<p>Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?</p><p>- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?</p><p>Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.</p>

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande. Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna. Den övergripande frågeställningen är: Varför samarbetar skolor och idrottsföreningar inom ramen för Idrottslyftet och hur ser de på det gemensamma samhällsfostrande uppdraget? För att svara på den övergripande frågeställningen används några kompletterande frågeställningar: Vilka är de viktigaste syftena som anges av respondenterna för ett samarbete mellan de båda parterna och sammanfaller dessa med de syften som den andra parten angav? Vilken är den målgrupp man riktar sig mot genom projektet enligt respondenterna? Vad anser de båda respondenterna är de viktigaste effekterna om en tidigare inaktiv person blir aktiv i en idrottsförening? Ser de båda parterna någon konflikt mellan idrottsrörelsens och skolans världar? Studien har genomförts genom att halvstrukturerade intervjuer har skett med en föreningsrepresentant och en skolrepresentant från tre olika samarbeten i en större mellansvensk kommun. De sex intervjuerna har analyserats med inspiration från Giorgis analysmodell och resultaten har sedan diskuterats där så är möjligt, med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Rekrytering  och social fostran angavs som ett viktigt syfte för samarbete av både skol- och föreningsrepresentanter. Fysisk aktivitet angavs också, likaså att slussa in ungdomarna i föreningslivet och att ge dem en upplevelse de annars inte kunnat få. Skol- och föreningsrepresentanterna hade endast i ett fall samma syfte med samarbetet. Målgruppen var i ett av fallen inaktiva ungdomar, där man lade särskild fokus på flickor. I de två andra fallen riktade sig verksamheten till ungdomar i allmänhet. Både skol- och föreningsrepresentanterna tyckte i stora drag att föreningslivet på ett bra sätt kompletterar skolan i det samhällsfostrande uppdraget.

This ethnographic study investigates the language ecology of Urumchi, Xinjiang with a focus on contextual factors as related to the language practices of Uyghur young adults. The thesis explores how the migration and settlement of Han Chinese, coupled with the expansion of Mandarin (and corresponding marginalization of Uyghur and other ethnic minority languages) in the Xinjiang education system has resulted in a punctuation of the linguistic equilibrium of the province. This study demonstrates how socio-political forces contribute to the devaluation of minority linguistic capital in a linguistic market, and how a language policy in the domestic field, as the primary structuring structure, may be utilized to stabilize diglossia and maintain the intergenerational transmission of a minority language. Participant observation, interview and documentary data were collected over an 18-month period of fieldwork in Urumchi. The analysis of interview data from 26 Uyghur adults, defined as early to mid-twenty years of age, who had been educated in Mandarin classes (mínkăohàn), Uyghur classes (mínkăomín), and bilingual Mandarin-Uyghur classes (shuāngyǔ) or a combination of these programs yielded four themes: context and language investments; expected returns; language choice; and linguistic anxiety. The data suggests a high degree of ambivalence among Uyghur young adults toward Mandarin; this form of cultural capital is conceived of as requisite for participation in the Han Chinese dominated economy, yet of a colonial nature and damaging to the demarcation of Uyghur social identity. Case study narratives are presented on four Uyghur young adults: one female educated in Mandarin classes (mínkăohàn); one male educated in Mandarin classes (mínkăohàn); one female educated in Uyghur primary and Mandarin-Uyghur secondary classes (mínkăomín/shuāngyǔ); and one male educated in Uyghur primary and Mandarin-Uyghur secondary classes (mínkăomín/shuāngyǔ). Each case study consultant completed a 94-item expressive vocabulary assessment. The data suggests that the expansion of Mandarin as the language of instruction in the Xinjiang education system has resulted in unstable diglossia among Uyghur communities, evidenced by Uyghur language attrition and Mandarin-Uyghur code-switching. Findings emphasize contextual factors that are contributing to the disruption of the intergenerational transmission of Uyghur and actions to support the vitality of this cultural heritage. / text

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var: - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning? - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning? - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar.

This research identifies the dimensions of Canadian experience from the perspective of recruiters in the financial industry. Lack of Canadian experience is a systemic barrier to successful economic adaptation of new immigrants to Canada. Using modified grounded theory, semistructured interviews were conducted with thirteen front line recruiters in the Canadian financialsector. Analysis reveals that employers seek communication and leadership skills that are expressed in a uniquely Canadian style. As well, they wish to minimize the risk of a bad hiring fit, and the costs of training and acclimatization, so they use prior experience as proof of competence. Due to the style requirements, this prior experience should be in a Canadian environment. These results are then analyzed through the lens of Pierre Bourdieu's cultural capital theory as applied to the social concept of Canadian experience.

There has been a longstanding fascination with motorcycling culture in popular mainstream North American media, but this culture has only recently become the focus of rigorous, contextualized academic research. While smaller research projects have studied specific aspects of motorcycling culture, few academic researchers have investigated the exclusionary discourses that underpin motorcycling culture and none have done so in a methodical manner. Using a series of columns published over a thirty-five year period in the popular Canadian motorcycle magazine, Cycle Canada, I have analyzed the discourses through which motorcycling culture comes to have meaning to its participants and I have elucidated the socio-historical understandings of masculinity that are present in North American motorcycling culture. This thesis provides a historical sociological analysis of motorcycling discourse through a feminist lens. I view gender as a relation that must constantly be (re)negotiated amongst socially constituted subjects and I pay particular attention to how technological discourse is made socially durable and sustainable by the interface of material (motorcycles) and organic (human) beings. Longitudinal analysis of Cycle Canada illustrates the presence of heteronormative discourses that constrain readers' choices of gender identification and sexual orientation to traditional notions of masculinity. In an effort to create solidarity with their readers, the magazine editors cater to the perceived interests of an idealized male audience by performing these masculine identities. Though motorcycling culture in Canada is increasingly diverse, Cycle Canada has only begun to reflect this diversity in the past two years of publication. Explicating the social, political, economic, technological and historical context which gave rise to particular masculine identities in motorcycling culture allows us to focus on the positive agency involved in the performance of masculine identities, while still recognizing that there remains room to include other figurations of identity beyond traditional concepts of heteronormativity and homosociality. / Thesis (Master, Sociology) -- Queen's University, 2008-05-07 06:21:18.665

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.     Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.     Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka.