A topological space X, is shown to be compact if and only if every net in X has a cluster point. If s is a net in a product Q 2A X, where each Xis a compact topological space, then, for every subset B of A, such that the restriction of s to B has a cluster point in the partial product Q 2B X, it is found that the restriction of s to B [ fg – extending B by one element 2 A n B – has a cluster point in its respective partial product Q 2B[fg X, as well. By invoking Zorn’s lemma, the whole of s can be shown to have a cluster point. It follows that the product of any family of compact topological spaces is compact with respect to the product topology. This is Tychono’s theorem. The aim of this text is to set forth a self contained presentation of this proof. Extra attention is given to highlight the deep dependency on the axiom of choice.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med största precision för att på bästa sätt ta tillvara på dess kvalitéer, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag påverkat vårt sätt att behandla dagsljus. Syftet med studien är att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av ett rum. Målet är att klargöra hur dagsljusinsläppets proportioner och placering påverkar hur det infallande ljuset uppträder i rummet och hur det inverkar på hur rummet upplevs. Studien är tänkt att kunna användas av planerare för att i trivsamhetssyfte skapa ett så bra dagsljusinsläpp som möjligt. Följande frågeställningar formulerades: Hur påverkar placeringen av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum? Hur påverkar proportionerna av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum? Hur mycket ljus kommer in i rummet med hänsyn till proportioner och placering av dagsljusinsläppen? Undersökningen inleddes med ett förexperiment där fönsterutformningar observerades i en modell för att sedan testas i ett fullskaleexperiment. Under experimentet gjordes enkätundersökningar på en urvalsgrupp om 20 personer som fick svara på frågor om rumsupplevelse, och därefter gjordes ljusmätningar i samtliga fyra experimentrum. Resultatet visar att stora dagsljusinsläpp ger en hög ljusnivå men bidrar till låg rumslighet, försämrade kontrastförhållanden och ökad risk för bländning. Mindre, lågt placerade horisontella dagsljusinsläpp ger i princip samma ljusnivå men skapar en bättre rumslighet och minskar risken för bländning. Med högt placerade horisontella dagsljusinsläpp visar resultatet en försämring av rumsupplevelsen då rummet upplevs slutet och instängt. Det har visat sig att fönsterytans area påverkar, men inte varit avgörande för hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av rummet, det ser ut som att placeringen istället haft mycket större påverkan på rumsupplevelsen. Det visar också att de mörkare rummen har högre rumslighet än de ljusare. Studien visar att testpersonerna trivdes bäst i rummet med lågt horisontellt placerade dagsljusinsläpp. / The background to this report is based on how architectural art through times been treating daylight with greatest precision to take advantage of its good quality, and how the technical revolution with artificial lighting affects our way of working with daylighting today. The purpose of the study is to contribute to the knowledge how the daylight opening affects the perception of a room. The aim is to clarify how proportions and placement affects how the incident light occurs in the room and how that affects on how the room is perceived. The study is meant to be used by lighting planners, and in terms of pleasantness, be able to create the best possible daylight environment. The following questions were formulated: How do the positions of daylight openings affect the perception of a room? How do the proportions of daylight openings affect the perception of a room? How much light enters the room as a result of proportions and placements of daylight openings? The investigation began with a pre-experiment where window configurations were observed in a scale model and then tested in a full-scale experiment. During the experiment surveys were made in a sample group of twenty people who had to answer questions about spatial experience, followed by lighting calculations that were made in all four experimental settings. The result shows that large daylight openings provide a high level of light but contribute to low spatiality, deterioration of contrasts and increased risk of glare. Smaller, low-set horizontal daylight openings tend to give the same levels of light but create a better sense of space and reduce glare. With high positioned horizontal daylight openings the result shows a deterioration of spatial experience and the room is perceived closed and stuffy. A vertical daylight opening is shown to make the room feel small and high, and the level of light is low, the contrast ratio and the completeness experienced worsening. The result shows that the window surface area affects the experience but is not essential how the daylight openings affect the perception of the room, it looks like the matter of placement have greatest impact on the room experience. It also shows that the darker rooms have higher spatiality than the lighter ones. The study shows that the test group liked the room with low-set horizontal daylight openings better.

The background to this report is based on how architectural art through times been treating daylight with greatest precision to take advantage of its good quality, and how the technical revolution with artificial lighting affects our way of working with daylighting today. The purpose of the study is to contribute to the knowledge how the daylight opening affects the perception of a room. The aim is to clarify how proportions and placement affects how the incident light occurs in the room and how that affects on how the room is perceived. The study is meant to be used by lighting planners, and in terms of pleasantness, be able to create the best possible daylight environment.

