Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister. Den tredje perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim får en diplomatisk möjlighet att förhindra ett amerikanskt anfall genom att överlämna alla sina kemvapen. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på tidigare forskning om journalistisk narrativitet, krigs- och fredsjournalistik och hur källor hanteras i krigsrapportering. Genom att svara på åtta delfrågor besvaras studiens fråga om hur kemattacken i Damaskus förorter rapporterades i de tre tidningarna. Källor och citat i artiklarna är avgörande för helheten. Övergripande har New York Times fokus på president Obama, hans administration, dess uttalanden och relationer. När president Obama under sista perioden vänder sig till amerikanska kongressen och ber om stöd för ingripa i Syrien flyttas fokus i rapporteringen till ett än mer nationellt perspektiv. Daily Star har ett växlande perspektiv. Artiklarna följer internationell politik och hur den mobiliseras. Tidningen speglar också lidandet i Syrien samt konsekvenserna i det egna landet. Moscow Times håller sig till ett ryskt politiskt perspektiv i samtliga artiklar. Det är främst det egna landets toppolitiker som kommer till tals.

Sociable robots are increasing in complexity, popularity, and visibility. With the rapid diffusion of digital technologies in contemporary cultures, there is often limited time for critical reflection. The purpose of this thesis is to critically dissect an evolving technology, social robotics, as it begins entering more and more modern contexts. Using an eclectic approach, this research examines social robotics discourse across The New York Times (from 1986 to 2010) and popular fiction. Specifically, this thesis analyzes the media promoted appeal of social robotics, how social robotics are being presented to a general and specific audience, and evaluates how popular discourse on social robotics might be changing perceptions of communication and humanity. This research serves as a starting point for ongoing research into how new technologies and discourse on new technologies change, and attempt to influence, people and culture. / Introduction and justification -- Lit. review of sociable robots : the past, the present and the future -- Methods for analysis -- Critical analysis of social robotics and social robotics discourse -- Discussion. / Department of Telecommunications

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

The media conflates and distorts in its coverage on the war on terror- simultaneously misrepresenting and constructing the political and historically complex conflict between the Middle East and the West. Due to the current social-political climate of increasing xenophobia and the normalisation of Islamophobia, this study attempts to expand previous studies conducted on the media in relation to the war on terror. This is a comparative quantitative analysis of media framing between a Western news source and an Arab news source, examining their coverage of the November 2015 Paris attack and the March 20th Sana’a, Yemen attack. The findings revealed a deep complexity and intertwining of the media and its representation on the war on terror: the U.S. news source engaged more so in forms of biased framing of when covering the Paris attack and held a Western gaze of superiority when covering the Yemen attack, while the Arab news source proved to be overall less biased but was found to be susceptible to Westernisation.

The diploma thesis The birth of the daily The New York Times deals with the birth and evolution of the daily newspaper The New York Times. It analyses its birth on the background of the state of American journalism in the middle of the nineteenth century. It deals with the rise of the penny press and the founding of the most important papers of this era, mainly New York Sun, New York Herald and New York Tribune. The birth of The New York Times is described as a natural step in the filling of a gap on the publishing market, which lacked a serious and unbiased paper. After describing the founding of The New York Times the thesis deals with the two most important eras in the history of the paper. These are the period after the death of its founder Henry Jarvis Raymond, when the paper was lead by his old collaborator George Jones and the repeated rise of the paper under Adolph S. Ochs at the turn of the nineteenth century. In the final part of this thesis, the state of the paper at the start of the twenty-first century is described. A description of the atmosphere of this explored era, the social conditions in USA in the middle of the nineteenth century and the situation on the media market also forms a part of this thesis. A part of the thesis is dedicated to short passages summarizing the lives of the...

Thesis (M.A)--University of Missouri-Columbia, 2006. / The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from title screen of research.pdf file viewed on (February 7, 2007) Includes bibliographical references.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Period: HT 2010 Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik. Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet.   Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter. Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen. Analyserna har också visat att klimatförändringarna framställs i de båda tidningarna utifrån nationella identiteter och en ”vi” och ”dem” diskurs återges konsekvent i artiklarna. När det kommer till vetenskaplig säkerhet och osäkerhet ställer sig både DN och NYT säkert till klimatförändringarna och detta görs genom citat från vetenskapsmän och statistik. Säkerheten präglas också av medvetenhet och god inblick i klimatförändringarna. Ansvarsutkrävandet i DN och NYT läggs till stor del på politikerna, dock utkräver NYT ett globalt ansvar och DN utkräver ett ansvar mot USA och Europa som Sverige i denna kontext står utanför. Nyckelord: Critical discourse analysis, climate, accountability, scientific certainty and uncertainty, identity, New York Times, Dagens Nyheter and climate policy

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus. Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt. Den andra händelsen jag valt att studera är Vietnams invasion av Kambodja den 7 januari 1979 och störtandet av den då styrande kommunistregimen med Pol Pot som diktatorisk premiärminister. Inte heller under denna händelse fanns information att tillgå. Åren mellan dessa två händelser var Kambodja så gott som stängt för västerländska journalister och de få västerländska diplomater som blev inbjudna att besöka Kambodja, vittnade om en lyckad revolution och förnekade att det pågick folkmord under Pol Pots styre. Vilka källor använde sig den svenska tidningen Dagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times av då de rapporterade om ett land där kontakten med västvärlden brutits? Undersökningen, en kvalitativ innehållsanalys av text och bild, har utförts samma datum som dessa händelser inträffat samt fem dagar efter. Studiens resultat visar att tidningarna valde alternativa källor till sitt publicerade material såsom rykten, spekulationer och analyser och att varken Dagens Nyheter eller New York Times valde att intervjua de tusentals kambodjanska flyktingar som flytt över gränsen till Thailand, där då båda tidningarna hade korrespondenter på plats. Under 1970-talet fanns en utbredd oro för att det kalla kriget skulle bryta ut och konflikterna Kambodja påverkade denna maktbalans, då stormakterna på ett eller annat sätt hade intressen att försvara. Denna studie visar även att denna oro främst visade sig vara påtaglig i New York Times till skillnad från Dagens Nyheter, där den svenska biståndspolitiken var i fokus. Biståndspolitiken i Sverige var kanske också en anledning till att svenska diplomater och andra auktoritativa talesmän inte förmedlade en sanningsenlig bild av Kambodja. Vietnamkriget pågick i april 1975 och får mycket utrymme i båda tidningar, men av olika skäl. I USA för dess inblandning i Vietnamkriget och i Sverige för den starka vietnamvänliga och USA fientliga opinionen. Med mitt val av teori som främst består av Judith Butlers bok Krigets ramar. När blir livet sörjbart? (2009) söker jag visa att det journalistiska material som publicerades i Dagens Nyheter och New York Times om Kambodja under denna studies undersökningsperiod inte gjordes i syfte att öka läsarens närhet till nyheten, utan snarare att materialet ökade avståndet genom att tidningarna publicerade material som läsarna inte kunde känna närhet till, det vill säga identifiera sig med.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur. Den mest uppseendeväckande skillnaden är hur tidningarna gestaltar problemen. Vi hade förväntat oss större skillnader mellan tidningarna. Den största likheten är att ingen av tidningarna hade en enda artikel som ställde sig helt förnekande till att människliga handlingar är orsaken till global uppvärmning.

This research is designed to explore the ever-building international image of Taiwan by reviewing the news reports about Taiwan affairs from the American elitist publications. With the unprecedented advancement of communications and media developments, many people in the world has realized foreign affairs through media broadcasting. In the meantime, the perspectives about national images held by average people are greatly influenced by media reports, especially international news. The forming of Taiwan¡¦s image is no exception. Any piece of news about Taiwan has affected the projected image on the world stage one way or another. This study applies the methodology of content analysis to the news reports, letters, editorials and column reviews about Taiwan in the American elitist newspapers of The New York Times and The Washington Post, ranging from 1986 to 2005. The research acquires the samples form LEXIS-NEXIS database and analyzes the theme, main covered area, US-related content, independence-related content, leadership-related content, direction (strength) category and statement category from every sample. The researcher tries to investigate the distribution, important issues of different news themes, strength of content reports and the ever-constructing Taiwan international image. This research reveals: 1. In terms of themes and main covered area, nation-wide reports are the major. 2. In terms of US-related content, it is stressed on themes about foreign affairs, economy and trade, cross-strait relations and national defense technology. It shows these news themes are the very issues about Taiwan the US is most focused on. 3. In terms of Taiwanese leadership-related content, politics and cross-strait relations reports take up the most proportion. This shows political and cross-strait relations reports were what Taiwanese leaders were most involved during the two decades. 4. Among the themes of the news, neutral reporting is the major, positive reporting the second, negative the least. However, Constitution Reform in the politics category, Foreign Policies and Relations in the foreign affairs category, Literature, Art and Recreations in the education, science and culture categories mostly appear positive reporting. Only foreign spot news, society and laws, accidents and disasters are the few with more negative reporting than positive. Besides, in light of the quantitative ratio of news report samples, among all the news themes the most three categories are cross-strait relations, national defense and domestic politics. If we combine the small items broken down from the big categories, the category of cross-strait relations makes up the most proportion, followed by politics, foreign affairs, national defense and economy. The category of cross-strait relations totally takes up 38.09% and becomes the spotlighted issue of news reporting outstandingly. Finally, based on the sample statistics gathered from The New York Times and The Washington Post, the top five accumulated amounts of Taiwan news reports are 2000 (72 items), 2001 (45 items), 1996 (43 items), 1999 (41 items) and 2004 (35 items). 2000 tops the list of reporting on Taiwanese affairs; it¡¦s mainly because the second general election in Taiwan occurred on 2000. Chen Sui Bian and Liu Xiou Lien were elected as president and vice president. It was the first regime change ever in Taiwan¡¦s history and the DPP took the reins. On the other hand, the KMT was voted out of office for the first time and became the opposition, which attracted the international media and led to a significant increase on reporting. In addition, owing to the first regime change, the DPP that was generally perceived as pro-independence came into power and made China highly concerned, which contribute to the increase on news about cross-strait relations and policies, national defense and independence-related issues in this year.