O propósito do estudo realizado foi de investigar o comportamento voltamétrico da 3,4-metilenodioximetanfetamina (MDMA), substância psicoativa do ecstasy, uma droga que tem se tornado cada vez mais popular entre os usuários de drogas. Empregou-se o uso da técnica de cromatografia líquida de alta eficiência, para isolar a substância a partir de amostras de ecstasy obtidas em parceria com a Polícia Científica de Ribeirão Preto, bem como a técnica de espectrometria de massas, para confirmar a presença da MDMA nas mesmas. Os estudos voltamétricos foram realizados utilizando-se um sistema de três eletrodos, sendo o eletrodo de trabalho de carbono vítreo, eletrodo de referência Ag/AgCl e eletrodo auxiliar de fio de platina. O comportamento eletroquímico desta substância foi investigado diante de diferentes modalidades voltamétricas: Voltametria cíclica, de pulso diferencial e de onda quadrada, nas quais se pôde observar um pico anódico em Ep = +1,1 V. Foram otimizados os parâmetros voltamétricos de modo a tornar a análise mais rápida e sensível, sem perda de intensidade e qualidade do sinal voltamétrico. Com os parâmetros voltamétricos otimizados, foram construídas curvas analíticas para o analito em questão nas diferentes modalidades voltamétricas estudadas. Foi possível determinar o teor de MDMA nas cinco diferentes amostras de ecstasy utilizadas, das quais quatro apresentaram MDMA com teores variando de 3 a 10% (m/m) e uma na qual não foi constatada a presença da droga, mas sim de outro fármaco, a lidocaína. / The main purpose of the present study was to investigate the voltammetric behavior of 3,4-methylenedioxymethanphetamine (MDMA), the psychoactive substance of ecstasy, a drug that has become increasingly popular among drug users. The high performance liquid chromatography technique was employed in order to isolate the substance from ecstasy samples obtained in partnership with Polícia Científica de Ribeirão Preto and also the mass spectrometry technique was employed to confirm the presence of MDMA. The voltammetric studies were performed using the three electrodes system, being glassy carbon as the working electrode, Ag/AgCl as the reference electrode and platinum wire as counter electrode. The electrochemical behavior of the substance was investigated using different voltammetric techniques: Cyclic, differential pulse and square wave voltammetry modalities, in which an anodic peak was observed at Ep = +1,1 V. The voltammetric parameters were optimized in order to make the analysis faster and more sensitive, without loss of quality and intensity of the voltammetric signal. With the voltammetric parameters optimized, analytical curves of the studied analyte were built for the different voltammetric techniques. It was possible to determine the content of MDMA in the five different ecstasy samples utilized, in which four showed MDMA with contents ranging from 3 to 10% (m/m) and one in which no MDMA was observed but another drug, lidocaine.

