Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

Abstract Master Thesis in Business Finance, School of Economics, Linnaeus University Authors: Adis Cikotic and Eric Hörnell Supervisor: Magnus Willesson Examiner: Andreas Jansson   Title: "Liquidity is not a matter of life and death, it is more important than that"   Background: One of the biggest concerns for Swedish small and medium businesses is their lack of capital, which might lead to lower profitability. A significant reason behind this is said to be the buyer's long payment terms contrary to the supplier's payment terms for their own expenses, which increases the risk of an imbalance between the inflows and outflows of money. This situation occurs due to, for example, power relations and institutional factors, which might affect a firm's Cash Conversion Cycle and furthermore the firm's profitability.    Purpose: The primary purpose of the thesis is to examine whether the length of a firm's Cash Conversion Cycle has an impact on the profitability of Swedish SMEs. Moreover, the purpose is to determine if the presence of Buyers Power affects a firm's profitability.    Method: The thesis has a deductive research approach where the theories applied, Cash Conversion Cycle and Buyers Power, lead to the formulated hypotheses. The quantitative research methodology is based on a data set of approximately 38 000 Swedish SME's between the years 2015-2018.    Conclusions: It could be seen that there is a concave relationship between firm's Cash Conversion Cycle and a firm's profitability for Swedish SMEs. The interpretation is therefore that both too short and too long Cash Conversion Cycle is not optimal, and the optimal length of the Cash Conversion Cycle is 36 days for Swedish SMEs. Moreover, the result showed that a presence of Buyers Power has a positive relationship with profitability, meaning that a larger ratio between a firm's accounts receivables and accounts payables increases the firm's profitability.

SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

Background: CEO duality has been a highly discussed topic for the last 20 years. The trend shows that more and more companies and countries move towards a separation of the roles of CEO and chairman of the board, but the empirical results show little evidence that this is beneficial for firm performance. The two main accepted theories explaining if CEO duality has a positive or negative effect on firm performance has been the agency theory and the stewardship theory Purpose: The purpose of this study is to explain CEO duality´s effect on firm performance based on the agency and stewardship theory by analyzing and comparing the U.S. as an agency country versus Sweden & Japan as a stewardship country. The study also aims to contribute with evidence if a stewardship country as Sweden instead would benefit from a CEO duality board structure.   Method: To be able to fulfill our purpose was a deductive approach used for this study. A quantitative empirical method is used and data for the various dependent, independent and control variables were collected in order to get the results needed to be able to give answers to the stated hypotheses. The data collection consists of data from a total of 200 firms. 100 firms were collected from the U.S. market in order to represent the agency theory where 50 had a CEO duality board structure and 50 without. Furthermore, data from 50 Swedish non-CEO duality companies and 50 Japanese firms with CEO duality were collected as the stewardship country. The data was obtained between the years 2016-2020. Conclusion: The result indicates that CEO duality on some performance variables have a negative impact on firm performance. Contrary to our first hypothesis, our results suggested evidence that CEO duality had a negative effect on firm performance in the stewardship country (Sweden & Japan). In line with our second hypothesis, our results also suggested that CEO duality also had a negative impact on firm performance in the agency country, USA. Although not all performance variables were significant, the thesis could not provide any support for the stewardship theory explaining CEO duality relationship on firm performance.

The aim of this research is to analyse and describe the promotion of sustainable entrepreneurship by governmental organizations to new entrepreneurs. The thesis looks into the Investment and Development Agency of Latvia (LIAA) which is the main governmental body for organizing business idea competitions in Latvia. The desired outcome of this study is to provide insight into sustainability education to new entrepreneurs and point out issues on state level that hinder transition to sustainability. A qualitative research technique was selected as it offers a way to conduct a comparative research for analysing different points of view for case studies. The results showed that, among other findings, that there is too little emphasis on sustainability at national level, resulting in little interest from the public and a correspondingly narrow range of offerings from LIAA. Consequently, the excessive volume of work and functions is hindering the agency's work, which is reflected in delayed development at sustainability context. The fact that Latvia is lacking a clear national image could be perceived as the result of inability to define values for several decades and failure to implement innovative, sustainability-oriented education system.

This dissertation seeks to understand how new meanings emerge in the context of institutional change. Existing research seeking to understand shifts in meaning has primarily accessed meaning, across numerous contexts, via the three key constructs of discourse, rhetoric, or framing. Within the context of the emergence of the local food movement in Canada, I employ a mixed methods approach using term frequencies, topic modelling and qualitative content analysis, within a computational grounded theory framework for Big Data analysis. My data consists of all articles containing any mention of the term “local food” in popular Canadian press over 37 years from 1978-2014, a database totalling 31,421 articles. My results show that firstly, new meanings pertaining to local food emerged rapidly over the 37-year period. The emergence of a new meaning for local food, associated with the politicization of food production occurred in the second half of my dataset, whereas the first half was marked by connotations of poverty and hunger, associated with the local food bank. Secondly, unexpected actors were found to significantly impact the propulsion of meaning change, by establishing new vocabularies surrounding the term “local food”. Finally, this dissertation shows that the new meanings associated with local food emerged as a result of discursive opportunities, momentarily arising through the confluence of discourse, rhetoric and framing. I propose an emergent process model of meaning change and, further, propose that discursive opportunity structures can be better understood through the metaphor of an emergent property. / Graduate / 2022-08-01

