<p>Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen. Pedagogerna tycks ha många olika arbetssätt att välja mellan i sitt arbete med barns språkutveckling, exempelvis sång, rim och ramsor, olika typer av böcker, gåtor, drama, bilder och musik.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket. Vetenskapliga begrepp nämns i förbifarten och ges ingen förklaring, däremot synliggörs de relevanta sammanhang. Naturvetenskapen blir en integrerad del i förskolans arbete, i detta fall i form av ett tema, och huvudaspekten hamnar på värnandet om naturen, solens farliga strålning och odling av frön. Den sociala kontexten hamnar därmed någonstans mellan vardag och vetenskap. Pedagogerna använder sig ofta av ett auktoritärt förhållningssätt vid introduktioner och för att komma vidare i ett resonemang, men är samtidigt lyhörda och bjuder in barnen till samtal så att fler röster får höras.Pedagogerna lyckas få med naturvetenskapliga aspekter i sina genomgångar med barnen och deras experimenterande och konstruerande ger barnen ett begripligt sammanhang som ger en bättre förståelse för det som presenteras. Det naturvetenskapliga innehållet fokuserar det praktiska tillvägagångssättet samt beskrivningar av kretsloppet. Pedagogerna använder sig av modeller eller bilder i böcker för att uppnå önskad effekt. Naturvetenskapliga förklaringar till kretslopp är ovanliga och belyser t.ex. att solen är viktig men inte varför. Naturvetenskapliga generaliseringar i form av kopplingar till vetenskapliga teorier och lagar förekommer inte utan istället sker generaliseringar genom att pedagogen kopplar kretslopp till andra liknelser såsom klockan som förväntas vara kända av barnen sedan tidigare. Slutsatsen blir att naturvetenskapligt innehåll blir synligt i dessa aktiviteter i förskolan, men på ett annorlunda sätt än i skolämnet naturvetenskap. Kopplingen till läroplan är tydlig då pedagogerna genom sina förfaranden inbjuder barnen till nya sätt att förstå sin omvärld.</p>

<p>Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p>

<p>Kommunikation är en viktig del i en organisation, kanske en av de viktigaste. Denna undersökning syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar vid ett medelstort svenskt produktionsföretag. Det som undersökts är hur kommunikationen ser ut från produktionsledning via mellanchefer till produktionspersonal och vice versa. Undersökningens primära syfte är att tydliggöra vilka olika former av kommunikation som bedrivs och vilka problem som kan uppstå. En kvalitativ undersökning genom intervjuer har genomförts med hjälp av anställda i organisationen. Passande litteratur har sökts, bearbetats och analyserats. Flera olika teman presenteras i undersökning såsom: kommunikationskanaler, risken med för mycket information, normer & värderingar, vertikal & horisontell kommunikation. Resultatet av undersökningen pekar på att alla dessa faktorer spelar en viktig roll i den kommunikation som bedrivs på företaget.</p>

<p>This degree project focuses on the importance of being professional doing a job at the same time as being able to express one self in a professional way. The degree project also focuses on how the work as an environmental- and health inspector could be made easier by making the inspectors aware of their language and open to change. Finally the focus of this degree project lies on how positive contacts can be made with people despite them being informed of difficult or unwanted things.</p><p>In order to get an overview of the inspectors’ communication skills today the environmental- and health inspectors at the environment office in Laholm´s municipality were evaluated. The inspectors´ communications styles and languages were checked on the basis of the “nonviolent communication model” by Marshall Rosenberg.</p><p>The content and the result of this report were presented for the head of the environment office, the chairman of the committee and the participating inspectors in Laholm´s municipality. The presentation was done in order to elucidate the differences in the inspectors´ languages and to create a discussion on how to proceed with the work within communication.</p><p> </p><p>The future vision is a popular inspector that masters NVC and uses their communication skills as a quality assurance for their work.</p>

<p>Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?</p><p>Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.</p><p>Handledare: Eva- Lotta Frid.</p><p>Examinator: Malin Nilsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.</p><p>Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.</p><p>Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar </p><p>en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.</p>

<p>Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.</p>

<p>Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.</p><p>Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin.</p><p>Handledare: Åke Nilsén.</p><p>Examinator: Martin Danielsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och</p><p>innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten.</p><p>Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys.</p><p>Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som</p><p>arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att</p><p>avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad.</p><p>Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.</p>

<p>Denna uppsats handlar om västra Sveriges</p><p>gymnastikföreningar och dess ledare. Författarna har</p><p>undersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser ut</p><p>mellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet</p><p>(SvGF).</p><p>Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kan</p><p>utveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för att</p><p>anpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarna</p><p>har valt att göra en enkätstudie för att få en statistisk</p><p>data.</p><p>Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildning</p><p>med ledarna, men att de fortfarande inte har kommit i</p><p>kontakt med alla ledare. Utvecklingen bland</p><p>ledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt då</p><p>fortfarande många ledare tycker att utbildningarna kan</p><p>bli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektet</p><p>ännu. Det visade sig att många ledare var positivt</p><p>inställda till projektet och skulle kunna tänka sig att</p><p>delta i det.</p>