The aim of this graduate essay is to elucidate and compare the approach to learning that emerges in texts about the two educational practices Montessori and Reggio Emilia. The guiding research questions in this study are: What do Montessori and Reggio Emilia that learning is about? The mean Montessori and Reggio Emilia that learning goes to? How do you describe the Montessori and Reggio Emilia justification why it is important to learn?  Through a poststructural theoretical framework and text analysis the study focused on what has been written about learning in the traditions of Montessori and Reggio Emilia. The results of the study indicate that both Montessori and Reggio Emilia look at the child in a similar way in which the child have the desire to explore and learn. Both pedagogy traditions think that the child will develop into independent people who can change society in the future for the better and with a democratic basis. The study also reveals how the Swedish curriculum (Skolverket, 98/10) is inspired both by the Reggio Emilia and Montessori traditions through describing how preschool should stimulate and challenge the child's development and learning, utilize and strengthen the interests of children to learn to conquer new experiences, knowledge and skills.

InledningBarns intresse för språk och skriftspråk i förskolan är anledningen till vårt intresse för denna studie. Att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi tar tillvara barns naturliga nyfikenhet för bokstäver. Vår bild av denna pedagogiska filosofi är att de har ateljéer som stimulerar skapandet hos barnen, men att de har mindre fokus på skriftspråket.SyfteSyftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger inom Reggio Emilia filosofin beskriver sitt arbetssätt med att stimulera barns intresse för skriftspråket, i åldern 1-5 år.MetodI denna studie har vi valt att använda en fenomenografisk forskningsansats, en kvalitativ undersökning med fokusgruppsintervjuer som redskap. Vi kan med denna metod tolka deltagarnas tankar och uppfattningar om ett visst ämne, där fokus har varit på deras olika uppfattningar, det vill säga variationen i hur de förstår ämnesområdet.ResultatResultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att stimulera och utmana barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket. De nämnde att den verbala kommunikationen mellan barn och mellan barn och vuxen främjar barns språkutveckling. De använder många olika material på ett varierande sätt för att tillgodose alla barns olika sätt att närma sig skriftspråket. Pedagogerna använder både helordsmetoden och ljudningsmetoden i sitt arbete med barnen. De påtalar vikten av att använda språklekar som ingår i den dagliga verksamheten, såsom rim och ramsor, högläsning, återberättande och sång.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen kring musicerandets villkor i förskolan. Frågorna som väglett studien är: Vad hindrar pedagogerna att iscensätta musicerande i förskolan? Vad befrämjar musicerande i förskolan? Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjufrågor. I studien används begrepp från det socio-kulturella och det postmoderna perspektivet samt Reggio Emilias filosofi. Tre teman identifierades, pedagogens hinder för musicerande, miljöns musicerande villkor och pedagogens musicerande villkor. Resultatet visar att hinder uppstår inom musicerandet och detta kan ses utifrån olika aspekter.  Resultatet visar också att pedagogerna förespråkar att musiken är viktig i verksamheten, men att det krävs viss kompetens för att tillämpa den på ett meningsfullt sätt. Villkor för musicerandet blir då: att lärarutbildningen ser till att förskollärarna har tillräcklig med kompetens för att ha musik i verksamheten; att musikalisk kompetens likställs med den kompetens en ateljérista har inom bild och skapandeämnet; att reflektera kring den pedagogiska musikmiljön; undanröja hinder och skapa möjlighet för att musicera.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare som arbetar Reggio Emilia-inspirerat ser på Reggio Emilia-filosofin samt hur de uppfattar barns lek och sin egen roll i barns lek i förhållande till filosofin. Vi valde kvalitativa intervjuer som metod där vi intervjuade sju förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Resultatet efter databearbetningen visar att alla förskollärare i stort sett har en liknande syn på vad Reggio Emilia-filosofin innebär för dem. De arbetar exempelvis utifrån barnens intressen och ser barnet som kompetent. Samtliga förskollärare anser att lek är viktigt för barnen. Några lyfter fram hur de inte ser skillnad på att leka och lära medan andra vill använda leken som ett verktyg till att utveckla olika förmågor hos barnen. De betonade framförallt miljön som en stor del i både Reggio Emilia-filosofin och till att stimulera barnens lek. Flera förskollärare lyfte fram att miljön ska vara utmanande, estetisk och vacker. Samtliga hävdade att de både ska vara observerande och deltagande i leken beroende på situation. Resultatet visar dock att förskollärarna väljer att närvara och observera mer i leken än att delta.

The purpose of this investigation is to determine the change in characterization that takes place in the works of Emilia Pardo Bazán. Source material include the writings of such critics of Spanish literature as Richard Chandler, Kessel Schwartz, Emiliano Díez-Echarri, José M. Roca Franquesa, Federico C. Saínz de Robles, and José A. Balseiro. Emilia Pardo Bazán wrote a total of twenty novels. From this collection ten were selected which best exemplify the change in characterization in her writings.

<p>Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.</p>

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha. Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan. Däremot var barnen medaktören när de kom till att utforma och förändra miljön, pedagogerna lyssnade till barns intressen och formade miljön därefter. Även den pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att synliggöra inflytandet för både pedagogerna själva och för barnen. Barnens förslag och idéer kom upp på väggarna och utifrån det kunde de tillsammans reflektera, inspirera och utmana vidare.

Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.

This study explored how documentation contributed to children's symbolic play. The naturally occurring symbolic play of two children, five-years-old, was videotaped in their classroom for four weeks. Edited segments of their symbolic play were then given to the children to revisit and reflect on with the researcher through questions on themes, roles and object substitutions. Each child participated in three interview sessions. The children's thoughts on themes, roles, object substitutions, pretense and play negotiation were described. The children's symbolic play in the classroom and during the interviews was described in relation to the claims of documentation. The role of documentation in children's symbolic play was discussed. Recommendations for future use of documentation and children's symbolic play were made. / Master of Science