No description available.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspel och den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. De medverkande barnen bidrog med många konkreta och intressanta exempel på samspelssituationer och hur de gick tillväga för att lösa situationer som kunde uppstå. Barnens upplevelser av pedagogers närvaro i rummet såväl som medverkan i lekar var mycket blandade. Det var dock många av barnen som gav uttryck för att de inte upplevde det som annorlunda att leka då det var en pedagog närvarande i rummet, men när de fick välja var det många som uppskattade att leka ensamma. Detta visar på komplexiteten och vikten av reflektion och lyhördhet i pedagogers yrkesutövande.

Author: Linnea Brundell Mentor: Gábor Bora Course: Media and communication studies, C- level, advanced course.  Communication, ethical and moral – a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies. Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase.  Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company’s values. Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material.  Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents.

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera två enheter som blivit sammansatta till en enhet genom en organisationsförändring. Vi har valt att studera hur förändringen gick till mellan enhet ett och två och vad de hade för tillvägagångssätt för att genomföra en organisationsförändring. Vi ska jämföra det empiriska med det teoretiska för att se vad Tunagården tagit del av för hjälpmedel och vad de kunde ha gjort annorlunda under deras förändringsarbete.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good – to – great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige. Studien tar även upp viktiga aspekter och trolig kunskap som saknas hos konsulter med examen i systemvetenskap. / Background: The Standish Group, CompTI and Good-to-great revealed in their studies that the foremost factor for successfulness with an IT-project is based on inviting the participants into the development process, who wants a change in their business. In meaning, try to improve communication between stakeholders and at the same time use right people for that specific work process. This proposes that the consultant must possess an interpersonal knowledge to clarify the communication that occurs in the interaction with the users.Purpose: The purpose of the report is to study which interpersonal communication skills that system scientists who are working in the consultant businesses feel they possibly lack and need after a degree in system science.Method: Interview study with qualitative approach based on five interviews. The material was analyzed according to the described processing method.Results: The results revealed two different categories: key issues and lack of knowledge.Conclusions: This study demonstrates that consultants lack knowledge within interpersonal communication after graduation from different system science educations in Sweden. The study also discusses important issues and skills that likely are missing related to consultants with a degree in science programs.

Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL. Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design.   Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser. Samverkan med polis upplevts underlättats men samverkan med räddningstjänsten upplevts inte underlättats av RAKEL. Få ansåg att de fått tillräckligt med information. De flesta ansåg att de behövde mer utbildning. Många ansåg att systemet ökade patientsäkerheten.   Slutsats: Inför införandet av nytt kommunikationssystem behöver de tilltänkta användarna mycket information och utbildning. Rutiner för samverkan genom RAKEL behöver förtydligas. / Background: A common radionet have recently been developed to facilitate communication between ambulance, police and rescue services.   Aim: The aim was to determine whether a radio communications system (RAKEL) has changed the ambulances possibility for interaction with ambulance, police and rescue services in the county of Stockholm and if it improved patient safety. The aim was also to evaluate education and information efforts in conjunction of introduction of RAKEL.  Method: Ambulance staff working and using RAKEL in Stockholm County had the opportunity to answer a questionnaire. The questionnaire was answered by 73 people. The study was an empirical study with prospective, comparative quantitative design. Result: About a quarter felt that userfriendliness was low, the majority perceived the system normal to high degree user-friendly. There were mixed opinions regarding if RAKEL facilitated interaction between muncipalities. Interaction with the police was perceived facilitated, interaction with the emergency services was not perceived facilitated by RAKEL. A few believed they had received enough information. Most felt that they needed more training. Many felt that the system increased patient safety. Conclusion: Prior to the introduction of new communication systems the users-in-mind needs a lot of information and education. Procedures for interaction through RAKEL need clarification.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar. Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister från Dagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende. De oberoende,

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster). Slutsatser gällande hur en person av annan etnisk bakgrund kan påverkas att utnyttja fler delar av de erbjudna tjänsterna var kulturell och språklig samhörighet. De övriga tjänsterna var inte elevanta till vad som efterfrågades av respondenterna.

Utifrån tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av läraren med ⅔ och eleverna får dela på ⅓, den så kallade “tvåtredjedelsregeln” (Andersson och Nauclér 1987:36). För att få en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer såsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt måltid. Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frågeställningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 år sedan där ovan nämnda undersökningar utgjort utgångspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig något kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mångkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns även kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut såsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn påverkar möjligheten för barnen att komma till tals. Studien utgår från kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Enkätundersökningar har genomförts med 20 pedagoger varav 7 som varit verksamma i förskolan i minst 25 år. För att kunna jämföra med den tidigare studien som genomförts av Andersson Nauclér (1987) är en metoddel kvantitativ där inspelningar av samtalssituationer på sex förskoleavdelningar avlyssnas och ord räknas för att se hur talutrymmet fördelas mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna talar mer än barnen i alla situationer utom matsituation både i svenska och mångkulturella avdelningar. Pedagogernas kommunikation sker till största del med barnen vilket innebär att barn och pedagog har en dialog tillsammans. Flera pedagoger upplever att det är de vuxna som pratar mest men att det är olika beroende på situation. Hälften av pedagogerna anser att de talar med barnen några menar att de talar till barnen vilket innebär att pedagogerna använder sig av tillsägelser och uppmaningar till barnen. Studien innehåller även begreppet att tala över barnen vilket innebär att pedagogerna talar med varandra om barnen. Pedagoger som varit verksamma i minst 25 år har delade meningar kring vem som har mest talutrymme och säger att det är en ny barnsyn och att arbetssättet idag skiljer sig från tidigare.