Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat. Vi har i vår undersökning jämförtpedagogernas engagemang och medvetenhet i ämnet. Genom detta har vi kunnat se skillnader i pedagogernas förhållningssätt, samtidigt har kommit fram till att det i pedagogens uppdrag kan förväntas vara en prioriterad uppgift att ha ett medvetet förhållningssätt till etik och värdegrundsfrågor, i enlighet med det som styrdokumenten förespråkar.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel. I och med att kunden också registrerar ett helhetsintryck över företagets värderingar, beteenden och synliga faktorer påverkar detta i valet av butik. Uppsatsen har till syfte att genom kvalitativa undersökningsmetoder, öppna individuella intervjuer och butiksobservationer undersöka om lojaliteten hos en person med synskada påverkas av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik. Syftet är vidare att beskriva hur personerna påverkas och analysera detta med utgångspunkt från Dick & Basus lojalitetsindelning (Dick AS & Basu, K 1994). I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att fungera som underlag och/eller inspiration till butiker som har intresse av att arbeta med butiker som är tillgängliga och anpassade för alla samhällets individer, framförallt synskadade personer. Utifrån de resultat studien producerat har vi kommit fram till att svaret på vår undersökning visar sig vara att butikernas miljö spelar roll, i form av att förenkla urvalet av butik vid konsumtion av dagligvaror. Efter att ha analyserat svaren från intervjuerna kan vi konstatera att service från besök i butikerna är det primära i butiksmiljön som påverkar beteendet hos en person med synskada. En god, hjälpsam och kunnig personal tycks vara det som spelar störst roll i beteendet av lojalitet för de synskadade utifrån vår studie. Butiksmiljön spelar också en stor roll, då det är en avgörande faktor i val av butik.

Att kommunicera är något som människor har gjort i alla år. Vi har fått tillgång till olika hjälpmedel för att kommunicera, några utav dessa är, brev, e-post, direktsamtal m.m. På senare tid har vi fått tillgång till datormedierad kommunikation som har gett oss nya möjligheter till att kommunicera. Exempel på sådana sätt att kommunicera är intranät, Internet och e-post ett samlingsbegrepp av dessa tekniska möjligheter är IT (informationsteknologi). Undersökningen bygger på att jag har besökt sex butiker, på västkusten, i en månfilialkedja som har införskaffat sig ett intranät. Jag intervjuade mellan tre till sex respondenter i varje butik för att få en så djup inblick som möjligt i vilka konsekvenser ett intranät kan få för kommunikationen i en mångfilialkedja. Jag har även intervjuat en webbmaster, projektkoordinator och en butikdriftskoordinator för att veta vad ledningen hade för tankar när de införskaffade sig intranätet. Uppsatsens syfte är att få en inblick i hur ett intranät fungerar som en kommunikationskanal och om de anställda använder sig av intranätet, samt om alla tar del av den information som finns att tillgå via intranätet eller om de anställda bara struntar i det. Jag kommer även att ta upp att det är viktigt för de anställda att de har tillräckligt med tid för de ska kunna utforska intranätet i sin egen takt. Mitt arbete utgår från den kvalitativa metoden eftersom jag vill gå på djupet i undersökningen och få så personliga svar som möjligt av mina respondenter. De dominerande slutsatserna i uppsatsen är vilka de negativa och positiva konsekvenser som finns för kommunikationen i en mångfilialakedja. Detta eftersom intaget av informationen via ett intranät verkligen inte kan nå fram om de anställda inte har den rätta utbildningen för att kunna använda sig utav de funktioner som finns att tillgå via intranätet.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som “oetiska” kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av undersökningsområde. Års- alternativt hållbarhetsredovisningar från samtliga 51 företag listade i Sjunde AP-fondens sammanställning av ”exkluderade företag år 2010” har studerats. Exkluderade företag är sådana som inte lever upp till grundläggande internationella överenskommelser och konventioner. Textanalys har använts där förekomsten av undersökningsbegrepp relaterade till CSR har räknats i redovisning. Studien kommer fram till att de undersökta företagen dels i hög grad presenterar hållbarhetsredovisningar och dels använder sig av begrepp som är centrala för CSR med stark förankring i tidigare forskning (Ernst & Ernst, 1978; Ingram, 1978; Gray et al., 1995; Hackston & Milne, 1996). Utformningen av den empiriska undersökningen har gjort det möjligt att urskilja i vilken utsträckning olika områden av CSR förekommer i företagens redovisning. Undersökningen belyser även branschmässiga skillnader utifrån företagens huvudsakliga verksamhetsområde. Resultaten har med hjälp av Carrolls moralpyramid samt teorier inom legitimitet vidare nyanserat bilden av de så kallade oetiska företagens kommunikation av CSR i redovisning.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro. Med utgångspunkt i det har vi valt att utgå från diskursanalys. Vår avsikt var att studera hur en diskurs skapas inom den organisation fallstudien berör. Av den anledningen valde vi att använda oss av gruppintervjuer för att klargöra det som gruppen anser vara viktigt. Vad vår fallstudie ger för handen är att före den nye huvudmannens tillträde till organisationen förekom ett sätt att kommunicera. Vilket skedde i form av samtal och dialog, i vertikal- både uppifrån och ned samt horisontell form. Det respondenterna beskriver är, att de under den tiden kände sig delaktiga och ansvariga. Under övergången uppstod vad vi vill beskriva som ett diskursivt brott där kommunikationen inte nådde fram, under den tiden kom den horisontella kommunikationen att öka. Efter att den nye huvudmannen tillträtt kom kommunikationen främst att ske via dokument och papper. Det har inneburit en ökad vertikal kommunikation som främst går uppifrån och ned samt att den horisontella kommunikationen mellan de anställda har minskat. Det har för respondenterna inneburit ett bristande engagemang där de dels uttrycker en känsla av att bli idiotförklarad då de blir tilldelade arbetsuppgifter utan en dialog. Men även en avsaknad av bekräftelse, där de upplever sig som osynliga så länge de bara arbetar på.

