The definition of BIM has been unclear since the very first beginning and many problems have occurred during the process, which have made the implementation of BIM not completed. Generally BIM can be described as working in 3D with object based tools, which contain massive of information to increase the efficiency information flow during the construction process. The aim for this report is to get a more understanding about the problems designers have encountered, in order to improve the efficiency of BIM design. Since many problems have occurred in the communication process, a Swedish company is making an upgrade of the BSAB-system, to make it more customized with BIM design. This study shows the new BSAB-system can improve the technical problems but it will not solve the social problems. It indicates that the human factor is the key to make the implementation of BIM completed. In order to achieve the goal of implementation, Sweden is in need of a national standard or a waypoint on how to work with BIM designs. The most important of all is the human attitude and the approach of learning.

”Det är med språket som instrument man synliggör matematiken ” Löwing (2011: 33). Denna studie redogör genom en undersökning, hur det matematiska språket och de matematiska begreppen är utvecklade och förankrade i elevernas diskurs i klassrummet under lektionstid samt om och hur läraren planerar för att underlätta begreppsinlärningen för eleverna mellan lektionspassen. Genom en komparativ och kvalitativ fältstudie där observationer och inspelat material som analyserats med hjälp av CA-metoden, utgör det empiriska materialet, besvaras följande frågor:  Vilka matematiska begreppssvårigheter stöter eleverna på och vad beror det på?  Hamnar eleverna i en diskurs utanför problemet och vad kan det bero på?  Hur arbetar läraren förebyggande för att inte svårigheter i text och diskurs ska uppkomma?  Hur korrigerar och underlättar läraren sin undervisning för att undvika matematiska svårigheter för eleverna?   Resultatet visar att eleverna ej har en tillräcklig utvecklad och eller förankrad begreppskunskap. Detta beror till viss del på lärarens otillräckliga genomgång av de matematiska begreppens innebörd. Eleverna hamnar ofta i diskurser utanför ämnet, vilket kan härledas till bland annat för avancerade uppgifter. Läraren arbetar inte i enlighet med sin egen utsaga om hur denna skulle förebygga svårigheter för eleverna eller korrigera sina lektioner för att undvika de matematiska svårigheter som uppkommer.

Undersökningen växte fram i samråd med en grupp universitetslärare vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet som arbetade med utveckling av distanskurser. Under utvecklingen av dessa kurser genomförde lärarna bland annat ett portfolioprojekt med en grupp pedagogikstudenter. I diskussion med de inblandade pedagogerna väcktes flera intressanta frågeställningar, men för att avgränsa undersökningen så föll valet på tre frågeställningar. Syftet var att ta reda på hur studenten diskuterar runt det egna lärandet och den egna utvecklingen, samt att ta reda på hur studenterna resonerar kring den studiesociala situationen i sina distansstudier via sin portfoliouppgift. Undersökningen blev en kvalitativ analysstudie av studenternas portfolio material, där de studerande beskrivit hur deras inlärningssituation såg ut. För att hantera materialets omfattning avgränsades det in i olika teman. Tillvägagångssättet blev att gå igenom alla studenter som medgivit sitt deltagande i syfte att försöka hitta någon återkommande relation till de frågeställningar som fanns, där avsikten var att titta på både positiva och kritiska inlägg som studenterna valt att beskriva i deras portfoliouppgifter för att eventuellt se om något samband fanns i deras lärandemiljö. Utifrån studiens resultat så visar det att studenterna gav en positiv bild av sin individuella lärandemiljö där det egna engagemanget var av stor vikt för att portfoliometodiken skulle uppfylla sitt syfte. Även de flesta av studenterna gav positiva reflektioner i sina portfoliouppgifter över hur den sociala lärande interaktionen fungerat vid deras nätstudier. Studien visade att portfolio är ett spännande arbetsredskap för högre utbildning och att det definitivt är en metodik att utveckla och använda sig av i framtiden.

Svenska företag blir allt mer kunskapsintensiva, samtidigt som det genomförs fler organisationsförändringar än tidigare, vilket innebär att förståelsen för kunskapsöverföring blir allt viktigare. Syftet med denna studie var därför att utreda hur företag kan åstadkomma en framgångsrik kunskapsöverföring vid en organisationsförändring. Fokus låg på parametrarna kommunikation, organisationskultur och teknik. Studien gjordes utifrån en fallstudie på företaget Sydkraft Hydropower som nyligen genomfört en insourcing av personal. Av resultatet framkom att företaget fokuserat mer på de sociala faktorerna kommunikation och organisationskultur än på teknik. Författarna anser att det är viktigt att Sydkraft Hydropower förbättrar teknikarbetet, annars kan följden bli att de två framgångsrika parametrarna kommunikation och organisationskultur påverkas negativt, vilket i sin tur kan försämra företagets kunskapsarbete. Studiens slutsats är därför att företag bör fokusera på samspelet mellan kommunikation, organisationskultur och teknik för att få en framgångsrik kunskapsöverföring. Avslutningsvis vore det intressant att studera teknikaspekten av kunskapsöverföring mer eftersom den inte verkar vara lika välstuderad som parametrarna kommunikation och organisationskultur.

Syftet med studien var att få kunskap om svenskspråkig förskolepersonals uttryckta tankar och erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar med andra modersmål. Me-toden som användes för insamling av data var enskilda intervjuer med fem informanter. Mate-rialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. Förskolepersonalen beskriver olika tillvägagångssätt i samtal med föräldrar som anpassat tal, engelska, kroppsspråk, bilder, film, och genom att konkret visa. Olika översättningsverktyg i lärplattor används men de anses inte tillförlitliga eftersom översättningar inte alltid stämmer. Innehållet i dagliga samtal med föräldrar som saknar eller endast har lite kunskaper i svenska uppges främst handla om enkla praktiska saker runt barnen och verksamheten. I samtal med tolk informerar personalen om verksamheten samt läroplanens innehåll och mål i relation till barnen. Film och foton används också i de tolkade samtalen för att skapa förstå-else enligt personalens beskrivningar. Förskolepersonalen belyser vikten av barns och föräld-rars trygghet i förskolan i relation till samverkan. Trygghet anses uppnås genom att föräldrar görs delaktiga i vad barnen gör i verksamheten. Olika samverkansformer förekommer enligt personalen och utvecklingssamtalet är den form som alla föräldrar deltar i. Sociala samverkansformer som exempelvis drop-in fika och soaré är också uppskattade. Däremot uppges föräldramöten inte locka lika många föräldrar. Samtlig personal uppger att föräldrar är välkomna att vara med i förskolan men föräldrars brist på tid ses som hinder för deltagande. Ett öppet och tillmötesgående förhållningssätt hos personalen möjliggör föräldrars inflytande enligt personalens beskrivningar.

Studien har sin utgångspunkt i mellanchefers uppfattning av medarbetarnas delaktighet i en organisation med samverkansavtal. I en kommun i södra Sverige genomfördes en sammanslagning av två mindre förvaltningar till en enda stor förvaltning. Därmed skrevs också nya lokala kollektivavtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivaren. Bakgrunden till samverkansavtalet är att ge medarbetarna rätt till ökat inflytande över sin arbetssituation. Detta förusätter att organisationen har en fungerande intern kommunikation, där information förmedlas effektivt genom hela organisationskedjan. En kvalitativ forskningsstrategi, som gick ut på att genomföra lågt standardiserade intervjuer med sex mellanchefer i organisationen, utmynnade i undersökningens empiriska material. Resultatet problematiserades därefter utifrån Latours översättningsmodell och Senges modell för lärande organisationer. En slutsats för studien är att de chefer som ser samverkansavtalet som en möjlighet att utveckla organisationen och som arbetar aktivt med samverkansfrågor, utifrån avtalets syfte och riktlinjer, har större möjlighet att motivera sina anställda till att bli mer delaktiga.

Den förändrade kunskapssynen ställer nya och högre krav på lärares bedömning av elevers prestationer. Kriterier som karaktäriseras av beteende i form av närvaro eller att göra sitt bästa inryms således inte i skolämnets kunskapskrav för Idrott och hälsa eftersom de inte går att legitimeras som varken kunskap eller prestation. Dock visar forskning att elever har svårt att uppfatta relevanta kriterier för ämnet. Studier visar på att elever värderar beteendemässiga egenskaper framför de idrottsliga förmågorna, vilket direkt strider emot vad forskare och styrdokument anger som giltiga kriterier. Som konsekvens av detta problem betonar forskare vikten av att idrottslärare måste redogöra för lektionens lärobjekt för att reducera felaktiga uppfattningar hos elever. Studiens syfte var därmed att genom observationer undersöka vilka lärobjekt som kommuniceras explicit av lärare i undervisningen. Ett delsyfte var även att med kompletterande intervjuer jämföra resultatet med vad lärarna uppfattade som betydelsefullt att kommunicera. Studiens resultat omfattades av fem legitimerade lärare i Idrott och hälsa. Resultatet visade bland annat att tre av fem lärare explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen. Resultatet visade även att de lärare som ej kommunicerade lärobjekt i undervisningen endast kommunicerade lektionens innehåll, samt vikten av att förhålla sig till aktiviteternas regler och ett gott uppförande. Slutsatser från resultatet var att de lärare som nämnde betydelsen av att kommunicera prestationsbunden feedback även explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen.

Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelser av ett tidigare genomfört förändringsarbete, om de ställer sig positiva eller negativa till förändringen. Genom en intervjustudie kommer en organisations förändringsarbete att studeras för att se vilka faktorer som är avgörande för att just de ska lyckas med omstruktureringen och undvika motstånd. För att besvara syftet ytterligare ställdes följande frågeställningar: Hur upplevde medarbetarna motivation, delaktighet och kommunikation inför/under förändringsarbete?  Hur upplevde medarbetarna förändringsledarskap inför/under förändringsarbete?  Studien grundas på en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod med fyra medarbetare på arbetsförmedlingen. Studien visar att organisationens förändringsarbete har varit lyckat utan varken motstånd eller motgångar och att kommunikation och information är centralt för att uppnå en förändring i positiv anda. För att uppnå en sådan krävs det motiverade medarbetare. Medarbetare som får vara delaktiga i förändringsprocessen blir motiverade till förändringen samt ett bra och professionellt ledarskap som får medarbetarna att acceptera den nya situationen. Dessa fyra faktorer motivation, delaktighet, kommunikation och bra ledarskap är avgörande för att lyckas med förändringen och motverka motstånd.