Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011 Authors: Benni Hansson, Axel Sandquist Tutor: Christopher von Koch Examiner: Sven-Olof Collin Title: Compensation as a means of monitoring or recruiting – a study on ownership structure in Swedish listed companies. Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theory Background: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems. Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure. Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009. The data has been gathered from annual reports, Fristedt and Sundqvist’s books “Ägarna och makten i Sveriges börsföretag”, and the Datastream database. The data has been statistically analyzed to reach our conclusions. Conclusions: We find a correlation between ownership structure and compensation and the use of options. Families use the lowest level of compensation and have the lowest use of options.  Institutional investors offer the highest level compensation while foreign investors have the highest propensity to use options. We do not find a relationship between industrial investors and level of compensation. We argue that both compensation and options first and foremost is a result of the level and quality of the monitoring. The compensation policy is used as a means to solve monitoring problems. We also argue that the CEO gains power with absent owners, and can thereby influence the salary.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

No description available.

Det finns farhågor att den ökade ägarkoncentrationen i mediebranschen gällande lokaladagstidningar riskerar att påverka innehållet för dess läsare. Allt mer material hämtas från externaaktörer, såsom nyhetsbyråer och kommunikationsavdelningar. I kombination med den digitalautvecklingen har detta inneburit förändringar för de etablerade mediehusen. Genom att undersökatvå lokala dagstidningar kopplade till Stampen media, ville jag undersöka om detta har påverkattidningens lokala prägel. Stampen media köpte dels upp flera lokala tidningar i början av 2000-talet,dels blev Stampen media själva uppköpta för något år sedan.Sveriges riksdag beslutade om ett nytt presstöd 2018, vilket skall stärka den lokala journalistiken.Detta i kombination med att en entydig forskning som visar på att den lokala tidningen har en viktigroll att spela när det kommer till demokrati och att skapa samhällsengagemang, visar på vikten avlokala tidningar.Den kvantitativa innehållsanalysen visar på att den lokala prägeln inte har minskat i någon störreomfattning. Tendensen för Hallands Nyheter är mer negativ, än för Hallandsposten. Vidare visarresultaten på ett fokus på centralorterna i tidningarnas utgivningsområden. Det som framkommer äratt tidningens material har minskat betydligt och vad detta kan ha för betydelse för tidningens lokalaprägel i framtiden, får framtiden utvisa.

Aktiebolagslagen (2005:551) 4 kap. 5§ är ett avsteg från likhetsprincipen eftersom aktier med olika röstvärden tillåts. Vi undersöker om svenska noterade företag med röststarka aktier använder mer eller mindre resultatmanipulation än andra företag. Eftersom ägare i företag med röststarka aktier enklare kan erhålla kontroll torde agentproblem mellan företagsledning och ägare minska. Dock riskerar nya agentproblem uppstå mellan kontrollerande ägare och minoritetsägare. Dessutom värderas företag med röststarka aktier lägre än andra företag, vilket skapar incitament att sänka kostnaden för eget kapital genom resultatmanipulation. Vi undersöker resultatmanipulation med tre mått för periodiseringsbaserad respektive operativ resultatmanipulation. Resultaten indikerar att företag med röststarka aktier använder mer periodiseringsbaserad resultatmanipulation än andra företag. Däremot illustrerar operativ resultatmanipulation en tvetydig bild. Vi uppmanar att dessa operationella mått tolkas med försiktighet, då åtgärder kan drivas av olika bakomliggande motiv.

Titel: Ägarkoncentration och earnings management i svenska börsnoterade bolag.  Nivå: Kandidat Författare: Maja Johansson och Helene Schramm  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2024 Syfte: Att undersöka det potentiella sambandet mellan ägarkoncentration och earnings management bland företag noterade på den svenska börsen. Metod: Detta är en kvantitativ studie som syftar till att mäta och kvantifiera fenomen genom en deduktiv ansats. För att genomföra studien har data samlats in både i form av vetenskapliga artiklar som legat till grund för uppsatsens teorikapitel, samt variabler som använts för att utföra de beräkningar som syftat till att besvara frågeställningen. Insamling av data har skett både genom urvalsföretagens årsredovisningar och databasen Refinitive Eikon. I denna studie har den modifierade Jones modellen använts för att beräkna diskretionära periodiseringar, som i denna studie är ett mått på earnings management.  Resultat & slutsats: För att testa studiens två hypoteser genomfördes en multipel linjär regression som visade ett positivt och signifikant samband mellan ägarkoncentration och diskretionära periodiseringar. Likaså upptäcktes ett positivt samband mellan avkastning på totalt kapital och diskretionära periodiseringar, medan skuldsättningsgrad och företagets storlek inte uppvisar något fastställt samband med diskretionära periodiseringar. Slutsatsen av denna studies resultat blir därför att det föreligger ett samband mellan ägarkoncentration och earnings management.   Bidrag: Denna uppsats bidrar till ytterligare kunskap kring ägarkoncentrationens påverkan på earnings management i en svensk kontext där det råder hög ägarkoncentration. Fortsatt forskning: En förlängning av denna studie skulle kunna innefatta forskning som undersöker effekterna av earnings management och att genom en kvalitativ metod undersöka hur intressenternas beslutsfattande påverkas av fenomenet.  Nyckelord: Earnings management, ägarkoncentration, ägarstruktur, den modifierade Jones modellen, Agency theory

