Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

On November 8, 2001, the Government of Manitoba announced that the number of school divisions and districts in the province would be reduced from 54 to 37. With that policy announcement, Manitoba embarked upon the most significant restructuring of school board governance arrangements since the late 1950s. The purpose of the research was to examine the school division amalgamation initiative as a case study in policy-making by the Government of Manitoba. The study investigated the nature of this initiative, including its origin, development, eventual conclusion and implementation. The fundamental question addressed by the study was this: Why was school division amalgamation an idea whose time had come in Manitoba? Discussion of amalgamation had been active within the Progressive Conservative administration of Gary Filmon since the early 1990s, but despite the recommendation in 1995 of a provincially established Boundaries Review Commission to move forward with government directed amalgamation, the idea languished until a newly-elected provincial government under Gary Doer, leader of the New Democratic Party, assumed power in 1999. The theoretical framework used in addressing the question posed relied primarily upon the work of John Kingdon (Agendas, Alternatives and Public Policies) who contends that there must be a timely convergence of three key aspects of policy formation: problems, solutions and politics. Therefore, the study examined the key role of elected officials in promoting certain policy ideas and their impact on the decisions of government at specific times. It also compared and contrasted the differing policy approaches taken by the Filmon and Doer regimes on this question, and assesses the opportunities and constraints which explain the differences found. The study relied on extant public documents and other primary sources, and especially the expressed view or position of certain elected officials and supporting staff gained through one-on-one in-depth interviews. The focus of the analysis was an attempt to assess the interplay of problem, solution, and politics, and whether or not it reveals what Kingdon has called a “window of opportunity” for decisive action by government. The study showed that, indeed, the window of opportunity for amalgamation occurred with the convergence of three forces by 2001: pervasive indicators of a problem; promotion of amalgamation as a policy solution previously tried in Manitoba and elsewhere; and the election of a new government in 1999 which was receptive to pursuing some degree of change with respect to school division governance and organization. / May 2008

La presente tesis doctoral realiza un estudio sobre la acción de la opinión pública en el proceso de construcción de políticas criminales (penal policy-making). Concretamente, analiza el impacto, en el proceso legislativo penal, de los discursos en circulación en algunas de las manifestaciones de la opinión pública, especialmente en la prensa, tanto en la activación de la agenda política como en la adopción de determinadas soluciones políticas. Para tal, analiza cuatro casos concretos de reformas penales realizadas en España durante la VII Legislatura (2000-2004), periodo con mayor actividad legislativa en materia penal. Tomando por base tanto las teorías sobre el agenda-setting como los estudios de policy making, a partir del análisis tanto de la relación entre las agendas de los medios de comunicación, pública y política como también de la deconstrucción de los discursos presentes en cada una de ellas, se verifica el papel de la opinión pública (de algunos de los actores que la da forma) en la construcción de un proceso de populismo punitivo. Palabras-clavesAgenda-setting, opinión pública, política criminal, populismo punitivo / The present thesis aims to research the public opinion's action on the penal policy-making process. In fact, we analyze the effects off several discourses in circulations on some public opinion manifestations - with special interest in the press - on the legislative process, both setting the political agenda as in the acceptance of some policy alternatives as well. For that, it has been analyzed four specific cases of penal reforms passed during the 7th Spanish Legislature, the period with the highest legislative activity concerning penal issues. Appling the agenda-setting theory as well the policy-making research studies, from the analysis of the relationship between the media, the public, and the political agendas and the deconstruction of some discourses presents in each agenda, we had verified the role of public opinion - specific, the role of some social actors that shape it - in the construction of a penal populism process. Keywords Agenda-setting, public opinion, criminal policy, penal populism.

