Inspired by the Municipal preprimary schools of Reggio Emilia, Italy, two art studio teachers and a researcher have explored experiences and meaning in the atelier. When studio teachers document children's thinking through digital photographs. transcribed audio tapes, quotations of a child's verbal thoughts, and copies of their work, an indescribable moment in teacher thinking interweaves with the child's learning, As teachers capture children's representations, investigate, interpret, and share their ideas with colleagues and community-an underlying question emerges. What are studio teachers' experiences o/teaching-learning in the atelier as they utilize documentation, collaboration, and reflection as a way to inform their practices? From this question, reader and researcher start a journey together into a six-month phenomenological study of studio teaching experiences. As a core member in the teaching team, the studio teacher resides in the atelier to bring teaching and learning together in a profound way, to bridge classroom experiences with representative arts, and to facilitate the community's learning about teaching-learning. The methods used to inform this study include observations, in-depth interviews, electronic journaling, description, photos, and interpretation of studio work. Overall, this study's methods inform the phenomenological research and construct an in-depth look at experiences in the artist's studio. The results of this research are retold through narratives focusing on experiences and meaning-making in the studios. Stories such as living with the cracked egg; isolation in the studio: gifts for others; rough stones polishing one another; and many others, utilize photographs to enhance meaning through picturesque artifacts. Essential themes, conclusions, and implications appear in the webbing of experiences and are explored in the final chapter. The themes include conceptual frameworks such as life eats entropy, serendipity and synergy and more. Conclusions are drawn and findings are made connecting studio experiences to participant voice, disequilibrium, listening, engaging, stepping back, and slowing time; demonstrating documentation as learning, revisiting, representation, and manageability; making meaning of collaboration as struggle, communication, and reconstruction; and reflecting back as purposeful and an act of teaching-learning. Overall, this research study exposes techniques, ideas, and wonderings from two studio teachers' and a researcher's experiences in the atelier.

The work refers to taking the pulse of aesthetic learning processes in preschool. What is defined as aesthetic learning processes? How much influence teachers' subject knowledge staging of aesthetic learning processes in preschool? Do the aesthetic learning processes mean that the body is seen as the main tool and starting point for all knowledge creation? By use of literature review, questionnaire and interview methods examined this closely. The survey shows that there is a certain imbalance in the teachers' subject knowledge connected to aesthetic expression. The art subject can be seen to have a head start when it comes to staging aesthetic learning processes in preschool.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.

Utifrån de erfarenheter vi fått genom förskollärarutbildningen har det hos oss växt ett intresse kring ämnet dokumentation. I dagens förskola är dokumentation en del av den pedagogiska verksamheten. I förskolans läroplan finns avsnittet uppföljning, utvärdering och utveckling som innefattar arbetet med dokumentation (lpfö98, rev. 2016). Detta examensarbete har ett syfte att jämföra hur pedagoger arbetar praktiskt med dokumentation inom Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken och undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa inriktningar. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua två förskollärare ifrån två Reggio Emilia inspirerade förskolor och två Montessoriförskollärare ifrån två Montessoriförskolor om hur de arbetar med dokumentation i deras respektive verksamhet. I detta arbete kommer även dokumentation och pedagogisk dokumentation att definieras. I bakgrunden och i litteraturöversikten kommer vi gå in specifikt på vad Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken grundar sig i, vilken barnsyn och arbetssätt de har samt vad pedagogen har för roll. I litteraturöversikten och i resultatet framkommer det att Reggio Emiliapedagogiken har pedagogisk dokumentation och Montessoripedagogiken har observation som specifika dokumentationsmetoder inom respektive inriktning. Resultatet visar att samtliga arbetar med pedagogisk dokumentation men att det lades större vikt vid det inom Reggio Emilia. Man kan även se skillnader i dokumentationsmetoderna och hur det insamlade materialet används. Litteraturöversikten och resultatet ifrån intervjuerna utgör en grund för en avslutande diskussion och slutsats. Där kommer vi att diskutera kring det som tydligt framkommer som likheter respektive skillnader mellan Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken i deras arbete med dokumentation.

Målet med studien var att analysera det lärande som sker när pedagoger och barn utforskar ett naturvetenskapligt fenomen, mer precis en snäckas livscykel. De två forskningsfrågorna löd: Hur, under de olika aktiviteterna uttrycker barnen sin förståelse för snäckans livscykel? Hur möjliggörs lärandet med hjälp av kommunikation, miljö och material? Insamlat datamaterial bestod av videoobservationer, stödanteckningar, stimulated recall och en kompletterande intervju av pedagoger. I videoobservationerna medverkade även barn från förskolans 5-års grupp. De viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommit i studien är barns variation av estetiska uttryckssätt. Ett barn kan uttrycka mycket genom att gestalta med kroppen eller genom att konstruera med olika material utan att säga några ord. De visar också förståelse genom att kopiera rörelser och transformera kunskap till andra sammanhang. Barnen ställde olika hypoteser gällande snäckornas livscykel. Dessa prövade och omprövade de på olika sätt och använde sig då av olika uttrycksformer för att testa olika lösningar till problemen. En annan slutsats är att miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens lärande genom estetiska lärprocesser. Slutligen vill jag lyfta fram att barns fantiserande i leken framträdde som en viktig komponent i deras lärande. Genom att fantisera kunde de utveckla och pröva olika hypoteser.

<p>En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader.</p>

No description available.

<p>Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.</p>