I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Forskning om var arbetsmåltider äts och hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam. Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatsen vid ett sjukhus och vid ett stålverk. Studien hade en beskrivande design, där kvantitativ data samlades in med enkäter och skal nivån var nominal. Studien gjordes på ett stålverk och ett universitets sjukhus i mellersta Sverige. Det var både män och kvinnor som arbetade dagtid, schemalagt arbete eller treskift som deltog. Sextio enkäter med fjorton respektive nitton frågeområden delades ut till samtliga på stålverket och till en hel avdelning på sjukhuset. Samtliga i personalen på en avdelning på ett universitetssjukhus och alla på ett stålverk blev tillfrågade om de ville delta i studien. Bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent och på stålverket var det tjugo procent. Resultaten visade att arbetarna på både stålverket och sjukhuset var relativt missnöjda med hur deras måltidsmiljö var med lokal, utrustning och möjlighet till att äta enskilt eller med sällskap. De upplevde även liten egen kontroll över temperatur, ljus och ljud i sin måltidsmiljö. Eftersom grupperna som undersöktes inte representerar en population är det inte möjligt att uttala sig om hur alla anställda med skiftarbete eller schemalagt arbete på andra eller samma arbetsplatser upplever sin måltidsmiljö. Vissa generaliseringar om måltidsmiljön kan göras till liknande arbetsplatser än som de som deltog i studien. Nyckelord: Måltidsmiljö, skiftarbete, stress, egen kontroll.

Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen då de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns några likheter/skillnader. Metod: Metodvalet för denna uppsats är kvalitativ. Fem intervjuer från tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom ämnet fastighetsförvaltning har använts för att närmare kunna titta på den tekniska organisationen. Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och går sedan in på regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan använda sig av. Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation. Analys: En jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jämföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna. Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men även att storleken på företaget påverkar en del aspekter.

Den egna rösten kräver att vi ska våga visa vårt äkta och sårbara jag. Att våga ta plats handlar om att våga be om att bli sedd, vilket är en sårbar position. Skammen hindrar den egna rösten, hindar en från att våga ta plats. Vad som behövs är att vi ser vår sårbarhet som något värdefullt. Som något som gör oss mänskliga och kreativa. Genom medkänsla med oss själva och tillit till omvärlden, kan vi våga visa de sidorna och därmed bli modiga. Modiga fegisar som vågar erkänn att de är rädda. Kanske kan vi då bli något så oväntat som "lyckliga konstnärer". Och fånga alla de magiska ögonblick som är värda att fånga. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

<p>Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.</p><p> </p>

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci &amp; Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser. Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar. Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag.

Syftet med studien är att undersöka hur tillhandahållandet av tjänster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - påverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks är kommunstorlek (befolkningsmängd), kommunens intäkter, upplevd svårighet att kontraktera leverans av tjänst samt allmänhetens känslighet för eventuella problem som kan uppstå gällande tillhandahållandet av tjänsten. För att förstå hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgår även från principal–agentproblemet, public choice och konkurrensteori. Studien baseras på empirisk data insamlad via en enkät om kommuners uppfattning av vissa tjänsters egenskaper samt statistik från Statistiska centralbyrån.  Resultaten visar att kommunens befolkningsmängd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvårighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nämnda teorier. Graden av känslighet har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling, vilket inte stöds av teorin. Detta kan bero på att det finns ett omvänt samband, där allmänhetens känslighet ökat för de tjänster som historiskt har upphandlats. Kommuners intäkter uppvisar inga signifikanta värden, vilket möjligen kan bero på att typ av driftform inte har en direkt koppling till kommunens intäkter, utan i första hand beror på andra faktorer kommunen ser till vid övervägandet av kontraktsskrivning.

Forskning har visat att exempelvis arbete, relationer och utbildning ärrelaterat till att människor avhåller sig från kriminalitet. I teorin om socialaband beskrev Hirschi (2002) anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse som en förklaring till ungdomars avhållande från kriminalitet.Vid applicering av denna kriminologiska teori på vuxna har forskning visatolika resultat. Därmed förelåg ett behov av att ytterligare studera hurelementen i teorin om sociala band är applicerbara på vuxna. Med bakgrundav detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur tidigarekriminellt belastade vuxna upplevde att anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse i teorin om sociala band är relaterat till att avhålla sig från fortsattkriminalitet. Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta medlemmarur föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) låg till grund fördatainsamlingen. Fyra teman utifrån de fyra elementen i teorin om socialaband grundande den teoretiska tematiska analysmetoden i föreliggande studie.Utöver dessa teman blev även egen vilja identifierat som ett tema. Deltagarnaupplevde att anknytning, åtagande, delaktighet samt egen vilja var relaterattill avhållande från fortsatt kriminalitet. Däremot var inte elementetövertygelse relaterat till avhållande från fortsatt kriminalitet. Resultaten iföreliggande studie var både bekräftande och motstridande tidigare forskningsom studerat teorin om sociala band på vuxna. Resultaten gällandeanknytning, delaktighet, övertygelse och egen vilja diskuterades i jämförelsemed tidigare forskning. Resultatet ger användbar kunskap för att iförlängningen kunna underlätta människors avhållande från fortsattkriminalitet. / <p>2015-06-03</p>

På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.

No description available.