No description available.

Freie Univ., Diplomarb.--Berlin, 2004.

Nathalia Edenmont is a controversial and uncompromising photo artist who has caused the whole world to rage over her obscene photographs. In this thesis I have researched Edenmonts artistry with help of the sociologist Pierre Bourdieus field analysis. By using Bourdieus's different field concepts I have researched Edenmonts artistic career by concepts such as habitus, consecration and different principles. The starting point of this research has been that Nathalia Edenmont is in the autonomous artistic field. I give examples of images that have been highly debated and I have collected information of how Edenmont sees her own images and her artistry. In this thesis I show amongst other things an example with Edenmonts photograph of dead rabbits with Elizabethan hair styling, cut up mice that work like finger puppets and children who are bound up in wire. Nathalia Edenmont autonomous artistry is deeply rooted in her background and the environment in which she was raised. Her habitus is strongly affected by earlier experiences of growing up in a corrupt land and having to cope on her own from the age of 14 years old after the death of her parents.

What is unique to the experience of cinema that has ensured its ongoing popularity across generations of filmgoers? As both a theoretical construct and a real world practice, cinematic experience is necessarily implicated in systems of social and cultural stratification, and thus subject to the drive for symbolic distinction amongst classes. As such, practical logics grounded in specific cultural arbitraries hinder illumination of the complexities of film going, perpetuating epistemological errors based in social ignorance and therefore denying a new understanding of cinematic experience in its embodied state. By uncovering the key theoretical and methodological fallacies informing scholastic knowledge production within the discipline of film studies, the sociological program of Pierre Bourdieu allows for the systematic mapping of cinematic experience as an economy of exchange � an economy engaging specialised categories of patron recognition and appreciation in order to offer an experience of recognised social value. Whilst subject to a range of both theoretical and methodological criticisms, ultimately the deficiencies of Bourdieu�s program are outweighed by the benefits of reflexive sociology in developing the autonomy of the field of film studies, allowing for future film study fully cognizant of the mechanisms of symbolic violence and thus academic knowledge production more attentive to the destructive logic of the open market.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd. Syftet är också att förstå hur dessa skillnader mellan eleverna kan förklaras medhjälp av Bourdieus begrepp kapital och habitus mot bakgrund av utbildningsnivån i respektivekommun.Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i attityderna till högskolestudier mellaneleverna i Heby och Uppsala. Eleverna i Uppsala uppvisar mer positiva attityder tillhögskolestudier jämfört med eleverna i Heby. Med hjälp av Bourdieus resonemang om olikatillgång till kapital går det att koppla elevernas attityder till utbildningsnivån i respektivekommun. Eleverna i Uppsala känner högre förväntningar på framtida högskolestudier än vadeleverna i Heby gör. Det kan också konstateras att eleverna från Uppsala känner högreförväntningar, främst från föräldrar/vårdnadshavare, på framtida högskolestudier än eleverna i Heby.

No description available.

I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

Submitted by Diana Alves (ppgdancaufba.adm@gmail.com) on 2013-01-25T12:22:42Z No. of bitstreams: 2 RITA AQUINO _PPGDANÇA_ - DISSERTAÇÃO.pdf: 1116918 bytes, checksum: af4299bb4c8a5bd6c6090803a063eac7 (MD5) RITA AQUINO _PPGDANÇA_ - PRÉ-TEXTUAL DA DISSERTAÇÃO.pdf: 57718 bytes, checksum: 6d6a9014f9d4c923cb75f1bce5bda1ff (MD5) / Made available in DSpace on 2013-01-25T12:22:42Z (GMT). No. of bitstreams: 2 RITA AQUINO _PPGDANÇA_ - DISSERTAÇÃO.pdf: 1116918 bytes, checksum: af4299bb4c8a5bd6c6090803a063eac7 (MD5) RITA AQUINO _PPGDANÇA_ - PRÉ-TEXTUAL DA DISSERTAÇÃO.pdf: 57718 bytes, checksum: 6d6a9014f9d4c923cb75f1bce5bda1ff (MD5) / CAPES / O presente estudo apresenta um mapeamento da produção de pesquisa acadêmica desenvolvida entre 1987 e 2006, com o objetivo de analisar a constituição do campo acadêmico da dança no Brasil. Toma como referencial teórico os conceitos de campo e espaço social propostos pelo sociólogo Pierre Bourdieu. Pressupõe-se que estes devam ser compreendidos em seu sistema teórico e vinculados ao fenômeno observado. Para tanto, compilou-se a produção de pesquisa acadêmica em dança no Brasil, utilizando o Banco de Teses e Dissertações da Capes, tendo como dispositivo operacional a busca do termo 'dança' em títulos, resumos e palavras-chave. Os resultados foram selecionados, examinados com fins analíticos, e discutidos em suas implicações político-epistemológicas. O enfoque recai sobre as práticas acadêmicas, de modo que o conceito de campo artístico não é abordado, ainda que a relação entre capital artístico e acadêmico seja discutida. Conclui-se que o campo acadêmico da dança está em processo de constituição. A produção de pesquisa vem crescendo consideravelmente nos últimos anos e caracterizase como geopoliticamente dispersa, apresentando focos de concentração. É epistemologicamente diversificada, com autoridades locais e certa tendência à eugenia. Indica-se que sua consolidação seria favorecida pela criação de estruturas que promovessem ambientes de cooperação e disputas, como encontros acadêmicos, revistas e periódicos, estimulando a especialização dos agentes, definição de autoridades e reconhecimento das especificidades dos produtos. Acredita-se que tais mecanismos efetivariam as dinâmicas de circulação, o consumo e a continuidade da produção de conhecimento acadêmico em dança, encaminhando o processo de consolidação e conquista de autonomia do campo. / Programa de Pós Graduação em Dança - Escola de Dança