Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

As there are now more dual income earners in the workforce, people are facing greater pressure from both their families and their place of work to commit more of their time and energy. Unfortunately, time and energy are limited resources so either their family or careers may have to endure some form of compromise. Clearly family situations can have an impact on one’s career yet little has been done to measure how much people do in fact consider their families with respect to their careers. The purpose of this report then is to bridge this gap in the literature and provide meaningful recommendations for businesses. This research report explores the difference in attitudes that male and female managers have towards compromising their career goals for their family. It then examines if aging and having children have any influence on these attitudes. In order to measure these attitudes a quantitative analysis using primary data from a questionnaire was conducted. The findings indicate that compromising one’s career for family is not only a feminine problem and that when people do compromise their career goals they are more willing to compromise on extrinsic career goals rather than intrinsic career goals / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2014. / zkgibs2015 / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / Unrestricted

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar chefers ledarskap i deras arbetsliv. Vi vill även se om motivationen påverkats samt om cheferna därmed fått förändra sitt sätt att motivera på grund av distansarbetet. Vidare vill vi även ta reda på om chefernas work-life balance har påverkats av distansen eller om det mest är sammankopplat med chefstiteln i sig. För att kunna besvara detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Hur har distansarbetet förändrat chefernas sätt att leda sin grupp? Vilka möjligheter finns till en bra work-life balance vid distansarbete och i rollen som chef? Hur upplever cheferna motivationen vid distansarbete? I vår studie har vi använt oss av teorier kring olika ledarstilar, medarbetarskap, kommunikation och feedback. Vi har även redogjort för teorier om work-life balance, bland annat dess utveckling över tid för att sedan komma in på teorier kring tillgänglighet, ledarskap på distans och motivation. I motivationsdelen har vi bland annat skrivit om ledarens förmåga att motivera samt skillnaden mellan inre och yttre motivation. Vi har utfört 8 stycken intervjuer med olika gruppchefer på ett större företag som utgör vår empiri. Utifrån de teorier vi valt ut har vi sedan analyserat empirin. Med utgångspunkt i våra resultat kunde vi sedan dra slutsatser kring våra frågeställningar där vi bland annat har kunnat se att distansarbetet haft stor påverkan på chefers ledarskap. Vi kunde även se att motivationen har påverkats till det negativa men inte på grund av ändrat ledarskap utan distansen och situationen i sig. När det kommer till frågeställning om work-life balance har vi sett att mer flexibilitet har uppstått och detta har varit både positivt och negativt.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för vad employer branding och work-life balance innebär för arbetsgivare, samt förstå hur arbetsgivare ser på kopplingen mellan dessa två begrepp. Ett starkt employer branding är viktigt för organisationer då de vill attrahera kompetent arbetskraft. Samtidigt söker arbetstagare balans mellan arbete och övrigt liv. På grund av det bör det finnas ett intresse på arbetsmarknaden att se på hur denna koppling kan göras samt hur arbetsgivare ser på de båda begreppen var för sig. Studien är utförd med utgångspunkt i ett arbetsgivarperspektiv för att förstå hur de ser på dessa begrepp och kopplingen mellan dem. Den teoretiska referensramen i studien ligger till grund för hur det empiriska materialet har tolkats och materialet kommer från fem kvalitativa intervjuer med arbetsgivare från olika organisationer. Resultatet indikerar flera samband och slutsats kunde dras att employer branding och work-life balance är två viktiga begrepp som ofta går hand i hand och att work-life balance utgör en del av organisationers employer branding-arbete. Att satsa på arbetstagarna genom work-life balance är att investera i employer branding.

The thesis aims to present to its reader all social law instruments currently available in the Czech legal system, serving to adjust the employment relationship individually, particularly working conditions. The intention here is to introduce the widest possible spectrum of flexible opportunities of work and to inspire employers and employees to negotiate working conditions most favourable for them. This step should change the labour market in a way that the knowledge of flexible instruments leads to the expected growth of potential employees, and consequently to greater economic prosperity of employers. The basis of the whole proposed adjustment lies in the idea of satisfied employees who are more efficient and capable of maintaining their position on the labour market for the longest possible period of their working life solely because of appropriate individual arrangements. Let us assume that an employee who gains more freedom due to flexible conditions, leading in turn to a reconciliation of his/her work and personal life, will be more satisfied, stable and less stressed at work then another employee who has to choose between these two essential parts of his/her life and give preference to one of them on a day-to-day basis. Cases like the latter end up in burnout, as well as in physical and...

