Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

African American women have high rates of depression and anxiety and are more likely to experience marital instability. Work-life balance (WLB) has been a topic of growing discussion and research as the number of women in the workplace has increased significantly. Researchers have demonstrated that women who work full time outside of the home have the unique challenge of fulfilling work obligations while taking care of household responsibilities. Work-life balance (WLB) has been a topic of discussion and research as the numbers of women in the workplace have increased significantly in the United States. The purpose of this qualitative phenomenological study was to better understand the experiences of married African American women and how they manage the demands of both work and family. The theoretical framework was black feminist theory and work life border theory. Participants consisted of married African American women (n =11) who worked full time outside of their home. Data from interviews consisting of open-ended questions and a thematic analysis was conducted for common themes and meanings. Findings reinforce that of current empirical literature on the importance of having a flexible job and a supportive spouse in order to obtain a work-life balance. Using study findings, social psychologists, employers, and the general public may be more culturally competent in their knowledge of the specific challenges facing African American women, which may lead to potential positive social change. For instance, employers may be better able to meet the needs of their African American female employees, which may help to promote greater WLB, better emotional health, and increased life satisfaction for these women.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

No description available.

University lecturers have a job that is characterized by flexible working conditions and lack of boundaries. This study investigates how this is experienced by lecturers at a Swedish university and how they manage the flexibility in order to achieve a balance between work and leisure. The empirical part of the study is based on qualitative semi-structured interviews with five senior lecturers within the Faculty of Social Sciences. Boundary theory and Work / Family Border Theory are used to interpret the informants' stories. The study shows that senior lecturers have a mixed experience of flexible working conditions. On the one hand informants expressed positive aspects of having choices in their work in terms of time, space and content; on the other hand, informants recounted the difficulties that can arise when it comes to finding an appropriate balance between work and leisure. The strategies individuals deploy to manage flexible working vary in line with variations in experience and awareness.

The study of work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility are increasingly studied among scholars using different theoretical frameworks. However, no study examines work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility as needs in these contemporary times that, when met, lead to higher employee job satisfaction. Existing scholarship suggests that employee job satisfaction is a function of needs. However, with globalization, human needs have changed to include social justice concerns and the desire to have a more fulfilling family life. When organizations respond to these needs, it leads to employee job satisfaction, which ultimately improves organizational performance. This dissertation proposes a Contemporary Needs Theory of employee job satisfaction and contends that work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility (DEIA) are contemporary needs that influence employee job satisfaction. Just as physiological, safety, love, self-esteem, and self-actualization needs are important, so are efforts to meet needs that contribute to work-life balance, teleworking, and DEIA policies. Using the 2022 federal employee viewpoint survey data and multivariate regression analysis, the findings indicate that work-life balance, teleworking, and commitment to DEIA policies contribute to employee job satisfaction. The study's policy and management implications inform researchers and practitioners of the socio-demographic dimensions affecting federal employee job satisfaction, the need for the federal government to examine policies from a historical perspective, and more effective ways of managing organizations. The study recommends that policymakers constantly review their policies and evaluate the workplace for disparities, cultural changes, and policy effect on employee behavior.

Studiens syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur föräldrar inom tjänstemannayrken samspelar sitt arbetsliv och privatliv. Vi har i denna studie utgått från work- life balance och tillämpat teorier som Greenhaus och Beutells (1985) work-family conflict och Karaseks och Theorells (1979) krav-, kontroll- och stödmodell. Till studien har en kvalitativ ansats applicerats för att få en djupare förståelse för upplevelsen mellan arbetsliv och privatliv för föräldrar. Nio respondenter valdes ut för att besvara studiens syfte, detta genom semistrukturerade intervjuer där förutbestämda frågor och teman har behandlats. Det insamlade materialet från intervjutillfällena presenteras i analys- och resultatdelen där även den teoretiska referensramen kopplas in och förenas. Avslutningsvis besvaras studiens syfte och frågeställningar och vad vi har kommit fram till i studien. Vi kan konstatera att vi har uppfyllt vårt syfte med studien. Föräldrarna upplever balansen på olika sätt och det är olika faktorer som utgör om balansen upplevs som positiv eller negativ. Exempelvis påverkar faktorer såsom ålder på barnen, flexibla arbetsarrangemang och barnens välmående föräldrarnas balans mellan arbetsliv och privatliv. Föräldrarna i studien har även en god uppdelning vad gäller krav, kontroll och stöd vilket medför att balansen upplevs som övervägande positiv. Slutligen delar vi med oss av hur studiens arbetsprocess har gått till, förbättringsmöjligheter samt en diskussion kring vidare forskning om ämnet.

Att balansera arbetslivet och privatlivet kan vara svårt. Många spenderar mycket tid till arbetet och upplever stress i relation till sysslor som ska utföras utanför arbetet, det vill säga privatlivet. Fyra dagars arbetsvecka är ett sätt bland många att förkorta arbetstiden och förhoppningsvis medföra att stressen i privatlivet minskar. Syftet med denna studie blev därför studien att skapa djupare förståelse för arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka med utgångspunkt i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Genom intervjuer undersöks åtta arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka. Resultatet visar både förväntade positiva aspekter och vissa utmaningar med fyra dagars arbetsvecka. De positiva aspekterna är bättre återhämtning, ökad effektivitet i arbetet samt ökad konkurrenskraft för företaget. Vidare framkom även några förväntade positiva aspekter av fyra dagars arbetsvecka för privatlivet. Att delges mer tid i vardagen att kunna tillägna obetalt arbete samt en ökad livskvalité. Slutligen framkom även följande utmaningar. Eventuell ökad arbetsbelastningsamt behov av ökad struktur än i dagsläget för att kunna utföra arbetet på färre dagar.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet. / The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.