Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats. Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs. Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. Det framkommer även en medvetenhet från pedagogers sida att eventuella kommunikationssvårigheter är något som berör alla parter, även dem själva.

Kommunikation En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan  2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor  Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.

Vad är BYOD (Bring Your Own Device)? BYOD är en relativt ny trend som går ut på att anställda på ett företag får möjlighet att ta med sina egna elektroniska produkter såsom smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. Det dyker upp rubriker om fenomenet BYOD (Bring Your Own Device) i diverse tekniska nättidningar och under utbildningens gång har det funnits lärare som berört ämnet lite löst. Detta väckte en nyfikenhet för att gräva djupare i ämnet, eftersom det verkade vara en trend på uppgång. Detta är en så pass ny företeelse att många företag inte vet hur de ska hantera detta i sitt nätverk. Företagen har också fått omvärdera sina säkerhetspolicys. / What is BYOD (Bring Your Own Device)? BYOD is a relatively new trend in which employees in a company has the opportunity to bring their own electronic devices such as Smartphones, Tablets and Laptops. On the Internet you can find some information about the phenomena BYOD and during our education some teachers has gone in to the subject loosely. This awoken a curiosity to dig deeper in the subject, because it seemed to be a trend in the rising. This is such a new phenomenon that many companies doesn’t know how to handle this in their network. The companies also has to reevaluate their security policies.

Bakgrund Hög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande. Bemötande och kommunikation är viktiga faktorer i det vårdande mötet för att förebygga sjukdom och lidande hos patienter. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på en akutmottagning.MetodEn litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl med hjälp av MeSH-termer och fria sökord samt inklusions- och exklusionskriterium. Även manuella sökningar utfördes på PubMed. Till resultatet inkluderades 15 artiklar, både kvalitativa och kantitativa. Valda artiklar har klassificerats med hjälp av ett bedömningsunderlag. Artiklarnas vetenskaplighet och etiska överväganden har bedömts. Resultat Upplevelse av väntetider, information och kommunikation, trygghet och bekräftelse var faktorer som fick stor betydelse för patienternas tillfredställelse under väntetiden på akutmottagningen. Patienter önskade mer information om väntetider, provresultat, egenbehandling och sitt tillstånd. Det visade sig även att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskan kommunicerade på ett lättförståeligt sätt och använde ord som patienterna förstod. Patienterna önskade mer uppmärksamhet av sjuksköterskan under väntetiden då de käde sig bortglömda av personalen. Slutsats Forskning visar att bemötande och kommunikation har betydelse för hur patienten upplever sitt besök på akutmottagningen. Upplevelser av bemötande varierar mellan patienter. Äldre patienter visade sig vara mer tillfredställda än de yngre patienterna. Internationella skillnader har inte upptäckts

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar att bristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterska och omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföring inom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer. Hög kontinuitet mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet ger förutsättningar för ett effektivt samarbete vilket ökar patientsäkerheten. Organisationen var en betydande påverkansfaktor. Förbättringsarbete inom klinisk verksamhet kan uppnås genom att uppmärksamma kommunikation som ett komplext område. Vidare forskning krävs om kommunikation mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande. Rapporten avslutades med en del förslag på fortsatt möjlig forskning bland annat genom att låta medarbetare ge sina uppfattningar om ledarskap och kommunikation men även att utforska vidare hur kommunikation påverkar ett ledarskap och organisation. / <p>Godkännandedatum 2013-06-10</p>

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början. De flesta deltagare var överrens om att motiverande samtal kan användas på de flesta patienter och att det fungerar bra vid förändringsarbete. Motiverande samtal hjälpte sjuksköterskan att sätta patienten i centrum och att lyssna på patienten. Deltagarna jämförde även motiverande samtal med rådgivning och kom fram till att motiverande samtal är en bättre kommunikationsmetod. Slutsatsen som drogs utifrån studien var att deltagarna upplevde motiverande samtal som ett positivt verktyg, både för dem själva och för patienterna. Deltagarna använde inte motiverande samtal i sin helhet utan använde delar av motiverande samtal i sitt arbete. De upplevde att en fördjupning inom motiverande samtal behövs för att bli mer säker på metoden.

Sammanfattning Antalet personer som önskar vård i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebär att hemsjukvården och palliativa teamen fått en alltmer betydande roll. Närstående blir ofta automatiskt involverade i vården av sin närstående. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och förväntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer från åtta närstående, en kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad data. Analysen resulterade i tre kategorier ”närstående var oförberedda inför mötet med teamet vid första besöket”, ”positiva upplevelser av teamets presentation och information vid första besöket” samt ”professionellt bemötande av teamet vid första besöket”. Alla närstående upplevde att första besöket med teamet innehöll bra presentation och information. Besökets struktur och antal personer som medverkade vid första besöket var närstående nöjda med, och hade ingen önskan om förändring av besöket.

No description available.

No description available.