Bakgrund: År 2005 blev det obligatoriskt för börsnoterade koncerner inom EU att upprätta sin redovisning enligt IFRS som har utvecklats för att harmonisera redovisningen mellan olika länder, eftersom ekonomin har blivit mer internationaliserad. I Sverige började bokföringsnämnden att ta fram ett nytt regelverk K3 som började tillämpas 2013 för större svenska onoterade koncerner. Det gjorde att onoterade koncerner fick en valmöjlighet att frivilligt välja mellan att redovisa enligt IFRS eller K3 regelverket. Dessa regelverk har många liknande beröringspunkter men det finns vissa skillnader, exempelvis i upplysningskrav och hur goodwill redovisas. Problemformulering: Varför väljer svenska onoterade koncerner att tillämpa K3 eller IFRS? Syftet: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för redovisningsval, men mer specifikt på onoterade koncerners val mellan att tillämpa regelverken K3 eller IFRS. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna få företagsledningens syn på vad som har orsakat regelverksvalet som deras koncerner har tagit. För att kunna uppnå syftet har en datainsamling med tio intervjuer genomförts med fem K3 och fem IFRS koncerner. De som intervjuades var CFOer från företagsledningen eller en anställd med ekonomiansvar. Detta har varit ett strategiskt urval, vilket är det som skribenterna anser vara det bästa urvalet som överensstämmer med studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien kunde påvisa att alla tre isomorfismer i den institutionella teorin kunde förklara regelverksvalet. I K3 kunde det ses att framför allt den tvingande isomorfismen var avgörande och i IFRS koncernerna var det mer den härmande isomorfismen. Studien menar även att ett val av K3 kan förklaras av en kombination av normativ isomorfism genom att de har hamnat i “business-as-usual” och tvingande isomorfism genom att informationsasymmetrin ses vara mindre mellan företagsledningen och ägarna i K3 koncerner. Revisorns brist på kunskap av IFRS kan sätta ett normativt och härmande tryck på en koncern att välja K3. / Background: In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to use IFRS as an accounting standard which has been developed to harmonize accounting between different countries as the economy has become more internationalized. In Sweden, the Accounting Board began to develop a new set of regulations, K3, which were applied in 2013 for larger Swedish unlisted companies. This gave the larger unlisted companies a choice to voluntarily choose between reporting in with IFRS or the K3 regulations. These regulations have many similar points of contact, but there are some differences, for example in disclosure requirements and how goodwill is reported. Research question: Why do Swedish private concerns choose to apply K3 or IFRS? Purpose: The purpose of this study is to create an increase of understanding in accounting choices, but more specifically to larger unlisted companies’ choices between applying the regulations K3 or IFRS. Method: In this study, a qualitative method was used to get the business management’s view of what it was that made their larger unlisted companies make their particular accounting choice.In order to achieve the purpose, a data collection with ten interviews was conducted with five K3 and five IFRS groups. Those interviewed were CFOs from company management or an employee with financial responsibility. This has been a strategic selection, which is what the writers consider to be the best selection that is in line with the purpose of the study. Results and conclusion: The study was able to show that all three isomorphisms in the institutional theory could explain the choice of regulations. In K3 it could be seen that above all the compelling isomorphism was decisive and in the IFRS groups it was more the imitating isomorphism. Choosing K3 can be explained by a combination of normative isomorphism in that they have ended up in "business-as-usual" and compelling isomorphism in that the information asymmetry is seen between management and the owners of K3 groups. The auditor's lack of knowledge of IFRS can put normative and imitative pressure on a group to choose K3.

The fashion industry is the third largest manufacturing industry in the world. Companies’ sustainability reports contain the organization's social, economic and environmental work. Comparability is a necessary principle for stakeholders to make investment decisions between companies based on their sustainability reports. Voluntary sustainability reporting has recently become more common. Furthermore, states årsredovisningslagen (ÅRL) in Sweden that certain companies are obliged to prepare sustainability reports. In the US, on the other hand, there are no requirements for companies to report about sustainability. The comparability between companies' sustainability reports is improved by following Global Reporting Initiative (GRI) standards. The purpose of the study is to make a comparison between Swedish and American companies' sustainability reports and within each country in the fashion industry. The aim is to see how well companies’ sustainability reports in the US and Sweden follow the principle of comparability in terms of indicators in GRI's standards. To investigate this, a quantitative and qualitative method have been used. Theories used in the investigation to study comparability in American and Swedish clothing companies are the institutional theory and the legitimacy theory. The study shows that comparability is generally deficient between the US and Sweden and within each country. Worst comparability was found between Sweden and the US but within each country, Sweden had the best comparability

