Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar. Enligt omvårdnadsteoretikern King uppfattar varje människa omgivningen individuellt och kommunikationen kan ske både verbalt och icke-verbalt. Sång och musik har under längre tid används som läkande kraft för att bota eller påverka olika sjukdomstillstånd. Musikaktiviteter är ett sätt att stimulera och främja de dementas förmågor. Syftet med denna studie var att beskriva hur musikaktiviteter påverkar personer med demens. Metoden i studien var en litteraturstudie med innehållsanalys. Resultatet visade att musik i de flesta fall har positiv påverkan på personer med demens. Det visade sig att musik förbättrar tal- och kommunikationsförmåga, minskar oro och aggression, väcker känslor och minne hos människor med demens och främjar ett mer aktivt socialt liv. Resultatet visade också att musik ibland kan vara störande och orsaka oro hos personer med demens.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie. Sex stycken vetenskapligt granskade artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienten kan leda till en upplevelse av trygghet. När patienten känner trygghet kan detta ge en öppen dialog vilket leder till en bättre omvårdnad när behoven kan säkerställas. Slutsats: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig och positiv.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit & Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim & Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar, det erhållna materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet innehöll två kategorier: ”Att känna sig sedd och hörd”, under den fanns tre subkategorier, ”Kommunikationen har betydelse”, ”Viktigt med en förtroendefull relation” och ”Individer respekterades inte”. Den andra kategorin var: ”Att känna sig välinformerad”, även den innehöll tre subkategorier, ”Informationen har betydelse”, ”Brister med informationen” och ”Svårförstådd information”. Slutsatser: Det visade sig att det fanns brister i kommunikationen och att sjuksköterskorna borde vara bättre på att kommunicera med och se familjen till patienter som vårdas palliativt. Det var viktigt för familjen att känna sig sedd och hörd genom att de visades respekt och sågs som individer. En annan viktig upplevelse var att känna sig välinformerad för att kunna uppnå trygghet och välbefinnande i känslosamma situationer. Kommunikation och information är nära kopplade till varandra och hör ihop.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur. Jag har utfört gruppintervjuer med fem elever från Sverige och fem elever från Egypten. Sedan gjorde jag en djupintervju med en elev från vartdera landet. Interaktionen mellan lärare, elever och skolledare är viktigt för formationen av en trygg undervisningskultur. Resultatet visar att skolans gemensamma mål och värderingar har en positiv effekt på de indier-egyptiska elevernas språkinlärning. Resultatet är mindre entydigt för de indier-svenska eleverna eftersom de har försummat deras modersmål och därför inte kunnat lära sig sitt andraspråk effektivt.

Att avlasta chefen, så att denne får tid affärsutveckling, är viktigt för många småföretag som vill växa. Undersökningar visar på att det är just bristen på tid som hämmar småföretag från att växa. En lösning på detta problem för chefen att delegera och fördela ansvar till medarbetarna i företaget.Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de möjligheter och problem som är förknippande med delegering av ansvar i små, växande kunskapsföretag. Vi vill konkretisera erfarenheter kring ansvar och delegering hos chefer på olika nivåer.Detta genomförs med att kvalitativt förhållningssätt och genom en serie semistrukturerade djupintervjuer på tre olika företag. Respondenterna på varje företag utgjordes av en chef, mellanchef alternativt en person med specifikt tilldelat ansvarsområde. Företagen utgörs av två stycken reklambyråer och ett strategikonsultföretag i Stockholm.Referensramen utgörs av flera olika teoretiska modeller under huvudområdena organisation, tillväxt och ledarskap. Bland annat behandlas teorier om decentralisering, utvecklingsfaser och ledarstilar. Teorierna är i viss mån överlappande. Det ger oss en bättre möjlighet att angripa problemet från olika vinklar. På så vis bildas en tydligare beskrivning av ämnet.Undersökningen har påvisat att det råder en stark samsyn mellan företagen gällandes ansvar, delegering och ledarskap. Chefen har möjlighet att forma organisationen efter sättet denne väljer att leda, organisera och delegera på. Den sociala aspekten är mycket viktig och anses av oss stå som nummer ett i detta fall. Personlighet går före kompetens. Att passa in i arbetsgruppen är viktigare än individens kompetens. Fungerar det sociala kan man undvika många svårigheter och det mesta blir möjligt.Vidare konstaterar vi att kommunikationen är det oinskränkt största problemet man ställs inför vid delegering av ansvar. Det handlar kort och gott om problematiken kring att missuppfatta varandra.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs.  Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

No description available.