Bakgrund: Varje år flyr ett stort antal människor i världen från sina hemländer. Flyktingströmmen påverkar sjuksköterskan då de ställs inför många utmaningar där kommunikation kan bli ett problem. Immigranter, som innefattar asylsökande och papperslösa,  har inte samma rättigheter inom vården som landets övriga invånare. Det leder till svåra ställningstagande för sjuksköterskan i arbetet.   Syfte:  Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse i möte med immigranter i vården.                                                                                Resultat: Många sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med immigranter i vården. Språkproblematik, främmande kulturer och normer samt okunskap bidrar till osäkerheten. Kunskap gällande vilka rättigheter som finns för immigranter har visat sig vara otillräcklig hos många sjuksköterskor.                                 Slutsats: Kunskap om immigrantens rättigheter, kulturella skillnader och olika normer behöver spridas. Sjuksköterskor kommer möta patienter från andra kulturer och för att uppnå en god och jämlik vård behöver sjuksköterskan känna sig i trygg i mötet.

No description available.

Alla kommuner ställs idag inför olika utmaningar vare sig man är en landsortskommun eller en förortskommun till en storstad, och då kan varumärke vara ett hjälpmedel som kan förstärka eller förändra. En storstadskommun studeras – Danderyds kommun, hur deras byggande och kommunikationen av varumärke kopplas till deras utmaningar, förhållandena i situationen och processen. Litteraturgenomgång visar att området är relativt outforskat och att de traditionella metoderna för att bygga varumärke behöver anpassas till bland annat kommuner och deras verksamhetslogik. Centrala begrepp från teori och tidigare forskning diskuteras så som varumärke i offentlig sektor, identitet, bild, kommunikation, kärnvärden och platser. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda ledande personer i kommunens organisation, både på politikernivå och tjänstemanna nivå, och motiveras av att de är lämpliga för företeelser och egenskaper som är otillfredsställande kända. Intervjudata redovisas under teman. Danderyds kommun har inte något definierat varumärke som har skapats i en process för det och sedan aktivt och stort kommunicerats. Danderyds kommun har tankar på att aktivt bygga varumärket inom en snar framtid. Kommunen har inte tidigare haft behovet men nu ställs man inför utmaningar. Kommunen vet inte om de ska förstärka eller förändra varumärket vid en utbyggnad av centrala Danderyd. Verksamhetslogikens egenskaper klargörs och sätts i relation till byggande och kommunikationen av varumärket. Kommunen är medveten om att projektet centrala Danderyd är en stor förändring och kan innebära en stor förändring av identiteten och varumärket. Kommunen ställs inför det klassiska dilemmat att bevara och förnya något som många starka varumärken har fått genomgå, vilket är krävande om man ska kunna svara på den grundläggande frågan för varumärkesbyggande: Vad gör Danderyds kommun till Danderyds kommun? Kan man svara trovärdigt så löser man demokratiproblemet, miljöproblemet, behovet av bostäder och tillväxt, samt får en bättre position i kampen om verklighetsbeskrivningen. Det är endast kommunens invånare som kan avgöra detta i slutändan.

No description available.

Bakgrund: När en person drabbas av en obotlig sjukdom sätts palliativ vård in som en åtgärd för att lindra lidande och upprätthålla livskvalitet. Den palliativa vårdens sena fas benämns som vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede är en god kommunikation viktigt för att minska lidandet för den döende patienten. Kommunikationen kan vara både verbal i form av samtal samt icke verbal vilket innefattar exempelvis beröring och att lyssna. Kommunikationen kan vara svår och påfrestande för vårdpersonalen och det krävs erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter som befinner sig i livet slutskede Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som befinner sig i livets slutskede på en vårdinstitution.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att vårdpersonalen upplevde att samtalet med patienterna var viktig då detta hjälpte patienterna att må bättre. Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att visa tillgänglighet men ändå låta patienterna själva bestämma när de vill prata. Kommunikationen med patienterna kunde ofta vara väldigt påfrestande för vårdpersonalen då de kunde uppleva ångest och trötthet i de svåra samtalen med patienterna. Trots svårigheten i kommunikationen upplevde vårdpersonalen att samtalen var berikande då de kände att arbetet var meningsfullt. Vårdpersonalen upplevde också hinder för samtalet, så som tidsbrist och brist på avskildhet, dock upplevde de att samtalet kunde förenklas genom att visa öppenhet. Något annat som upplevdes viktigt var att vara närvarande genom den icke-verbala kommunikationen, så som beröring och att finnas där och lyssna. Slutsats: Kommunikationen sågs som en viktig del i vårdandet och därför är det viktigt att uppmärksamma de svårigheter som uppstod när vårdpersonalen kommunicerade med patienter i livets slutskede. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka om kommunikationen påverkas beroende på vilken miljö vården bedrivs.

Det här examensarbetet har utformats genom en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien har varit att skapa förståelse för hur fritidspedagoger förstår och tänker om konflikter i sin yrkesroll och arbetet med konflikter elever emellan, samt mellan elever och vuxna i skolan. Detta har varit ett sätt att finna ändamålsenliga strategier för konflikthantering. Studien visar att den vanligaste orsaken till att konflikter uppstår är på grund av att missförstånd har skett. Barn har svår att se sin egen del i konfliktsituationer, därför är det viktigt att skolan lägger ner mycket tid till det förebyggande konfliktarbetet. Dock är det av vikt att se det konstruktiva i konflikter, det är de destruktiva nedbrytande konflikterna man vill eliminera.