Ecstasy é o nome popular do 3,4-metilenodioximetanfetamina (MDMA), uma droga de abuso muito utilizada por adultos jovens. Diferentes relatos de caso têm mostrado correlações positivas entre o abuso do Ecstasy e doenças infecciosas. Muitos estudos em modelos animais mostraram que o MDMA induz alterações de imunidade inata e adquirida; entretanto pouco se sabe sobre os mecanismos pelos quais estes efeitos ocorrem. Buscamos neste trabalho por efeitos da administração i.p. de MDMA sobre parâmetros comportamentais, neuroendócrinos e de atividade de neutrófilos e o fizemos à luz de mecanismos neuroimunomodulatórios. Nossos resultados mostraram que o MDMA (5,0; 8,0; 10,0 e 20,0 mg/kg) produz, 30 minutos após a administração (1) aumento da atividade locomotora avaliada no campo aberto e no LCE e (2) diminuição do burst oxidativo de neutrófilos após indução por Staphylococcus aureus nas doses de 8,0; 10,0 e 20,0 mg/kg. Adicionalmente, 60 minutos após a administração de 10,0 mg/kg observou-se (3) um aumento de atividade locomotora avaliada no campo aberto e no LCE, (4) aumento do turnover de noradrenalina e de dopamina no hipotálamo; (5) aumento do turnover de dopamina no estriato; (6) aumento dos níveis séricos de corticosterona; (7) diminuição do burst oxidativo após indução por SAPI e PMA e, também, da porcentagem e da intensidade de fagocitose por neutrófilos sanguíneos; (8) aumento do número de eritrócitos, da quantidade de hemoglobina e da porcentagem do hematócrito e diminuição do número de linfócitos sanguíneos; (9) diminuição do número total de células na medula óssea; (10) aumento do número de leucócitos e (11) diminuição do peso relativo do baço. A exposição in vitro ao MDMA (12) não alterou o burst oxidativo e a fagocitose por neutrófilos. Esses resultados sugerem que o MDMA produz ao mesmo tempo alterações comportamentais, neuroquímicas, endócrinas e imunológicas em camundongos. A estimulação motora dos animais parece relacionada a um aumento da atividade catecolaminérgica central e, muito especialmente, do sistema dopaminérgico estriatal. É possível sugerir que a alteração na imunidade inata após MDMA esteja relacionada ao aumento de atividade do eixo HHA e, conseqüentemente, dos níveis séricos de corticosterona. Não se descarta, porém, uma possível ativação do SNAS induzida pelo MDMA. Finalmente, observamos que o MDMA não tem efeito direto sobre neutrófilos. / Ecstasy is the popular name of N-metil-3,4 methylenedioxymethamphetamine (MDMA), a drug of abuse widely used by young adults. Different case reports have been demonstrating the existence of a positive correlation between Ecstasy abuse and the presence of infectious disease. Many studies conducted in animal models showed that MDMA reduces innate and adaptative immunity. However, little is known about the mechanisms behind these reported effects. In this work we searched for effects of i.p. MDMA administration on behavioral, neuroendocrines, and neutrophil activity in mice, especially parameters looking for neuroimmune relationships. We showed that MDMA treatment (5,0; 8,0; 10,0; and 20,0 mg/kg) produces after 30 minutes (1) increased locomotor activity in the open field and plus maze apparatuses, (2) decreased neutrophil oxidative burst after Staphylococcus aureus (SAPI) after in vitro induction 8,0, 10,0, and 20,0 mg/kg doses. Additionally, 60 minutes after MDMA (10,0 mg/kg) we observed (3) increased locomotor activity in the open field and plus maze apparatuses, (4) increased noradrenaline and dopamine turnover in the hypothalamus, (5) increased dopamine turnover in the striatum, (6) increased level of serum corticosterone, (7) decreased neutrophil oxidative burst after SAPI and PMA inductions, and also decreased percentage and intensity of neutrophil phagocitosis, (8) increased erythrocyte number, hemoglobin level, and hematocrit, and decreased peripheral blood Iymphocyte number, (9) decreased bane marrow total cell number, (10) increased leucocyte number on spleen and (11) splenic weight reduction. It was also observed that (12) in vitro exposure to MDMA induced no effects on both neutrophil oxidative burst and phagocytosis. These results suggest that MDMA produces at the same time behavioral, neurochemical, endocrine, and immunological alterations in mice. The increased locomotor activity observed seems to be related to an action on central catecholaminergic activity, mainly, at the level of the dopaminergic striatal system. It is also possible to suggest that the observed innate immunity alterations are related to an increased HPA axis activity induced by MDMA, via corticosterone. However, we cannot discharge a possible SNS activation induced by MDMA, a fact that could have contributed to the present reported effects. Finally, and importantly we observed that in vitro MDMA has no effects on neutrophil activity.

Auf der Grundlage einer epidemiologischen Untersuchung an 3021 Probanden im Alter von 14-24 Jahren (Ausschöpfung 71%) werden Prävalenz von Gebrauch, Miβbrauch und Abhängigkeit von Ecstasy, verwandten Amphetaminen und Halluzinogenen bestimmt sowie Gebrauchsmuster und Korrelate des Gebrauchs untersucht. Als diagnostisches Interview wurde das computerisierte und standardisierte M-CIDI verwendet. Ergebnisse: (1) 14-24jährige gebrauchen Ecstasy häufig (4% aller Manner und 2,3% aller Frauen), XTC-verwandte Amphetamine werden mit 3,6% (Manner) bzw. 1,6% (Frauen) etwas seltener konsumiert. Die LSD-Gebrauchs-Prävalenz liegt bei 2,8% (Manner) bzw. 1,4% (Frauen); verwandte Halluzinogene werden von insgesamt 1,5% der Befragten angegeben. (2) Vergleiche mit Erhebungen aus dem Jahr 1990 lassen eine erhebliche Steigerung (Verdoppelung bzw. Verdreifachung) des Konsums sowohl von Ecstasy und verwandten Präparaten wie auch von Halluzinogenen erkennen. (3) Die Prävalenz klinisch manifester Miβbrauchs– und Abhängigkeitsdiagnosen nach DSM-IV liegen in der Altersgruppe 14-24jähriger bezüglich Ecstasy bei fast 1%, bei Halluzinogenen etwas darunter. Das Verhältnis Gebrauchs-Prävalenz zu diagnostischer Prävalenz von zirka 6:1 läβt auf ein signifikantes «Sucht»potential dieser Substanzen schlieβen. (4) Altersrisikoanalysen lassen erkennen, daβ sich das Einstiegsalter für beide Substanzen in jüngere Altersgruppen verschiebt. Nur für Ecstasy läβt sich über alle Altersstufen hinweg ein stetiger Anstieg von Erstgebrauchsraten nachweisen, demgegenüber bleibt die Rate von Erstkonsumenten bei Halluzinogenen nach dem 18. Lebensjahr stabil. (5) Bezüglich Einstiegs-und Ausstiegsmotivationen ergaben sich für beide Stoffgruppen recht unterschiedliche Muster, die als Hinweis für die Notwendigkeit substanz-spezifischer Präventionskonzepte interpretiert werden. Folgerungen: Die Verbreitung von Ecstasy und Halluzinogenen bei Jugendlichen und jungen Erwachsenen nimmt offensichtlich weiter in beschleunigter Form zu. Im Zusammenhang mit einem bislang häufig unterschätzten «Sucht»potential wird ein rapid wachsender Präventions– und Therapiebedarf absehbar, der für die Verhaltenstherapie eine besondere Herausforderung darstellt.

