Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten i grundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuer med en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar och rektor. Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Från en öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter i grundskolan. Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn) som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den dolda läroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. När individen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån en abstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen. Om avvikaren dessutom kommer i kontakt med andra avvikare är chansen stor att en avvikaridentitet utvecklas. De abstrakta kategoriseringarna av avvikare är tydliga till skillnad mot gränserna för avvikelse, där en hel del göms i den dolda läroplanen. Därav fyller avvikarna en viktig funktion: att utgöra fixpunkter för den ideale skoleleven.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer. Metoden möjliggör att uppfattningar, tankar och åsikter lättare uppmärksammas, detta ligger sedan till grund för resultatet samt slutsatser. Resultatet visar att det existerar olikartade uppfattningar kring respektive yrkesroll inom förskolan. Många är positiva till de förändringar som nu sker inom verksamheten, medan ett fåtal ställer sig skeptiska till omställningarna.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

<p>Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en</p><p>historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna</p><p>i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.</p>

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet. De intervjuade lärarna uppvisar en traditionell syn på grammatik, att det handlar om ordklasser och satsdelar, och behandlar vanligtvis dessa områden som enskilda moment. Vidare framgår det av intervjuerna att eleverna har svårt att förstå grammatikens nyttovärde, vilket är en faktor som kan inverka på elevernas negativa attityder och svårigheter i grammatik. För att bryta dessa föreställningar krävs en förändring av den skolgrammatiska traditionen.</p>

Thesis (Lit. D.)--University of Leiden, 1950. / Stellingen laid in. Includes indexes and bibliographic notes.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in. Det finns ett rikt utbud av litteratur om Reggio Emilia-filosofin, i många fall baserad på personliga erfarenheter. Viss forskning om förskolans fysiska miljö finns, men då med fokus på barns lärande. Uppsatsens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer för att få en bild av fem olika förskollärares arbete med att utforma inomhusmiljön som mötesplats. För att stärka intervjuresultaten genomfördes också miljöobservationer på varje avdelning. Den samlade empirin har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att förskollärarna planerar och iordningställer inomhusmiljön i syfte att barnen ska mötas i olika konstellationer. De menar att barn måste ges möjlighet att mötas i mindre grupper, då de menar att lärande och utveckling främst sker i det sociala samspelet mellan barn. Resultatet visar att det finns en stor kunskap om Reggio Emilia-filosofin och dess förhållningssätt till fysisk miljö och socialt samspel, men att ramfaktorer som tid och ekonomi påverkar möjligheterna att omsätta kunskaperna i verksamheten.

No description available.