No description available.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade. Dessa ritualer och symboler skapade ett gemensamt fokus, en känsla av samstämmighet och gemensamma kroppsrörelser vilka samtliga bidrog till laddandet av den emotionella energin för scenernas medlemmar. Den i kontexten givna emotionella energin bidrog, i sin tur, till solidaritetsskapande inom scenerna vilket stärkte samhörigheten mellan dess medlemmar.

Uppsatsen syftar till att få en inblick i hur dubbla etniciteter gestaltas och konstrueras i två svenska samtida självbiografier. Utifrån en narrativ textanalys har jag velat ge en tolkning av min frågeställning som övergripande handlar om identitetskonstruktion och hur skildringar av dubbla etniciteter gestaltas i samtida litteratur. Det empiriska materialet utgörs av två självbiografier som har fungerat som analysunderlag. Genom att analysera författarnas texter har jag närmat mig författarnas komplexa skildringar av sina dubbla etniska identiteter. Begrepp som identitet, etnicitet, nationalism, kultur, den Andre och Homi K. Bhabhas teori om hybriditet har varit användbara i min analys. Undersökningen visar på hur författarnas berättelser skildrar olika positionerar och förhållningssätt gentemot normerande strukturer.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare

No description available.

The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people’s empowerment and participation may affect their role in the digital society. Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people’s independents and that those who use Internet feel more involved in the society. A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014? Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation. But good knowledge of technology is not a guarantee for a flawless use of Internet. The most common problem is not lack of knowledge, but the web sites are not customised for the blind person’s needs and tools. The theoretical framework of the study is based on the theories of the digital divided and Jürgen Habermas theory about the public sphere.

Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera. Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för marinens taktiska chefer. Vidare redovisas hur UAS kan bidra till att lösa vissa av de marina taktiska uppgifterna och stridsuppgifter som finns i Försvarsmaktens Taktikreglemente för marinstridskrafterna. Vidare redovisas att en UAS-förmåga även kan bidra till att sjöofficerare har större möjlighet att agera utefter de i teorin redovisade sjökrigets principer. Ytterligare slutsatser som redovisas är att UAS kan lösa marina uppgifter av både offensiv och defensiv karaktär. Även uppgifter inom marin logistik kan lösas av UAS.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig