarv med användandet av säkerhets- utrustning förekommer.   De förslag på förbättringarsomhardiskuterats var att införa utbildning på ämnet arbetsmiljö. Detta för att öka förståelsen och engagemanget för arbetet med arbetsmiljö. Förslag på att göra förändringar i arbetsmiljöplanens upplägg har diskuterats och mottogs positivt av deintervjuade. Exempel på dessa förändringar var att delaupp arbetsmiljöplanen imindredelar som var aktuellaför tillfället, och hänga uppdeaktuelladelarnai boden.