Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation?   Nivå: C–Uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pontus Eriksson & Aram Amein Handledare: Per–Arne Wikström Datum: 2013-08   Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.     Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare. Med grund i problemformuleringen har valen gjorts i den teoretiska referensramen. Vetenskaplig forskning och litteratur som ansetts relevant har valts ut med bakgrund mot syftet.   Resultat och slutsats: Denna studie har visat att en ledares kommunikationsstil påverkar de anställdas bild av dennes prestation. Det har också visats att en viss kombination av specifika kommunikationsstilar skapar en viss bild av ledarens prestation. Ledare som har kunskap för detta område skapar sig större förutsättningar för att effektivt kommunicera med sina anställda. Vi tycker att tillämpning av detta område i ledarskapsutbildningar tillför ytterligare dimensioner i lärandet om ledarskapskommunikation. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning på detta område skulle kunna genomföras genom att utföra deltagande observationer på företag och styra ledarens val av kommunikationsstilar. Jämförelse skulle göras genom intervjuer med de anställda ett flertal gånger under denna period för att sedan sammanställa resultatet.   Uppsatsens bidrag: Identifierat vad specifika kommunikationsstilar har för påverkan på de anställdas bild av ledarens prestation.

No description available.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken över hela världen. I Europa dör cirka fyra miljoner människor varje år till följd av kranskärlssjukdom. I Sverige är kranskärlssjukdom en lika vanlig dödsorsak hos både män och kvinnor som alla cancersjukdomar tillsammans och de förorsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall hos båda könen. Nittio procent av orsakerna till kranskärlssjukdom är väl kända och kan förklaras av olika levnadsvanor, psykosocila inverkan och biologiska riskfaktorer. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. En kranskärlsoperation är en vanlig behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Målet med operationen är att lindra symtomen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Syftet var att belysa patientens hälsorelaterade livskvalitet efter kranskärlsoperation. Metoden var en forskningsöversikt. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning med hjälp av olika sökord. I resultatet har totalt 16 artiklar sammanställts. Resultatet visade att det i flertalet av studierna påvisades att majoriteten av de kranskärlsopererade patienterna skattade en förbättring av sin fysiska funktion, en minskad rollbegränsning som ett resultat av av fysiska problem, minskad smärta och en bättre generell hälsouppfattning, inom området fysiskt välbefinnande. Även inom området psykiskt välbefinnande skattade flertalet patienter en förbättring. Här var det vitalitet och den generella mentala hälsan som förbättrades och rollbegränsningen, som ett resultat av känslomässiga problem, minskade. I en studie rappoterade dock 37 procent av patienterna en försämrad generell mental hälsa. De flesta studier konstaterade ett förbättrat socialt välbefinnande medan patienterna i en studie rappoterade en försämring inom detta område. Den totala livskvaliteten förbättrades för majoriteten av patienterna. Uppföljningarna i studierna är gjorda vid olika tidpunkter efter operationen. Slutsatsen visade att det var ett varierande resultat på¨hur kranskärlsoperationen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Alla studier i detta arbete tyder dock på att den hälsorelaterade livskvaliteten totalt sett förbättrats, i olika grad, för majoriteten av patienterna. I flertalet studier skattar kvinnorna dock sin livskvalitet lägre än männen inom de flesta områden, både före och efter operationen.

No description available.

Vårt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn på betydelsen av användandet av alternativa och kompletterande hjälpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism på förskolan. Frågeställningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lärande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn på AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att använda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansåg att vi genom en intervju hade möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa deras resonemang om ämnet. Vi delade upp arbetet i två delstudier där den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning från pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen använde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, på så sätt hade vi fullt fokus på respondenten under intervjuns gång. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bättre överblick. Materialet från intervjuerna behandlas i studiens resultat och analysdel utifrån frågeställningarna och studiens teoretiska utgångspunkt som är fenomenografi. Utifrån resultatet av den insamladen empirin från de båda delstudierna visar det sig att samtliga respondenter anser att alla barn måste få möjligheter till att kommunicera och att det är av stor betydelse för barnen med autism att ha en fungerande kommunikation för att utvecklas. Vad gäller AKK:s betydelse anser samtliga respondenter att det har stor betydelse för barnen med autism både i det vardagliga arbetet på förskolan samt ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv. Studien visar att det finns skillnader i graden av kunskap om AKK för barn med autism bland respondenterna.

In sectors with high skill requirements, recruiting is a core part of a company's development. Initially, the companies attract talented employees by creating an interest in the organization. Further, the challenge remains to match potential workers expectations with the company’s requirements and conditions. This is crucial since an unsuccessful recruitment involves high costs. In this thesis we have studied the attributes that are considered important in creating attractiveness of an employer, investigated various methods to create interest and facilitate the match between the company and the new employee. Our results are based on interviews with representatives from the law firm Lindahl and with law students at Uppsala University. The study confirms previous theories of employer brand and further illustrates that the challenge in general is to implement an effective match between the company and the employee.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker.   Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor. Resultatet som studien fick fram genom observationerna och intervjuerna som genomförts visade att pedagogerna hade liknande uppfattningar om språk och kommunikation, att barn utvecklar språk och kommunikation tillsammans med andra människor. Utifrån det observerade uppmärksammades att stor del av barns kommunikation sker på andra sätt än det verbala. Under studien upptäcktes att barnens kommunikation till stor del skedde med gester och kroppsspråk. Vidare har studien fått fram att miljön skulle kunna spela en stor roll för barnens språk- och kommunikationsutveckling. Flera av respondenterna i studien har framhållit vikten av att miljön ska vara föränderlig och anpassas efter barnens intresse. Genom observationerna har det framkommit att pedagogernas delaktighet och lyhördhet skulle kunna främja barnens språk- och kommunikationsutveckling.   Nyckelord: Kommunikation, språk, samarbete, förskola och sociokulturell.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor. Resultatet från textanalysen av läromedlen visade att i Matte Direkt 9 (2011) är uppgiftstyperna som utvecklar elevernas kommunikationsförmåga mer fördelat mellan alla kursdelar än i Matte direkt år 9 (2003). Sammanfattningsvis varieras användandet av frågetyper mer om läraren använder både helklassarbete och enskilt arbete för att utveckla elevernas muntliga kommunikationsförmåga. För att utveckla elevernas skriftliga kommunikationsförmåga bör man använda ett aktuellt läromedel.

Bakgrund Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke. Metod För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna. Resultat Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk. Slutsats Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

No description available.