Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats. Resultatet visar att det laborativamaterialet ger möjlighet för kommunikation mellan eleverna.Slutsatsen av studien är att eleverna kommunicerar på olika sättberoende på vilken situation de befinner sig i. Vi hoppas att verksammalärare kan ta del av denna studie för att utveckla kommunikationen imatematikundervisningen.

Many enterprises have shortcomings in the transfer of information between different departments. Furthermore, routines for maintaining knowledge in order to be able to use this experience in the future are often lacking. Time and resources spent on improving these systems and procedures can provide significant benefits in terms of saved time and reduced costs in the later stages of a project. The benefit of this is not only a greater clarity and a reduced risk of misunderstandings, but also the preservation of knowledge that would otherwise be lost. The aim of this study has been to examine the process of information transfer and the transfer of knowledge between the calculus department and production manager in projects at Erlandsson Bygg i Öst AB. An additional aim was suggestions for improvements in the calculation handover and at the end of a project, where it was possible. The study was primarily conducted through literature studies and interviews. The ongoing literature studies were supplemented by both dialogues and observations. The interviews have been compiled into a continuous text to ensure that respondents' answers could not be linked to a specific individual. The study shows that in the current situation there are improvements to be made regarding procedures for both the handover of the calculus and the transfer of knowledge. This work has resulted in a number of proposed measures. One such thing is an extension of the time of the handover of the calculation. Another example is the implementation of procedures for feedback to be transferred from production to the calculus department, both during and at the end of a project. Advantages and disadvantages of the various proposals have been identified and ultimately lead to a number of recommendations. / Många företag brister i informationsöverföringen mellan olika avdelningar. Dessutom saknas ofta utvecklade rutiner för att ta hand om insamlad kunskap i avsikt att kunna nyttja denna erfarenhet i framtiden. Tid och resurser som läggs på att förbättra dessa system och rutiner kan ge betydande vinster i form av sparad tid och minskade kostnader i senare skeden av projekt. Det bör därför ligga i allas intresse att utveckla och förbättra såväl informationsöverföring som kunskapsåtervinning. Inte bara större tydlighet och en minskad risk för missförstånd kan erhållas; även information och erfarenheter som i dagsläget går förlorad kan tas tillvara. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka processen för informationsöverföring och kunskapsåtervinning mellan kalkyl-avdelningen och platschefen i byggprojekt hos Erlandsson Bygg i Öst AB och i möjlig mån redogöra för möjliga förbättringar vid såväl kalkylöverlämnandet som i ett projekts avslutsskede. Studien har primärt utförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudierna har skett löpande under arbetets gång och kompletterats med såväl dialoger som observationer. Intervjuerna har sammanställts till en löpande text för att värna om att respondenternas svar inte ska kunna knytas till en enskild individ. Denna undersökning bekräftar att det i dagsläget finns förbättringar att göra kring rutiner för såväl kalkylöverlämnande som kunskapsåtervinning. Detta arbete har resulterat i ett antal föreslagna åtgärder. Dessa är bland annat att mer tid ges till kalkylöverlämnandet och att ordentliga rutiner införs för såväl löpande återkoppling som slutmöten i projektens avslutningsskede. Såväl fördelar som nackdelar med de olika förslagen har belysts för att slutligen utmynna i ett antal rekommendationer.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete. De har variation i sitt arbete och dagarna kan se väldigt olika ut. Kommunikationen på arbetsplatsen fungerar bra både mellan de anställda och med chefen. Det finns ett öppet klimat och de känner att de kan uttrycka sina åsikter till chefen. Det som främst motiverar medarbetarna är stödet från kollegor och av brukarna på verksamheten. Återkommande som motivationsfaktorer i resultatet är stödet, uppskattningen och den feedback de får från varandra. Resultatet visade att verksamheten i dagsläget är innovativ, detta efter att en omorganisation har genomförts vilket i sin tur har lett till ett innovativt beteende hos de anställda. Utifrån vårt resultat kan vi se ett samband mellan motivation och innovation på enheten och visar med hjälp av en egen modell detta samband.