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer samt dess påverkan på redovisningsprocessen.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats har använts. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades med hjälp av tematiska analys. Totalt intervjuades tio små redovisningsbyråer.  Resultat & slutsats: Digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer kan delvis förklaras av den nyinstitutionella teorins isomorfismer. Dessa institutionella krafter har institutionaliserat digitaliseringen i byråerna i varierande utsträckning. Vi kan konstatera att den tvingande och härmande isomorfismen haft störst påverkan och att den normativa isomorfismen inte påverkat byråerna i lika hög utsträckning. Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsprocessens samtliga steg. Processen ser dock fortfarande likadan ut. Digitaliseringen har bara underlättat arbetet.  Examensarbetets bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att den nyinstitutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitaliseringen har institutionaliserats i små redovisningsbyråer. Studien lämnar ytterligare ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att redovisningsprocessens samtliga steg i små redovisningsbyråer har påverkats av digitaliseringen men att processen fortfarande är densamma, det vill säga att konsulten fortfarande utför samma tjänst men att arbetet underlättats. Studiens praktiska bidrag är att små redovisningsbyråer som inte har digitaliserat sin verksamhet bör göra det samt att studenter och nyexaminerade ekonomer bör ha en inblick i hur redovisningsarbetet har påverkats av digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan undersöka digitaliseringens institutionalisering i små företag som upprättar sin redovisning internt samt dess påverkan på redovisningsprocessen i dessa företag. / Aim: The purpose of this study is to investigate the institutionalisation of digitalisation in small accounting firms and the impact it has on the accounting process. Method: We have conducted a qualitative study and a deductive research approach has been used. Data were collected through semi-structured telephone interviews and analyzed using thematic analysis. A total of ten small accounting firms were interviewed. Result & Conclusions: The institutionalisation of digitalisation in small accounting firms can partly be explained by the isomorphisms of the new institutional theory. These institutional forces have institutionalized the digitalisation in the small accounting firms to varying extent. We can state that the coercive and mimetic isomorphism has had the greatest impact and that the normative isomorphism does not affect the small accounting firms to the same extent. The study shows that digitalisation has affected all the steps of the accounting process. However, the process still looks the same. Digitalisation has only facilitated the work. Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to the existing literature by showing that the isomorphisms of the new institutional theory can explain how digitalisation has been institutionalized in small accounting firms. The study makes another theoretical contribution to the existing literature by showing that all the steps in the accounting process in small accounting firms have been affected by the digitalisation but that the process continues to be the same, the accountant continues to provide the same service, but the work has been facilitated. The practical contribution of the study is that small accounting firms that have not digitized their business should do so, and that students and newly graduated economists should have an insight into how the accounting work has been affected by digitalisation. Suggestions for future research: Further studies can investigate the institutionalisation of digitalisation in small companies that employs in-house accountants and the impact it has on the accounting process in these companies.

The Swedish school has been faced with a bad reputation the last decades. There are growing concerns regarding that the quality of the education has gone downhill, and reports are frequently made, stating a strain work environment for the school personnel, specifically the teachers. In combination with debates and reports, concerning the relatively low teacher wages and the notion that the status for the teacher profession, is lower today than before; have ultimately created a notion that teachers leave their occupation on these factors. The teacher turnover in Sweden is higher than their Nordic neighbours, but there are signs that the reasons regarding the turnover rate, are not fully understood. This study will try to give an insight on the factors behind the relatively high turnover rate in the teacher occupation. This study is based on a deductive approach where we have gathered empirical evidence, using semi-structured interviews. The candidates for the interviews were selected through a stratified sample, to examine why the turnover rate of the teacher occupation is high through motivational and institutional theories. The results of this paper contribute to a broader knowledge on the factors regarding the teacher turnover rate. Our theories about motivation- and institutional theory, have proven relevant to map the factors behind the turnover rate. Although our factors are significant for the subject, further extensive research will be needed on the matter, to give a more complete picture of the issue. This paper is written in Swedish. / Den svenska skolan har fått ett dåligt anseende de sista decennierna. Det finns en växande oro angående att kvaliteten på undervisningen har varit fallande, och frekventa rapporter görs, som påstår att skolmiljön är ansträngd för skolans personal, specifikt lärare. I kombination med debatter och rapporter, beträffande de relativt låga lärarlönerna och uppfattningen om att statusen på läraryrket skulle vara lägre idag än förut; har skapat uppfattningen att lärare lämnar yrket av dessa faktorer. Läraromsättningen i Sverige är högre än våra nordiska grannländer, men det finns tecken på att anledningarna bakom den höga personalomsättningen, är inte fullt förstådda. Denna studie kommer försöka ge en insikt av de faktorer som ligger till grund för den relativt höga personalomsättningen bland lärare. Studien är baserad på en deduktiv ansats där vi har samlat empiriskt material, genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjukandidaterna valdes genom ett stratifierat urval, för att undersöka varför personalomsättningen bland lärare är hög, genom motivationsteorier och institutionella teorier. Undersökningens resultat bidrar till en bredare kunskap angående faktorerna bakom den höga läraromsättningen. Våra använda teorier om motivation-och institutionsteori, har visat sig relevant för att kartlägga väsentliga faktorer bakom personalomsättningen. Trots att våra faktorer är signifikanta för ämnet, kommer det krävas ytterligare betydande forskning på området för att ge en mer komplett bild om ämnet.