Vår studie har som syfte att se hur fritidslärare använder sig av sin skolgård och om det som sker på skolgården främst är fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var även att undersöka ifall det går att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslärarna i så fall går till väga. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger på olika skolor i den aktuella kommunen. Våra resultat analyserades med hjälp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och även med hjälp av tidigare forskning.   Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vår undersökning är nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i så stor utsträckning som de skulle vilja i elevernas lek. Skolgården används till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö. Studien visar att det finns svårigheter med att motivera eleverna till att leka utomhus, om eleverna inte vill själva, men att det till en stor grad inte verkar behövas då eleverna själva vill leka på skolgården. Det resultat som framkommer är att skolgården först och främst används som en organisatorisk lösning, då det är för få lokaler och för stora barngrupper. Resultatet visar även att fostransuppdraget fortfarande finns kvar på fritidshemmet och genom elevernas lek på skolgården så fostras de till att bli samhällsmedborgare. Vårt sammanfattande resultat visar att skolgården inte används för elevernas skull.

I denna uppsats undersöker jag användbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifrån grund- antagandet att man behöver veta vad man ska ha texterna till för att förstå dem. Jag fokuserar på tre faktorer som kan påverka texternas användbarhet: den närmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka läsmål och förväntningar på innehåll som texternas framställning gynnar. Resultatet visar att texternas förutsättningar att bli lästa och använda inte är optimala. Detta beror bl.a. på att det är otydligt att SKL skickar ut texter som tillhör olika genrer, och på att texterna ibland genererar missvisande förväntningar på innehållet. Detta ger läsaren mindre goda möjligheter att skapa sig en bild av texternas syften, vilket kan tolkas som att texterna inte är så användbara som de kunde vara.

I investigate aspects of fleet dynamics in a mobile gear, groundfish fishery, on the Scotian Shelf; an area subject to a seasonal area closure. Firstly, the direct impacts of the closure on the redistribution of fishing effort and the resultant catch rates of those “fishing the line” (FTL) were examined. Effort was found to concentrate within 30km of the closure boundary. Two areas of potential FTL strategy were identified, which produced variable catch rate trends. East of the closure, areas of highest catch rate corresponded to areas of greatest effort, while to the west, catch rate was often equalized throughout the region, analogous to the ideal free distribution (IFD). Secondly, two effort distributional models were compared: an IFD-based isodar model and a discrete choice model. The isodar was determined to be the preferred model because of both its consistently superior predictive performance and its greater simplicity.

Facebookanvändandet ökar i alla åldrar i Sverige. 2010 var hälften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nätverk (Findal, 2010). Användarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina Facebookvänner som ofta består av en blandning av familj, släkt, vänner och ytligt bekanta. Med tanke på blandningen av Facebookvänner uppstår frågan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar på Facebook. Skiljer de sig från fysiska sociala relationer och i sådant fall på vilka sätt? Tidigare forskning i ämnet visar att på Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi är ytligt bekanta med. Fem högaktiva Facebook användare har intervjuats inför denna studie. Resultatet av studien visar att informanterna bland annat använder Facebook till att chatta, skriva och skicka meddelanden och att skriva statusuppdateringar. De kommunicerar ofta med personer som de har svaga band med eller inte har möjlighet att träffa ofta fysiskt. Facebookvännerna är en blandning av nära vänner, bekanta och familj och släkt. Denna blandning av vänner leder till att informanterna är restriktiva med vad de skriver och vilka bilder de väljer att ladda upp på Facebook. Samtidigt så upplever informanterna att det kan vara lättare att kommunicera på Facebook än i den fysiska verkligheten, genom att informanterna ges möjlighet att vara mer eftertänksamma där än i den fysiska verkligheten.  Kommunikationen på Facebook är inte tidsbunden och interaktionen mellan informanterna sker inte alltid vid samma tidpunkt. Studien visar att deras användande av Facebook inte minskar deras fysiska sociala relationer utan i vissa fall kan öka dessa. Informanterna i studien upplever Facebook som användarvänligt och anser att layouten och upplägget är lätta att förstå.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien. Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter. Dessa förutsättningar, tillsammans med barnens möjligheter att samspela med varandra, var viktiga faktorer för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Faktorer gällande miljö och material som kunde anses hämma barnens förutsättningar att utvecklas och lära, kunde främst härledas till materialets placering samt lärarnas reglering av aktiviteter och material.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Thesis (M. A.)--Wesley Biblical Seminary, 1995. / Abstract. Includes bibliographical references and indices.