Fastighetsbolag är en bolagsform som arbetar med att primärt äga och förvalta fastigheter. Noterade fastighetsbolag i Norden tar stor plats i det finansiella rummet och de har ett stort antal aktieägare på sina respektive börser. Denna studie har till uppgift att undersöka huruvida kapitalstruktur har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet mätt i ROA hos fastighetsbolag i Norden mellan åren 2012-2021. Studies syfte är viktigt för att kunna hjälpa och vägleda investerare i fastighetsbolag att ta rätt investeringsbeslut då finansieringsbeslutet för fastighetsbolag möjligtvis kan påverka dess egna fortlevnad. Studien utgår från tidigare forskning som har visat på att det finns signifikanta relationer mellan samtliga tre variabler. För att förklara resultaten har den tidigare forskningen visat på att det mest använda teorierna för att förklara kapitalstruktur och ägandes relation till lönsamhet är agentteorin, trade off-teorin och pecking order-teorin. Studien har fokuserat sig på Norden då det är ett område där det inte har bedrivits någon liknande forskning om kapitalstrukturens medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet hos fastighetsbolag under rådande premisser. Studien innefattar alla länder i Norden förutom Island då deras noterade fastighetsbolag inte uppfyllde kravet att ha varit noterad på landets börs i minst tio år. Anledningen till Norden som geografisk avgränsning i denna studie är för att länderna i Norden delar en historisk prägel som har lagt grunden för en liknande finansiell kultur av ekonomisk effektivitet och tillväxt som kan kombineras med en harmonisk arbetsmarknadsekonomi. För att kunna etablera en medlande effekt har studien konstruerat fyra regressionsmodeller och använt sig av ordinary least squares för att uppskatta koefficienterna. Kapitalstrukturen mättes som debt-to-asset och koncentrationen av ägare mättes som summan av de tre största ägarna. Studien studerade en period om tio år. De empiriska resultaten talar för att det finns ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och kapitalstruktur. Däremot finner studien varken något signifikant samband mellan ägarkoncentration och lönsamhet eller kapitalstruktur och lönsamhet. När det kom till huruvida kapitalstrukturen har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation med lönsamhet har kapitalstrukturen en liten icke-signifikant positiv påverkan på ägarkoncentrationens relation med lönsamheten. Den här studien bidrar med att öka förståelsen kring relationen mellan kapitalstruktur och ägarstruktur. Hur dessa två variabler interagerar tillsammans och öppnar upp för djupare studier och forskning kring området.

Denna studie undersöker om familjeägarskap, den näst största ägaren och familjens ägarkoncentration påverkar utdelningsnivån på den svenska aktiemarknaden under perioden 2021–2023. Undersökningen genomförs med en multipel linjär regressionsmodell och underbyggs av agentteoretiska resonemang, där konflikten mellan den kontrollerande ägaren och minoritetsägare är i fokus. I kontrast med tidigare studier inom området, finner denna studie ett negativt samband mellan familjeägarskap och utdelningspolitik. Samtidigt hittas stöd för att familjens ägarkoncentration påverkar utdelningsnivån i positiv riktning hos familjeföretag, vilket styrker tidigare forskning. Till skillnad från tidigare studier förefaller frånvaron av en näst största ägare inte ha någon påverkan på utdelningsnivån hos familjeföretag. Vidare finner inte uppsatsen något samband mellan familjeföretagens utdelningsnivå och den sekundära blockägartypen. Fortsatta studier krävs för att reda ut om sekundära blockägare påverkar familjeföretagens utdelningspolitik.

<p><strong>Purpose: </strong>The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.</p><p> </p><p><strong>Conclusion: </strong>After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att testa sambandet mellan en koncentrerad aktieägarandel och låg utdelning bland aktieföretag på den svenska börsen. Vad som är unikt för just denna studie är att den genomförs på den svenska börsen samt den skattesats som skiljer sig mellan Sverige och exempelvis Finland där tidigare studier av samma karaktär genomförts. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Den finansiella data som används i studien har hämtats via databasen ”Retriever”, information om aktieägande har manuellt hämtats från ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Resultat och slutsats: Slutsatsen innefattar en saknad av direkt samband mellan koncentrerat ägande och låg utdelningsnivå vilket besvarar syftet. Vad som kan lyftas fram som en eventuell förklaring är den skattemässiga aspekten gällande utdelning och kapitalvinst. Tidigare forskning som påträffat samband i andra länder har en skattesats som skiljer sig mellan utdelning och kapitalvinst vilket innebär skattemässiga fördelat att välja det ena framför det andra. Detta var en av de aspekter som var av stort intresse innan studien startade. Studiens bidrag: Denna studies teoretiska bidrag påvisar att sambandet mellan ägarkoncentrationen och företagens utdelning inte är självklart på den svenska börsen. Istället finner vi att det är huvudsakligen företagens finansiella nyckeltal som ligger till grund för företagens utdelning. Förslag till vidare forskning: Resultatet av denna studie föder ytterligare nyfikenhet kring möjligheter att forska vidare. Exempel på intressanta ämnen är Agnblads (2001)teori om det utländska ägandets påverkan på det framtida ägandet i Sverige. Även agentteorin och dess olika påverkan på företagen går att fördjupa sig i och studera på den svenska marknaden då ägandet är koncentrerat och en stor del maktfördelning sker. / Aim: The aim of this study is to test the relationship between ownership concentration and dividends in listed Swedish firms. Method: This study has a quantitative method and a deductive approach. The financial data has been collected via the database ”Retriever”, information about the ownership of the companies was manually collected from the book ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Result and conclusions: The result of the study is that dividends may variate due to the independent variables. However, there is not a significant relationship between ownership concentration and dividends. Contribution of the thesis: The contribution of this study provides further information regarding ownership concentration and dividends, we find that the financial ratios of the companies have a larger impact on the dividends than the ownership concentration. Suggestions for future research: The result of this study adds alot of curiosity to the future studies about this subject. Our suggestions to future research is to elaborate Agnblads (2001) theory about foreign ownership and how it might affect companies in Sweden. We also propose to research further about the Agency-theory and which effects it has on the Swedish listed firms since we have a concentrated ownership.