No description available.

<p>I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.</p><p>Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder. Det vill säga att ungdomar som brukar Ecstasy, eller ligger i riskzonen för ett missbruk av drogen, möter ungefär samma sociala problematik och att de psykiska och fysiska biverkningarna av drogen är de samma oavsett vilket land de bor i.</p><p>Då det gäller sociala riskgrupper på global nivå, har det i översikten visat sig att den övervägande delen är de ungdomar som deltar i dans- och ravepartyn, oavsett etnisk bakgrund och kön, vilka under barndomen uppvisat symptom på ångest och/eller depression och kommer från medel- eller övre medelklass, löper störst risk att komma i kontakt med Ecstasy. Av dessa anledningar ökar även risken för dessa ungdomar att hamna i ett missbruk av drogen. En annan orsak till denna utsatthet beror på att ungdomar från denna samhällsklass i högre utsträckning deltar i så kallade ravepartyn och liknande tillställningar, än ungdomar från andra samhällsklasser.</p>

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar. Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder. Det vill säga att ungdomar som brukar Ecstasy, eller ligger i riskzonen för ett missbruk av drogen, möter ungefär samma sociala problematik och att de psykiska och fysiska biverkningarna av drogen är de samma oavsett vilket land de bor i. Då det gäller sociala riskgrupper på global nivå, har det i översikten visat sig att den övervägande delen är de ungdomar som deltar i dans- och ravepartyn, oavsett etnisk bakgrund och kön, vilka under barndomen uppvisat symptom på ångest och/eller depression och kommer från medel- eller övre medelklass, löper störst risk att komma i kontakt med Ecstasy. Av dessa anledningar ökar även risken för dessa ungdomar att hamna i ett missbruk av drogen. En annan orsak till denna utsatthet beror på att ungdomar från denna samhällsklass i högre utsträckning deltar i så kallade ravepartyn och liknande tillställningar, än ungdomar från andra samhällsklasser.

Thesis (M.S.)--University of Massachusetts Amherst, 2009. / Includes bibliographical references (p. 47-59).

Not available / text

Drug use and abuse for recreational purposes is a common phenomenon, with club drugs such as MDMA (3,4-methylendioxymethamphetamine) being popular for its energetic and euphoric effects – recreating an artificial feeling of “Ecstasy”. Although use of the drug itself has remained relatively constant over the years, the population among which it is popular has been shifting toward younger users, with MDMA use among adolescents becoming more prominent. However research on the effects that MDMA has on the developing adolescent brain has been limited. The current study focuses on the long term effects in rats following chronic MDMA exposure during either early or late adolescence. In adulthood, the rats’ memory, activity and emotional reactivity were assessed through frequency of ambulation, grooming, rearing, defecation, and corner or center occupancy of an open-field, novel object-recognition in the open-field, emergence from a dark chamber into a bright area, and recognition of the changed arm of the Y-maze. The results showed that there were significant long-term effects resulting in increased anxiety for rats treated with MDMA during late adolescence only. This increase of emotional reactivity was indicated through decreased ambulation on the open-field measures, decreased movement between the dark and light chambers, and decreased entries of both arms of the Y-maze. Sex of the animal was also found to differentiate MDMA effects, with females showing a greater increase in anxiety. Measures regarding spatial and working memory were not significant. Overall, the results suggest that animals are more susceptible to long-term effects following MDMA administration in late, but not early adolescence. Furthermore, memory appears to remain unaffected regardless of the age of administration, and only anxiety levels were affected by the drug.

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2008. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 250-259). Also available online in Scholars' Bank; and in ProQuest, free to University of Oregon users.