Abstract When the covid virus spread and took a major grip on society around the world, it was classified as a pandemic and the Swedish Public Health Agency gave society advice and recommendations that those who could work from home should do so as much as possible. When advice and recommendations ceased, employees must return to the workplace again. Many employers today offer new distance contracts so that they can offer employees continued flexible forms of work, such as working remotely. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how women who work in an authority experience the return to the workplace after working remotely for over a year. To achieve the purpose of the following questions: How do female administrators feel about partially returning to the workplace after full-time distance work for a longer period of time? What challenges and opportunities are experienced by partially returning to the workplace?For this qualitative interview study, six semi-structured interviews were conducted where the interviewees would: (1) work at the authority, (2) have worked remotely for a total of at least one year during the pandemic and (3) be women. The collected empirical data has been further analyzed with the help of Karasek & Theorell's Requirements - control and support model, previous research on the balance between private and working life and previous research on flexibility. The results of the study show that the interviewees experience both challenges such as adjusting their days and returning to their old (and new) routines, the logistics in the form of travel time to and from the workplace and the work requirements that are added in the workplace and opportunities such as missing social interactions and continue to be able to use telework, which is seen as the best of both worlds where it is possible to combine working from home and being in the office.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Coronapandemins utbrott har inte bara förändrat människors tillvaro utan också påskyndatutvecklingen av distansarbete som arbetsform. Den snabba förändringstakten har utmanatflera aspekter av både arbetslivet och privatlivet i samband med att hemmet förvandlats till enarbetsplats. Omställningen kan tänkas påverka relationer i och utanför hemmet, inte minstrelationen till personer i samma hushåll. Allt fler människor väljer att leva som sambos ochsamborelationer blir en allt vanligare boendeform. Med bakgrund av detta, tillsammans medden anpassning som påtvingat förvärvsarbete hemmavid innebär, undersöker studien huruvidadistansarbetet har en inverkan på sambolivet. Undersökningen baseras på sju kvalitativaintervjuer med kvinnor som arbetat på distans sedan tidig vår år 2020. Efter insamlandet avmaterial bearbetades data genom att tillämpa en innehållsanalys, där förbestämda kategorierutmynnade i teman som representerade materialets centrala delar. De olika teman somframkom analyserades sedan med hjälp av studiens tre huvudteorier; krav-kontroll-stödmodellen, work-family conflict och genussystemet.  I resultatet framkom att majoriteten av respondenterna upplevde högre krav följt av mindrekontroll i arbetet som en konsekvens av bristande kommunikation till kollegor och chefer,vilket också resulterade i ett försämrat socialt stöd. Däremot upplevde respondenterna ett ökatstöd från sina sambos, vilket kan förklara varför respondenterna inte upplevde ett försämratvälmående i relation till att arbeta på distans i hemmet. Sammanfattat har respondenternadelade uppfattningar om sin arbetssituation och hur det inverkat på sambolivet, och bådepositiva samt negativa aspekter lyfts fram. En negativ konsekvens som respondenternaupplever är att arbetet och privatlivet flyter mer samman, då de arbetar i hemmet. Åt andrahållet upplever respondenterna att distansarbetet genererat en ökad ömsesidig förståelse förvarandras arbeten, vilket har uppfattats som positivt. Slutligen visade resultatet på ytterst fåkönsskillnader hos respondenterna i deras samboförhållanden och majoriteten skattarfördelningen av hushållsarbetet som jämlikt. Avslutningsvis diskuteras de likheter ocholikheter som observerats i studiens resultat och förslag för framtida forskning presenteras.

No description available.

Understanding the factors that influence Job Satisfaction of managers is vital because satisfied managers will improve overall effectiveness of an organisation. State Owned Enterprises (SOEs) play a crucial role within economies, however a lack of attention has been focussed on understanding the concept of job satisfaction within this context. The main objective of this research was to identify the factors which are most important to influencing job satisfaction of managers at SOEs and to verify whether these factors are influenced by demographics. A survey was developed and utilised to gather data regarding the importance of several factors to a manager’s job satisfaction. The data that was gathered was statistically analysed in order to support or reject the research propositions. The findings of the research indicated that three factors predominantly influenced the job satisfaction of managers at SOEs; namely, Inspirational Leadership and Purposeful Work, Equitable Rewards and a Facilitative Work Environment and Effective Working Relationships and Work Life Balance. The results also provided support for the research propositions concluding that the factors influencing job satisfaction are certainly affected by demographics. A Three Factor Framework and Organisational Effectiveness Framework were developed to graphically represent the findings of the study. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted