Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.

No description available.

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild. Den djupare förståelsen kan jag få då jag hade möjligheten att intervjua fyra personer från min praktikplats Edmonds Community College vilket också resulterar i att jag kan få en heltäckande bild. Jag har valt en deduktiv ansats där jag utifrån teorin sedan samlar in empiri och empirin samlar jag in genom en kvalitativ metod nämligen genom öppna intervjuer. Resultatet av detta arbete blev att jag fick en förståelse för hur Edmonds Community College (EDCC) arbetar för att integrera och organisera collegets totala kommunikation så att ett enhetligt varumärke skapas. Främst så arbetar EDCC med gemensamma utgångspunkter (CSP) och olika verktyg för att hjälpa alla på colleget med integrationen av kommunikationen. Deras slogan ”Tap into your potential” och deras logga är den minsta gemensamma nämnaren som ska integreras i alla budskap för att en konsistent kommunikation ska kunna skapas. Genom att skräddarsy samma press release beroende på kanal och målgrupp så får alla intressenter samma budskap vilket resulterar i ett mera trovärdigt budskap och en enhetlig närvaro och ett enhetligt varumärke på marknaden. De problem som uppstår med integrerad kommunikation löser EDCC mycket bra tack vare deras gemensamma utgångspunkter i kommunikationen och de verktyg som finns tillgängliga. Colleget har dock inte en helt integrerad kommunikation då resurserna inte räcker till, till att utbilda all personal i de verktyg som finns till hjälp vid de individuella avdelningars arbete med att integrera kommunikationen.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är: • I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal? • Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid? • Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn? • I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen? I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 – 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera. Resultatet visade att de förskollärare som vi har observerat samspelar och kommunicerar på olika sätt med olika barn. Pedagogen har stor makt att styra över vilken typ av samspel och samtalskultur som råder vid lunchbordet. Det är framför allt pedagogernas förhållningssätt och barnen som avgör hur samspelet och kommunikationen formas.

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete, så att dessa lärdomar kan nyttjas i framtiden. En enkätundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen på Försäkringskassan i Uppsala, låg till grund för studien. Mer än hälften av medarbetarna var missnöjda med hur förändringsarbetet i stort har hanterats, medan några enskilda informationsinsatser får ett positivt omdöme av mer än hälften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förändringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, både på hur förändringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Åtgärder för att uppnå ett mer konstruktivt förändringsarbete diskuterades.

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007? Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand. Handledare: Eva- Lotta Frid. Examinator: Malin Nilsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program. Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.