Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons & Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

My paper, “Us and Them – an analysis of the creation of “the Other” in The Reluctant Fundamentalist and The Boy in the Striped Pyjamas”, aims to examine Mohsin Hamid´s and John Boyne´s novels from the years 2007 and 2008. The paper tries to answer the following questions: How is “the Other”and“Us and Them”created in the novels? And: What consequences does the thinking in terms of “the Other”and“Us and Them”lead to in the novels? The examination is done through the method of close reading and by applying the theory of Orientalism and Edward W. Said’s analysis of the theory to the reading. It is, I believe, of utmost importance for teachers to create unity among their pupils, and peaceful and democratic classrooms where co-work is promoted. This is especially important in multi-cultural classrooms where different ethnicities, cultures, religions, nationalities, and so on, are present and represented. Unity, peace, democracy, and co-work prevent negative ways of thinking in terms of “the Other”or/and“Us and Them”among pupils, and they are also terms that the curriculum refer to. Literature can be a tool and a method to do this by, used properly. This is why I, a becoming teacher, have decided to close examine two novels that many Swedish schools have in class settings and find out whether they are creating unity, peace, and democracy between people or if they on the contrary are creating disruption between people and maybe support negative ways of thinking in terms of “the Other”and“Us and Them”. The examination of the novels revealed that they both do create “the Other”and“Us and Them ”and that it leads to negative consequences in the novels. But this only makes the novels perfect material for teaching, if, the teacher offering this material to pupils does not just expect pupils to read the novels, but helps them reflect upon them and problematize the themes, the events, and the characters in them.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten. Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse. Undersökningen visar även att styrdokumenten är öppna för tolkning och skapar något av en paradox, då detta både anses som någonting positivt och negativ. Lärarna diskuterar också vad litterär kanon kan vara, och det faktum att det inte finns någon officiell sådan men en inofficiell eller lokal kanon som påverkar svensk­under­visningen.

Ett börsnoterat företag som inte förväntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnå tidigare förväntningar kan gå ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror på. Studiens metod har en kvantitativ ansats där en eventstudie använts för att kartlägga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande på företag noterade på Stockholmsbörsen under åren 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och påverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression. Studiens förväntningar är att en signifikant skillnad i abnormal avkastning kan urskiljas i samband med effekten av en vinstvarning. Undersökningens resultat finner att en abnormal avkastning påträffats redan i samband med dagen för en vinstvarning, likaså under eventperioden före vinstvarningen, men inte med någon släpande påföljd. Resultatet visar även att företagets storlek, informationen i vinstvarningen och veckodagen för vinstvarningsutgivandet delvis förklarar reaktionen.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning. Samtliga erbjuder barnen utevistelse flera timmar om dagen och många lämnar förskolans gård minst en gång i veckan. Miljöcertifieringar som Grön Flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är ej särskilt utbrett i den aktuella kommunen och attityderna kring en certifiering är blandade. Slutsatserna är att det huvudsakligen är personalens inställning och engagemang som är avgörande om de ska arbeta med lärande för hållbar utveckling där utevistelsen har stor betydelse och att en miljöcertifiering skulle kunna vara ett bra hjälpmedel om det inte krävdes så mycket administrativt arbete.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg).   Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll.     Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen

This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed. The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott’s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions. The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them. Furthermore the results also show that the employees are not fully satisfied with the outcomes of the changes.

Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2005

Universiẗat, Diss.--Marburg, 2004. / Literaturverz. S. 99 - 111.

Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit te Leiden, 1983. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 250-258) and index.