<p>Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem. Vidare har undersökningen visat att elever uppfattar att de lär sig mycket av både laborationer och demonstrationer men att det är roligast med laborationer. Elever uppfattar även båda metoderna som mycket viktiga i fysikundervisningen och att de ökar förståelsen mycket av texten i läroboken.</p>

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem. Vidare har undersökningen visat att elever uppfattar att de lär sig mycket av både laborationer och demonstrationer men att det är roligast med laborationer. Elever uppfattar även båda metoderna som mycket viktiga i fysikundervisningen och att de ökar förståelsen mycket av texten i läroboken.

Kandidatarbetet handlar om hur kravaller framställs i media. Vi har valt att fokusera på Göteborgs-Posten och Arbetarens rapportering från tre internationella politiska möten, WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg och G8-mötet i Genua. De frågor vi utgått ifrån är, Hur framställs kravallpolisens arbete och insatser under WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg, samt G8-mötet i Genua i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka diskurser kan identifieras i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka skillnader finns i framställningen om Göteborgs-Posten och Arbetaren fokuserar på ett annat land? Den metod vi använt för att få svar på frågeställningarna är kritisk diskursanalys som företräds av Norman Fairclough och vi har valt Frankfurtskolans kritiska teori och Jürgen Habermas vidareutveckling av den kritiska teorin som utgångspunkt. I resultatet kom vi fram till att tidningars ideologier på olika sätt speglades i framställningarna av kravallpolisens arbete. Göteborgs-Posten var i större utsträckning positiv till kravallpolisens arbete medan Arbetaren hade ett genomgående kritiskt förhållningssätt, vilket främst kom till uttryck i rapporteringen från Göteborg. I Göteborgs-Posten var det aktivisterna som utförde handlingar mot kravallpoliserna och i Arbetaren var bilden den motsatta. De diskurser som vi kunde urskilja var att mötet i Seattle, USA i mindre utsträckning var fokuserat på våldsamma kravaller, men desto mer på politiken bakom mötet. Mediebevakningen från Seattle var också i betydligt mindre omfattning än från Göteborg och Genua, vilket visar att när händelser sker långt ifrån det nationella, lokala minskar rapporteringen. Under mötenas inledande fas nämns förberedande diskurser samt kravallpolisens förberedelser. Under evenemangen hamnade fokus på de våldsamma kravallerna som ägde rum. Efter att mötena avslutats belyses kritiken från olika håll, dels mot aktivisterna och dels mot polisens agerande samt att utredningar och rättsprocesser inletts. Diskurser var nyhetsrapporteringens betoning på våldskonfrontationerna mellan polis och aktivist och det politiska budskapet drunknade i våldet, kaoset samt besvikelsen efteråt. Enligt Frankfurtskolans kritiska teori agerade medierna med hänsyn till ekonomiska faktorer som en del av en kapitalistisk ekonomi, vilket fick effekter på nyhetsrapporteringen. Enligt Habermas, utgör nyhetsrapporteringen ingen demokratisk dialog baserad på kommunikativ rationalitet byggt på sunt förnuft och kritiska reflektioner.

Thesis (M.S.)--Humboldt State University, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 38-43). Also available via Humboldt Digital Scholar.

Zugl.: Heidelberg, Universiẗat, Diss., 2006.

Univ., Diss.--Rostock, 2003. / Literaturverz. S. XI - XXI.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1966. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1963. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1965. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Bibliography: l. 80-81.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2017-01-13T17:27:04Z No. of bitstreams: 1 thiagodeoliveiraalves.pdf: 655489 bytes, checksum: e3e858183683f82164e751d989a96b35 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-07T13:56:24Z (GMT) No. of bitstreams: 1 thiagodeoliveiraalves.pdf: 655489 bytes, checksum: e3e858183683f82164e751d989a96b35 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-07T14:05:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 thiagodeoliveiraalves.pdf: 655489 bytes, checksum: e3e858183683f82164e751d989a96b35 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-02-07T14:05:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 thiagodeoliveiraalves.pdf: 655489 bytes, checksum: e3e858183683f82164e751d989a96b35 (MD5) Previous issue date: 2016-07-18 / O uso da Lógica é de fundamental importância no desenvolvimento de teorias matemáticas modernas, que buscam deduzir de axiomas e conceitos primitivos todo seu corpo de teoremas e consequências. O objetivo desta dissertação é descrever as ferramentas da Lógica Formal que possam ter aplicações imediatas nas demonstrações de conjecturas e teoremas, trazendo justificativa e significado para as técnicas dedutivas e argumentos normalmente utilizados na Matemática. Além de temas introdutórios sobre argumentação e âmbito da lógica, o trabalho todo é apresentado por método sistemático em busca de um critério formal que possa separar os argumentos válidos dos inválidos. Conclui-se que com uma boa preparação inicial no campo da Lógica Formal, o matemático iniciante possa ter uma referência sobre como proceder estrategicamente nos processos de provas de conjecturas e um conhecimento mais profundo ao entender os motivos da validade dos teoremas que encontrará ao se dedicar a sua área de formação. / TheuseofLogicisoffundamentalimportanceinthedevelopmentofmodernmathematical theories that seek deduce from axioms and primitive concepts all your body of theorems and consequences. The aim of this work is to describe the tools of Formal Logic that may have immediate applications in the statements of theorems and conjectures, bringing justification and meaning to the deductive techniques and arguments commonly used in Mathematics. In addition to introductory topics on argumentation and scope of Logic, all the work is presented by systematic method in search of a formal criterion that can separate the valid arguments of the invalids. It follows that with a good initial preparation in the field of Formal Logic, the novice mathematician could have a reference on how to strategically proceed in conjectures evidence processes and a deeper knowledge to understand the reasons for the validity of theorems found on their training area.