Environmental challenges do not exist around by themselves. They are constructed andput in our mind by the key stakeholders, who draw public attention to certain issues. People experience the world through the words of others. Construction of environmental concerns is an ever ongoing process, and we need to be aware about things that can change. In the 60s the world was concerned about limited number of issues, whilst today the planet seems to shout from pain, though in fact amount of problems have hardly raised. It is environmental organizations’ desert that people managed to raise their awareness about the world. This study exposes social constructs of environmental challenges created and narrated through social media by two leading environmental organizations, Greenpeace and the World Wide Fund for Nature. For this purpose, theories of social constructionism and agenda setting serve as the main theoretical framework. Therefore, most actively social media used by ENGOs was identified to be Facebook. The insight to the topic was provided by the content analysis of status updates from both organizations’ fan pages for the period from September 2009 to May 2012. It showed that social constructs of environmental challenges are not equally distributed in the world and number of concerns is disregarded. ENGOs do hope that regular citizens can contribute to sustainability, by giving real support to the projects which aim to have impact on policy makers. Our awareness let changes on the governmental level happen, as ‘when ENGOs speak, people debate, and policy makershear’. Thereby, through media construction of challenges solutions to them are articulated as well.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad som sagts, skrivits och debatterats kring nyhetsvärdering och framförallt vad som utgör en nyhets värde. Genom vår egen kvantitativa undersökning av Dagens Nyheter och Expressens artiklar från år 2009 vill vi söka svaret om vad som utgör en stor respektive liten nyhet i dagspressen. Slutligen har vi med hjälp av vår matematiska formel baserat de orsaker som vår teoridel tar upp på variabler som gör det möjligt att räkna ut/förutse en nyhets värde på förhand. Formeln skall ses som ett alternativt sätt att hantera diskursen för nyhetsvärdering.   Metod: kvantitativa metoder som stöd för kvalitativa metoder Material: Studentlitteratur samt ett urval för Expressens respektive Dagens Nyheter upplagor under 2009.   Resultat: Vi har konstruerat samt testat en matematisk formel för nyhetsvärdering som tycks fungera med gott resultat över det vi avsåg att undersöka. Försök till en ny diskurs kring begreppet Nyhetsvärdering har även gjorts.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan. I styrdokumenten från Skolverket finns direktiv att eleverna i skolan, framförallt i gymnasieskolan, bland annat ska utveckla förmågan att kunna söka information, kritiskt granska källor, värdera trovärdigheten och kunna diskutera och ta ställning kring olika samhällsfrågor. För att kontrollera att detta verkligen sker och för att se hur mediekompetenta eleverna är i gymnasieskolan, har intervjuer med lärare utförts. Alla de intervjuade lärarna undervisar i gymnasiegemensamma ämnen  som samtliga elever läser oavsett vilket gymnasieprogram de har valt att gå och som innefattas av direktiv från Skolverket som berör mediekompetens. Dessa ämnen är samhällskunskap, svenska, engelska, historia och religion.  I intervjuerna framgår det att lärarna upplever elevernas mediekompetens som ganska låg, men att det ändå sker en tydlig utveckling från årskurs ett till årskurs tre. Lärarna anser att det finns ett behov av att utveckla denna kompetens hos eleverna ännu mer eftersom de tycker att det är en viktig färdighet att behärska oavsett vad man väljer att göra i livet framöver. Majoriteten av lärarna tycker dessutom att det ligger på skolans ansvar att denna kompetens utvecklas hos eleverna, men att det i dagsläget inte är möjligt att lägga mer tid på det eftersom det råder resursbrist. Lärarna kan alltså inte uppfylla de direktiv som Skolverket ger fullt ut gällande mediekompetensen eftersom det är många moment som ska få plats inom varje kurs. En ny fråga uppstår därför efter arbetet med denna uppsats. Borde mediekompetens vara ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? Vad skulle det få för konsekvenser? Denna nya frågeställning behandlas dock inte i denna uppsats, men är ett uppslag för kommande studenter att forska kring.

<p>I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.</p><p>I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>• Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten?</p><p>• Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar?</p><p>• Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på?</p><p>Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den.</p><p>Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer.</p><p>Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter.</p><p>Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer.</p><p>Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.</p>

This investigation of the 2014 midterm election brings together research in communication, journalism, political science, and sociology. Incorporating concepts of interdependence through the application of social network analysis, I analyzed how journalists construct and utilize networks of news sources in election coverage. Survey results indicate that journalists use sources in a complementary fashion in order to fulfill their resource needs. Such perceptions are also dependent on aspects of the journalist, news norms, organizational pressures, and extra-media influences. Overall, source networks are strategically used to fulfill traditional journalistic norms of objectivity and credibility as well as economic and entertainment needs. Content analysis results suggest that, along with more traditional variables such as ownership and source type, networks characteristics also influence new outcomes, with higher network density resulting in increases in issue coverage. In other words, greater connections among sources may result in more substantive information being passed on to voters. For the field of communication, this study enhances our understanding of agenda building and framing by revealing (1) how journalists perceive their networks (networks to journalists), (2) how they translate real life networks into symbolic networks within news coverage (networks from journalists), (3) how source networks vary across time and election contexts (networks across time), and (4) how such networks influence coverage outcomes. It furthers our understanding of the role interdependence plays in news construction and suggests the incorporation of network concepts and measures will increase our understanding of the news production process.