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years’ experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships. Facebook enables and facilitates in the creating of ones desired image of ones own identity. Facebook experienced by the interviewees as a context which explored a desire to constantly take note of what happens, which in turn contributes to increased levels of stress. The paper also discusses issues such as alternative realities, expected feedback, changing identities and living in the present. / Syftet med studien var att få en större förståelse för hur några personer i åldern 20-35 år, upplevde Facebook med dess relation till identitet, kommunikation och stress. Metodologiskt har en semistrukturerad intervjumetod legat till grund för studiens procedur. Urvalet bestod av fyra kvinnor och tre män. Studien baserades på följande frågeställningar: Möjliggör Facebook för växlande identiteter? På vilket sätt är Facebook ett kommunikationsredskap för möjliggörande av relationer? På vilket sätt kan Facebook ha en relation till stress? Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde Facebook som ett enkelt verktyg för kommunikation och upprätthållande av relationer. Facebook möjliggör och underlättade att skapa en önskad bild av sin egen identitet. Facebook upplevdes också bidra till en önskan att ständigt ta del av vad som händer. Men att ständigt vara uppkopplad och ta del av vad andra gör kan bidra till stress. Diskussionen berörde aspekterna: en alternativ värld, förväntad feedback, växlande identiteter samt upplevelser av att leva i nuet.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats. Kommunikation är något som kräver mycket tid och resurser. Att enbart lämna eleverna i smågrupper för att diskutera matematik kan leda till en felaktig förståelse av matematik.

Titel: Hinder och konflikter – En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Joakim Lundin, Lars Ökvist Handledare: Tomas Källqvist Datum: 2011 – maj Syfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer. Således har vi genom arbetets gång använt oss utav den kvalitativa metoden. I arbetets teorikapitel har vi utgått från teorier inom området för hinder och konflikter. Vi har genom utvalda teori skapat frågor till intervjupersonerna och har därigenom utformat arbetets empirikapitel. Resultat & slutsats: Vi kom fram till att påtryckande medel i form av tydliga direktiv krävs för att medarbetarna ska engageras. Avdelningschefen finner svårigheter i att applicera sin personalinriktade ledarstil på medarbetarna. Medarbetarna var omedvetna om innebörden kring det nya arbetssättet och kände därmed en oro kring fortlöpandet av implementeringen. Vi har även identifierat att kontinuitet och den knapphändiga informationen mellan personal och avdelningschef som ett problemområde. Förslag till fortsattforskning: Utöka forskningsområdet genom att ändraavgränsningarna. Att istället för att begränsa sig till en avdelning utforska ett flertal för att finna fler påverkande aspekter. Vidare kan man studera informationen på den högsta nivå i hierarkin, för att senare fördjupa sig i ledningens beslut och tillvägagångssätt vid ett förändringsarbete. Ännu en aspekt kan vara att fördjupa sig i kommunikation mellan medarbetarna, d.v.s. undersöka om det horisontella informationsflödet har en lika betydande roll som det vertikala. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen är tänkt att uppmärksamma den undersökta avdelningen på vilka hinder och konflikter som gör att fortskridandet av förändringsprocessen har avstannat. Vi har som förhoppning att de kommer att ta tillvara på framförda problemområden och att avdelningen kan genom detta påbörja sin utveckling mot det nya arbetssättet. Nyckelord: Förändringsarbete, Hinder, Konflikter, Kommunikation, Ledarskap.