Introduktion En tvåvägskommunikation i omvårdnaden är viktig och kan genom humor underlättas. Forskningen pågår kontinuerligt om hur humor kan implementeras i omvårdnadsarbetet mellan sjuksköterskor och patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa användandet av humor ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv.Metod Forskningen gjordes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed användes, dessa valdes ut efter en kvalitetsgranskning från SBU. Sökorden var; ”Wit and humor”, ”Wit and humor as topic”, Humor, Patients, Nursing samt ”Laugther therapy”. Resultat Efter granskningen av de vetenskapliga artiklarna framkom fem kategorier; Möjligheterna med att använda humor i omvårdnaden, Riskerna med att använda humor i omvårdnaden, Humorns inverkan på patienters hälsa, Skillnader mellan manlig och kvinnlig humor samt Kulturella skillnader i användandet av humor. Humor i omvårdnaden talar för att det kan skapa en mer öppen och ärlig relation. Humor kan implementeras i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter men bör användas på ett professionellt sätt och med omtänksamhet då alla individer är olika och humor kan uppfattas på olika sätt. Slutsats Humor skapar en bra relation om den används på ett professionellt sätt och med försiktighet. Genom att använda humor kan detta skapa en positiv tillvaro för både sjuksköterska och patient.

Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman: Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla beroende på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt. Patienter upplevde negativa känslor såsom otrygghet när de inte fick möjlighet till delaktighet. När sjuksköterskor bjöd in patienter och deras anhöriga främjades delaktigheten och patienterna kände sig mer trygga och respekterade.

Problemformulering och syfte: Inom svensk politik har kategorin av icke folkvalda vuxit i antal och är numera konstant närvarande och aktiva inom det politiska systemet. Dessa yrkesroller har anställts för att bedriva politik och är därmed inte folkvalda representanter. De icke folkvalda innefattar yrkesroller som exempelvis politiskt sakkunniga och pressekreterare i Regeringskansliet samt politiska sekreterare i riksdagen. Eftersom att kategorin av icke folkvalda aktörer har vuxit i antal och även har kommit att få en allt viktigare roll inom den svenska demokratin föreligger det därmed ett intresse samt ett behov av att lyfta dessa osynliga aktörer. Medborgarna har ur ett demokratiskt perspektiv rätten att tillhandahålla mer information om dessa aktörers funktioner i Sveriges politiska system. Studien har därmed syftet att undersöka pressekreterarens syn på sin yrkesroll samt utläsa tendenser på skillnader pressekreterare emellan. Studien ämnar utifrån det att undersöka pressekreteraren ur ett demokratiskt perspektiv. Metod och material: I denna studie har vi valt att utgå från en kvalitativ metod. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är studien baserad på åtta stycken halvstrukturerade samtalsintervjuer med före detta pressekreterare från det Socialdemokratiska partiet. Studien har ambitionen att bidra med en ökad förståelse kring den politiska pressekreterarens yrkesroll samt mediala funktioner ur ett demokratiskt perspektiv. Därmed löper dessa teman genomgående genom studien. Huvudresultat: I studien framkommer det att yrkesrollen som pressekreterare kan te sig olika utifrån vad individen själv anser är ett korrekt agerande. Det framkommer vidare att pressekreterarens bakgrund delvis påverkar hur hen agerar i sin roll som pressekreterare till en politiker och att det därmed inte bara finns ett sätt att anta rollen på, utan flera. Trots att pressekreterarens huvuduppgift beskrivs vara som politikerns mediala rådgivare visar studien att pressekreteraren även tenderar att beblanda sig med de politiska besluten. Pressekreteraren besitter därmed en möjlighet att ha en inverkan på de politiska besluten, trots att hen inte är en folkvald politiker.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete för att kunnasamarbeta med medlemmarna i det intraoperativa teamet och säkerställa säkerheten förpatienten på operationssalen. 50% av alla komplikationer som sker efter en operation kanrelateras till kommunikationsproblem och skulle kunna undvikas. För att förståkommunikationen i det intraoperativa teamet och kunna göra förbättringar är det av intresse attundersöka och skapa en förståelse av anestesisjuksköterskans erfarenheter av kommunikation.Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av kommunikationen i detintraoperativa teamet på operationssalen.Metod: Tio semistrukturerade intervjuer av anestesisjuksköterskor från två olika sjukhus iSverige genomfördes. Deltagarna valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuernatranskriberades och analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman baserade på åtta underteman. Första temat Känslanav samarbete baserades på tre underteman: tydlighet i det som sägs, verbal respons ochuppdaterad information. Känsla av trygghet var det andra temat och här beskrev deltagarna ettförberedande samtal inför operationen samt att kunna tolka utan att prata. Dessa två temanbeskrev sådant som deltagarna identifierade som bra kommunikation medan det tredje tematKänslan av utanförskap däremot identifierade negativa erfarenheter och upplevelser avkommunikationen i det intraoperativa teamet. Här beskrev anestesisjuksköterskorna frånvaroav kommunikation, att inte bli bekräftad och att inte våga prata.Slutsats: Anestesisjuksköterskorna hade erfarenhet av positiv och negativ kommunikation i detintraoperativa teamet på operationssalen. Det fanns en dynamik och variation ikommunikationen som berodde på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och utövandeav makt i kommunikationen. Därför finns ett behov av ökad medvetenhet, utbildning ochövning i det kommunikativa samspelet. Eftersom teamet består av flera olika professioner ochdet bara är anestesisjuksköterskans synvinkel som undersökts krävs det vidare forskning för attkunna skapa en helhetsbild.