No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur sju verksamma förskollärare resonerar kring den tredje pedagogen och hur den kan komma att påverka verksamheten. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Vår uppsats baseras utifrån begreppen: den tredje pedagogen, miljöpsykologi samt den sociokulturella teorin och det interaktionistiska perspektivet.                                                                    I vår studie har vi kommit fram till att förskollärarna arbetar aktivt med den tredje pedagogen men att deras medvetenhet varierar. Vidare har vi uppmärksammat att även om förskollärarna arbetar olika, så besitter de ett barnperspektiv som mynnar ut i att de gör sitt bästa för barnen. En slutsats från vår studie är att den pedagogiska miljön har en stor betydelse för förskollärarnas förhållningssätt i arbetet med den tredje pedagogen. Vidare kan vi se att det beror på olika faktorer så som samspelet mellan barn, pedagoger och material som leder till hur den pedagogiska miljön kan användas och förändras.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Den Andre (Icke Europa och urfolk) framställs i tre läroböcker i spanska. Uppsatsen utgår från teorin om Den Andre av främst Tzvetan Todorov och metoden är textanalys. Resultaten visar att Europa framställs som viktigare än Latinamerika. De latinamerikanska länderna har en stark underrepresentation och även urfolk ges mycket litet utrymme. Urfolks röster görs inte hörda och risk för exotifiering av urfolk finns. Även risk för stereotyper av latinamerikaner finns. Västvärldens våld, koloniseringen av Amerika, utesluts nästan helt.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den nyutexaminerade sjuksköterskan ofta har höga förväntningar inför sin nya yrkesroll och förhoppningar om att tillämpa god omvårdnad. Omvårdnadsdisciplinen ställer höga krav och innebär mycket ansvar inte minst för patientsäkerheten.  Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever övergången till den första tiden i yrket som svår och utmanande och att behovet av stöd och goda förebilder är viktigt för att stärka självtilliten. Som nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt att känna sig trygg i sin nya yrkesroll i den kliniska verksamheten, både för sin egen del, för medarbetarna och patienternas skull. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av sin första tid i klinisk praktik. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som identifierat tolv artiklar genom databasen PubMed via Medline. Dessa artiklar analyserades och tematiserades till föreliggande litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet har sammanställts under tre huvudrubriker; att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar, viktigt med vägledning, handledning och introduktion samt utvecklas i yrkesrollen. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever den första tiden i sitt yrke som stressande, att de inte har tillräckligt med kunskap och är osäkra på vad som förväntas av dem. Vikten av att ha goda förebilder på arbetsplatsen samt att få en god introduktion med en handledare tydliggörs i resultatet för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter visade att kliniskt praktiserande och att handledas av goda förebilder är av stor vikt för att underlätta övergången till den första tiden i klinisk praktik.  Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av stöd och förståelse från kollegor är viktigt för att känna tillit, kunna utveckla kunskap och kompetens i sin yrkesroll. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver kunna hantera ett brett spektrum av kunskaper och behöver iaktta, observeras och handledas av goda förebilder för att forma sin identitet i den nya yrkesrollen. Upplevelsen av en god introduktion är av vikt för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan första tid i klinisk praktik.

The essay examines how parts of the Swedish bourgeois public viewed the French Renaissance writer Michel de Montaigne and his essays that appeared in a Swedish translation in 1923. The essay covers the period 1850–1925, a period marked by rapid technological and economic development as well as an ideological battle between conservative idealist-religious and radical materialist-liberal currents of thoughts. In the essay Jürgen Habermas´ concept of the "bourgeois public" and Franklin L. Baumer's concept of "the new enlightenment" are used in the theoretical platform. The source material consists of articles in the press, private notes of cultural dignitaries and various literary works. The essay shows that Montaigne and his essays influenced two different Enlightenments, first as a precursor to original Enlightenment thinkers such as Voltaire, and later as a source of inspiration for later currents of ideas within the Swedish New Enlightenment during the 19th century. Montaigne was introduced by the radicals of the new enlightenment in a Sweden that started the journey towards modernity, while it was a conservatively oriented intellectual elite that in a significantly modernized Sweden who adopted him in connection with the translations. This implied that the view of Montaigne changed from a progressive Renaissance force to a view of him as a thoughtful Stoic thinker but still with a strong emphasis on his humanism.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.

Syftet med studien är att synliggöra vilka inställningar det finns blandförskollärare gällande fysisk aktivitet och arbetet kring det i förskolan.Forskning visar på att förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet ochkunskap om ämnet påverkar vilka möjligheter barn får till fysisk aktivitet iförskolan. Dock finns brister i forskningen kring hur förskollärare kan arbetamed och förhålla sig till fysisk aktivitet där förskollärare upplever att desaknar kunskap om hur de kan erbjuda barnen goda möjligheter till fysiskaktivitet. Denna brist på forskning motiverar studien och dess syfte. Studienbygger på en kvalitativ ansats där sex legitimerade förskollärare från sexolika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin hardärefter transkriberats och analyserats utifrån den socialkognitiva teorin ochden sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att förskolläraresförhållningssätt och den pedagogiska miljön skapar förutsättningar för barnsfysiska aktivitet i förskolans utbildning. Bristen på utrymme eller materialkan begränsa förskollärares möjligheter till att erbjuda och bejaka barnsintresse för fysisk aktivitet. Vidare påvisar resultatet även betydelsen av attförskollärare agerar goda förebilder när det kommer till fysisk aktivitetgenom att samtala, uppmuntra, stötta och vägleda barn. Detta för att kunnabidra till att barns motivation, självförtroende och fysiska samt motoriskautveckling kan stärkas.

Studiens syfte var att undersöka vilka hemlöshetsstrategier Sverige, Finland och Norge använde i relation till Esping-Andersens idealtyper av välfärdsstater. Metod: En litteraturstudie genomfördes, 23 artiklar användes och kompletterande facklitteratur. Resultat: Trots att de tre länderna räknas till den socialdemokratiska modellen med universalistiska anspråk, så skiljde sig hemlöshetsstrategierna delvis åt. Finland använde exempelvis bostad-först modellen i hög grad, i Norge hade Husbanken en betydande roll, där hjälp med lån gavs till fattiga hushåll, och i Sverige var akuta lösningar standard. Alla tre länderna hade en kombination av generella och selektiva stödformer. Slutsats: Skillnader i omfattningen av hemlösa i de studerade länderna och det faktum att hemlöshet var ett sammansatt problem visar på att Esping-Andersens välfärdsstatsmodell kan vara svårtillämpbar och kan behöva fördjupas och kompletteras.

Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin.Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ”vilken verklighet talas det om?” och ”vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?” till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram.Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år. Trots detta har jag kommit fram till att de fyra partiledarena är trogna sin ideologi. Alla ger uttryck för att Socialdemokraterna är en stabil idéburen rörelse och så länge partiet är troget den demokaratiska socialismens idéer kommer det vara ett fortsatt stabilt parti.Sökord: första maj, ideologianalys, den svenska socialdemokratin