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Financial Performance (FP) är väl studerat liksom sambandet mellan FP och ägarkoncentration, dock är resultaten motstridiga. Få studier har tagit alla dessa dimensioner med FP, ägarkoncentration och CSR i beaktning. Denna studie syftar därmed till att förklara hur ägarkoncentrationen i europeiska företag påverkar sambandet mellan CSR och FP. Metod: Denna studie antar ett deduktivt tillvägagångssätt inom den positivistiska forskningstraditionen. Studien är baserad på 169 börsnoterade bolag från Europa sett över åren 2009–2017. Materialet har samlats in via databasen Thomson Reuters Datastream och har sedan analyserats i IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Studiens resultat återspeglar att företag i Europa agerar på en marknad med en hög ägarkoncentration där de lägger mycket resurser på CSR vilket förbättrar deras FP. Slutsatsen som kan dras är dock att ju högre ägarkoncentrationen är desto större risk är det att det positiva sambandet mellan CSR och FP försvagas. Examensarbetets bidrag: Denna studie lämnar ett unikt bidrag då det är den enda studien som undersöker ägarkoncentrationens påverkan på CSR och FP över flera olika länder och branscher. Det ökade intresset kring CSR och den lagstiftning som finns sedan 2014 kan skapa agentproblem som förvärras när ägarkoncentrationen är hög. Denna studie ämnar ge praktiska bidrag till företag och organisationer i Europa, genom att uppmärksamma denna agentproblematik som försvårar arbetet med CSR och i värsta fall kan orsaka en försämrad FP. Förslag till fortsatt forskning: Studien lämnar som förslag till kommande studier att använda ett annat mått på ägarkoncentration för att se om det kan ha en annan inverkan på resultaten av studien. Ett annat förslag är att mäta alla dimensioner av CSR separat för att tydliggöra om någon variabel inom CSR påverkar FP mer än någon annan. Som ett sista förslag kan studiens kombinerade FP-mått användas parallellt med lönsamhetsmåttet Tobins Q för att verifiera resultatet. / Aim: The relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Financial Performance (FP) has been studied by many scientists, as well as the relationship between FP and ownership concentration but the results have been conflicting. Few studies have been done regarding all these dimensions on which influence ownership concentration has on CSR and FP, therefore this study aims to explain how the ownership concentration in European public companies affect the relationship between CSR and FP. Method: This study has a deductive approach within the positivist research tradition. The study is based on 169 listed companies from Europe over the years 2009-2017. The data has been collected through the database Thomson Reuters Datastream and analyzed through IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Result & Conclusions: The result of this study reflect that companies in Europe act in a market with a high ownership concentration where they spend a lot of resources on CSR, which improves their FP. This can be deduced from the conclusion; a higher ownership concentration weakens the positive relationship between CSR and FP. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution as it is the only study that investigates the impact of ownership concentration on CSR and FP across several countries and industries. The increased interest in CSR and the legislation that exists since 2014 can create agent problems that get worse when the owner concentration is high. This study intends to provide practical contributions to companies and organizations in Europe, where they observe this agent problem that complicates the work of CSR and, in the worst-case scenario, may cause a deterioration in the FP. Suggestions for future research: Further studies may use a different dimension of ownership concentration to see if it can have a different impact on the results of the study. Another proposal is to measure all dimensions of CSR separately to clarify whether any variable within CSR affects FP more than anyone else. As a final proposal, the study's combined FP measure can be used in parallel with the profitability measure Tobins Q to verify the result.

Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies. Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend. Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions. Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital. / Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå. Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.

<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag.   Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. / This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018.   One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.