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.

Syfte: CSR är idag ett väl använt och diskuterat begrepp. Även företagsskatt är ett omdiskuterat ämne där många av de metoder som företag använder sig av för att kraftigt minska skatten kan ifrågasättas. Då skatt kan ses som ett sätt att bidra till samhället i stort har studier av CSR, som är ett socialt ansvarstagande, blivit intressant att studera i förhållande till skatt. Motstridiga studier leder dock till att ett behov finns att undersöka faktorer som kan påverka förhållandet. Ägarstruktur kan ha en påverkan på hur arbetet med företags sociala ansvarstagande ser ut samt hur skatteaggressivt det är. Den föreliggande studien undersöker därför om insiderägande är en faktor som har en modererande effekt på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data över tio år från 273 publika europeiska företag, för åren 2008–2017. I studien har sekundärdata använts inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Insamlat datamaterial har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultaten visar att insiderägande har en modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatt. Genom undersökningen framkommer det att det är nivån av insiderägande som bestämmer riktningen på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Slutsatsen som kan nås är att ägarstruktur är en faktor som bör tas i beaktning vid studier av sambandet mellan skatt och CSR. Examensarbetets bidrag: Undersökningen lämnar ett unikt bidrag till redovisningsforskningen då den är den enda att studera ägarstrukturens påverkan på CSR och skatteaggressivitet genom att titta på insiderägande. Studien lämnar också ett praktiskt bidrag till myndigheter och organisationer om de ägarstrukturer som kan påverka företags inställning till hållbarhetsredovisning och skattebeteende. Utöver detta breddas den empiriska forskningen på europeiska bolag och sambandet mellan CSR och skatt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning ges i form av studier på vilken typ av aktier som innehas av insiders, det vill säga om innehavet innebär röststarka aktier eller inte. Förslag ges också till att studera olika grupper av insiders då det kan finnas skillnader inom en bred definition av insiders i huruvida personen i stor utsträckning associeras med företaget. Det ges även förslag på att inte mäta CSR som ett samlat begrepp utan istället studera dimensionerna som separata beroende variabler då det kan finnas skillnader som inte upptäcks då begreppet mäts som en helhet. / Aim: CSR is an often-used term and a well-discussed topic. Corporate tax is also an often debated subject where many of the methods used by companies to greatly reduce tax can be questioned. Since tax can be seen as a way to contribute to society at large, studies of CSR, which is a way for companies to take social responsibility, have become interesting to study in relation to tax. Contradicting studies, however, lead to the need to investigate factors that may affect the relationship. Ownership structure can have an impact on corporate social responsibility and how tax-aggressive a company is. This study therefore investigates whether insider ownership is a factor that has a moderating effect on the relationship between CSR and tax aggressiveness. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative strategy and a longitudinal design using ten-year data of 273 public European companies, for the years 2008-2017. In the study, secondary data has been used retrieved from the Thomson Reuters Eikon database. Collected data has been analyzed in the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: The results show that insider ownership has a moderating effect on the relationship between CSR and tax. This study shows that it is the level of insider ownership that determines the direction of the relationship between CSR and tax aggressiveness. The conclusion that can be reached is that ownership structure is a factor that should be taken into account in studies examining the relationship between tax and CSR. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution to the field of accounting research as it is the only one to study the impact of ownership structure on CSR and tax aggressiveness by examining insider ownership. The study also provides a practical contribution to government institutions and organizations about the ownership structures that can affect companies’ attitude towards sustainability reporting and tax behavior. In addition to this, empirical research on European companies and the relationship between CSR and tax are broadened. Suggestions for future research: Further research is needed in the form of studies on the type of shares held by insiders, i.e. if the holding contains voting shares or not. Further research is also needed to study different groups of insiders as there may be differences within a broad definition of insiders as to whether the person is largely associated with the company or not. In addition, there are also suggestions for more research that does not measure CSR as one variable. By studying the dimensions that make up CSR as separate variables there may be differences that are not detected when it is measured as one variable.

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

Purpose: The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.   Method: The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.   Conclusion: After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.