Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån. Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O. States, Susan Foster och Jana Parviainen. Min undersökning visar hur en fenomenologisk förståelse av människan som kropp situerad i tid och rum bildar ett material för att komma i kontakt med den sensoriska nivån. Jag lyfter fram hur den sensoriska nivån inrättar oss i ett utvidgat åskådarperspektiv där vi ser föreställningen från flera punkter samtidigt och genom att avstå från tecknets värde skapar en materialitet som når oss som intensifierad verklighet. Hur denna kropp är förbunden med omvärlden genom ett gemensamt förbund förklarar vidare hur vi deltar i en sensorisk upplevelse. Empatibegreppet visar hur ett deltagande i den sensoriska nivån kan skapa en expanderad jagupplevelse som sträcker sig över både tid och rum. Samtidigt smälter en upplevelse av den sensoriska nivån samman med den symboliska och bildar en hyperverklighet, vilket ifrågasätter den reella skillnaden mellan sensationer och symboler.

Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och därigenom bevis beträffande en misstänkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken på ett återfunnet avtryck säkras och således är det av vikt att beräkna skostorlekars bevisvärde. Dessutom efterfrågar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek är. För att beräkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestående av skor, beslagtagna av skäligen misstänkta i huvudsak män och stöldbrottslingar i Uppsalaområdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data är unik i jämförelse med tidigare studier, vilka fokuserat på frivilligt deltagande av privatpersoner. Med hjälp av etablerad bayesiansk metod och sannolikhetslära beräknades likelihoodkvoter med konfidensintervall för de olika föreslagna bevisen, varefter dessa värden jämfördes med Statens Kriminaltekniska Laboratoriums verbala utlåtandeskala. Resultaten visar att skostorlek ensamt inte är ett starkt bevis men att i kombination med skomodell finns en möjlighet att nå höga bevisvärden – givet stora stickprov. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Vidare identifieras några brister i datahanteringen av skodatabasen och lösningar på dessa presenteras.

I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material. Resultatet antyder att en ökad medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse kan bidra till ett mer reflekterat förhållningssätt när det gäller utformningen av lärandemiljöer.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet? De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer. Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet. När det gäller åtgärderna riktas dessa mot att göra individen mer anställningsbar, både gällande individens attityd och gällande individens kompetens. Ansvarsfördelningen för åtgärderna kan betraktas ur ett strukturellt perspektiv och ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet belyser arbetsförmedlingens och kommunens ansvar att skapa förutsättningar för en ökad anställningsbarhet medan det individuella perspektivet fokuserar på det praktiska genomförandet att öka anställningsbarheten. Skildringen av ungdomsarbetslöshet har genomgående en koppling till individualiseringen och den nya arbetsmarknaden.

Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders’ are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders’ still have the ability to earn abnormal returns. The difference in insiders’ ability to earn abnormal returns is believed to be because of that the countries are from different legal families, which in turn influence the market conditions where the insider trading occurs. The purpose is to examine whether legal insider trading generates abnormal return relative to index and analyze whether there are differences between the studied countries and what the differences may be due. Method: The study takes ledge in previous research using a quantitative method where 90 sorted companies in Sweden, Germany and the U.S. are used to gather insider transactions between 2006 and 2012. The data is then analyzed with statistical methods to find answers to the purpose of the study. The results shows that insiders have abnormal return for both the buy and sell transactions, which prove that there is an information gap between insiders and external stakeholders. The legal origin may have an effect on the relationship when it is linked to insiders’ abnormal return through ownership concentration and accounting quality, which in turn affects insiders’ ability to generate abnormal returns. The insiders’ position has also shown to have an impact on the abnormal returns, but is not completely consistent with the theory of information hierarchy. / Det sker varje dag stora mängder av transaktioner av personer med skilda bakgrunder. Insiders är en del av dem och anses ha insyn i företag som inte är tillgänglig för utomstående. Detta påverkar förutsättningarna för marknadens aktörer vid aktiehandel där enskilda aktörer regelbundet kan tjäna på bekostnaden av andra. Sverige, Tyskland och USA utvecklar kontinuerligt regleringen för insiderhandeln men tidigare forskning visar, trots harmonisering i lagstiftningen, på skillnader mellan länderna. Detta antas bero på att länderna härstammar från olika legala familjer, vilket påverkar förutsättningarna på ländernas respektive marknader, och därför påverkar insiders förmåga till att skapa överavkastning.  Syfte är att undersöka om laglig insiderhandel genererar överavkastning jämfört med index och analysera om det finns skillnader mellan de undersökta länderna och vad skillnaderna kan bero på. Studien tar avsats i tidigare forskning och använder en kvantitativ metod där 90 utsorterade bolag i Sverige, Tyskland och USA används för att inhämta insidertransaktioner mellan 2006 och 2012. Materialet analyseras sedan med hjälp av statistiska verktyg för att få svar på arbetes syfte. Resultatet är att insiders har överavkastning för både köp och säljtransaktioner och bevisar att det finns ett informationsgap mellan insiders och utomstående intressenter. Det legala ursprunget kan ha en påverkan på förhållandet då det kopplas till insiders överavkastning genom ägarkoncentrationen och redovisningskvalitén som i sin tur påverkar insiderns förmåga till att skapa överavkastning. Insiderns position visas också ha en påverkan på överavkastningen där en högre position ger högre överavkastning, vilket går i linje med informationshierarkin.

Inledning: När ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat välja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot på marknaden på ett negativt sätt. Resultatet blir ofta en nedgång i aktiekursen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en offentlig tillkännagivande om en kommande nyemission påverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns några skillnader beroende på marknadens konjunktur samt branschtillhörighet. Metod: Då vi mäter en specificerad händelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan är av sekundär natur och har under arbetets gång samlats in systematiskt. Utöver det har de tillkännagivanden om nyemissioner som ingår i uppsatsen skett under perioden 2006-01-01 – 2011-03-31. Resultat: Av de 30 annonseringarna om nyemission som inkluderades i studien inträffade åtta av dessa innan lågkonjunkturen. Sammanlagt uppvisade 18 av de 30 tillkännagivande om nyemissionerna en negativ CAAR på händelsedagen, medan 11 visade på en positiv sådan. Utöver det var det endast en nyemission som uppvisade en oförändrad CAAR under T0.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation.

Min undersökning är en filosofisk resa där jag fritt funderar över, under och i min process. Jag använder mig av en naturvetenskaplig terminologi för att ge det konstnärliga resonemanget en grund för ett annat tänkande. Det är ett filosofiskt tänkande kring min konstform i förhållande till min världsbild, ett slags kosmiskt förhållningssätt. Min undersökning tittar inte på den andliga konstnärliga traditionen, jag tittar inte heller på konsten som ett konkret läsbart objekt. Jag undersöker tomheten, inte som ett religiöst fenomen utan som ett naturvetenskapligt/filosofiskt fenomen. Jag undersöker om konstnärliga processer går att åskådliggöras med naturvetenskapliga medel. Kan man använda sig av matematiska formler för att åskådliggöra konstnärliga processer? Kan man problematisera vetenskapen genom att göra formler för ett konstnärligt tänkande och vad gör en formel för konstens frihet?