En smartphone är en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vårt vardagsliv. Att äga denna tekniska pryl betyder att man är ständigt anträffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svårare. I takt med detta läggs mycket av vår uppmärksamhet och tid på våra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för våra sociala interaktioner med de närmsta vi har, vår familj. Vårt syfte med denna uppsats är att skapa  en förståelse kring användandet av smartphones samt vilket inflytande den har på sociala interaktioner samt tillgängligheten mellan föräldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vår frågeställning och uppnå vårt syfte. Vidare har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse kring våra  espondenters känslor, uppfattningar, åsikter och erfarenheter kring smartphones. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat i vårt resultat utifrån en hermeneutisk infallsvinkel. Vidare har vi kopplat resultatet till tidigare forskning för att hitta samband och olikheter samt använt oss av teorier för att stödja våra tolkningar i vår sociologiska analys. Det teoretiska  ramverket vi har utgått ifrån har innefattat tid och rum (Giddens), Social responsivitet kontra asocial responslöshet (Asplund) och sociala roller (Goffman). Resultatet visar i sin tur att smartphones skapar en distansering mellan föräldrar och barn vilket bidrar till en försämrad interaktion mellan dem. Samtidigt uppskattades tillgängligheten som smartphones bidrog med då våra respondenter ansåg det vara viktigt att kunna nå sina barn respektive föräldrar oberoende av tid och rum. / A Smartphone is a technical device which is gradually taking more and more place in our everyday lives. To possess this technological gadget means that you are constantly available and to be without it has become increasingly difficult. In line with this, a great deal of our attention and time is put on our smartphones which can contribute with consequences for our social interactions with the nearest we have, our family. Our purpose with this paper is to create an understanding of the use of smartphones and what influence it has on the social interactions and availability between parents and children. We have chosen to do a  ualitative study to answer our questions and to achieve our aim with this study. Furthermore, we have chosen to use semi-structured interviews to create a deeper understanding of people's  feelings, perceptions, opinions and experiences about smartphones. These interviews have been interpreted in our results by using a hermeneutic perspective. Furthermore, we have linked the results to previous research to find correlations and differences and theories to support our interpretations of our sociological analysis. The theoretical framework we have used has included time and space (Giddens), social responsiveness versus asocial unresponsiveness (Asplund) and social roles (Goffman). The result shows in turn that the smartphone creates a distance between parents and children, which contributes to the deterioration of interaction between them. Meanwhile, the availability which the smartphone contributes with, was considered as highly important by our respondents because they want to be able to reach their children and parents, regardless of time and space

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning löper högre risk att skadas av vård och behandling än vanlig vårdavdelning. Dels beror detta på den stora mängd läkemedel som de erhåller men också på grund av det sköra tillstånd som de befinner sig i. Sjuksköterskor inom intensivvården har i studier rapporterat om bristande kommunikation och samverkan med behandlande läkare. Forskning har visat att patientmortaliteten sjunker om personal inom intensivvård upplever gott samarbete inom personalgruppen. Ökad kollaboration mellan personal inom hälso- och sjukvård, intensivvården specifikt, kan reducera antalet vårdskador och minska patientmortaliteten på sikt. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att samarbetet och kommunikationen påverkar patientsäkerheten inom intensivvård. Datamaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna var generellt nöjda med samarbetet med sina medarbetare och ansåg att arbetet mot en god patientsäkerhet var adekvat, dock upplevde de ibland hinder att delta i beslutsfattande gällande patientens vård. På så sätt utesluts viktig kunskap om patienten som i förlängningen också kan äventyra patientsäkerheten enligt deltagarna.

Syftet med studien är undersöka om ett stadsbiblioteks egenproducerade texter till allmänheten vänder sig mer till det ena könet än det andra samt att undersöka vad det är som lockar och avskräcker respektive kön till att besöka stadsbiblioteket. Autentiska texter från stadsbiblioteket analyserades med hjälp av ett frågeschema över jämställda texter. Intervjuer med två chefer och tre av stadsbibliotekets låntagare genomfördes, där de fick svara på frågor om stadsbibliotekets texter, kön och vad som lockar eller avskräcker människor till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet visar att texterna delvis vänder sig mer till kvinnor än män och att låntagarna har svårt att svara på vad det är som lockar och avskräcker dem till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet baserat på intervjuerna med låntagarna tyder på att kvinnor och män gör olika saker när de besöker stadsbiblioteket.

The goal with this study is twofold. On one hand it is an examination of strategic communication development and distribution in the Swedish elite soccer league; how the internal communication has developed and increased the organizational identity within organizations. On the other hand it is a study of professionalizing of communicators and the awareness of the impact of good communication in Swedish football clubs. This study aims to contribute to an unexplored area within Swedish football research and to investigate and analyze how football clubs conveys a desired identity, community and commitment through internal communication.   The implementation of the study has been done in two different ways. Firstly, we examined relevant research on organizational communication, strategic communication, internal communication and organizational identity. Second, we have conducted interviews with people who are familiar with the Swedish elite clubs.   After examine and analyzing what football clubs thinks about strategic communication and how they think they are working today with organizational identity, relationship management and internal communication we saw some patterns between the work they put in to it and the resources they have access to. We interviewed eight persons from the elite league Allsvenskan and clubs with different resources and number of supporters and as a result we could clearly see flaws in the work with internal communication in and organizational identity.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Resultatet visar att personal inom stöd- och omsorg tidigare inte haft kontakt med begreppet AKK och för vissa var det relativt nytt samt att många verksamheter använder sociala berättelser och tecken som stöd som hjälpmedel. Brukare som är i behov av AKK har utvecklats sedan man började arbeta kontinuerligt med det. Det som påpekats av handledare är att uppföljning och handledning är viktigt för att underhålla sin kunskap om AKK.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

No description available.