Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklarar vilka faktorer som påverkar antalet problemområden som revisorn identifierar i form av Key Audit Matter-anmärkningar. Studien undersöker om den nya regleringen som ökar kravet på revisorerna, kan hitta samband mellan antalet KAM-anmärkningar i revisionsberättelsen och andra oberoende variabler. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och tillämpar en deduktiv ansats, där fyra hypoteser framställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av 1162 svenska börsnoterade företag. För att genomföra studien har databasen Thomson Reuters Eikon använts, och data har insamlats från respektive företags årsredovisningar. Data har sedan analyserats genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multivariat regressionsanalys.Resultat och slutsats: Studien påvisar att åtta statistiskt signifikanta samband kan fastställas. Det första är medelvärdet av antal KAM mellan åren 2016 och 2020. Detta bekräftas även med en signifikant skillnad över tid i antal KAM-anmärkningar.Testvariablen ägarkoncentration och kontrollvariablen revisionskostnad, har en signifikant betydelse och säkerställer att det finns ett samband som påverkar antaletKAM-anmärkningar. Detta innebär att företag med högre ägarkoncentration, även får färre KAM-anmärkningar. De kvarvarande tre testvariabler som har testats, påvisar intenågra särskilda signifikanta resultat och det kan därför inte säkerställas att det finns ett samband.Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag riktar sig främst till kapitalmarknaden och intressenter av företagen, för att ge en insikt i faktorer som kan påverka revisionen. Det kan även vara av intresse för “the Big 4” revisionsbyråerna, för att få en inblick i hur revisionen går till väga, för att exempelvis bedriva fortsatt forskning inom området.Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna utöka undersökandet till en större marknad och inte enbart granska svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Förslagsvis skulle även en liknande undersökning vara lämpligt att genomföra vid ett senare skede, då ISA-701 har etablerats i en större utsträckning, för att således undersöka huruvida resultaten förändras över en längre tid. / Aim: Audit reporting and its significance has been criticized for being toostandardized which has raised debate regarding its credibility and transparency. To resolve this issue a new auditing standard ISA-701 was implemented, to enhance the tangible data reported by auditors. The purpose of the study is to analyze and explain the factors that affect the number of problem areas that the auditor identifies in the form of Key Audit Matters. The study examines whether this new standard, which increases the requirement for auditors, can find a correlation between the number of KAMs in the auditor's report and other independent variables.Method: The study is of a quantitative nature and applies a deductive approach, where four hypotheses are presented to answer the purpose of the study. The sample consists of 1162 Swedish listed companies. To carry out the study, the Thomson Reuters Eikon database has been used, and data has been collected from each company's annual reports. Data were then analyzed through descriptive statistics, correlation analysis and a multivariate regression analysis.Result and Conclusions: The results show that eight statistically significant relationships can be established. The first is the average value of the number of KAM between the years 2016 and 2020. This is also confirmed with a significant difference over time in the number of KAM remarks. The test variable ownership concentration and the control variable audit cost, have a statistical significance and ensure that there is a correlation that affects the number of KAM remarks. This means that companies with a higher concentration of owners receive fewer KAM remarks. The remaining three test variables that have been tested do not show any particularly significant results and it can therefore not be ensured that there is a correlation.Contribution of the thesis: The study's practical contribution is aimed primarily at the capital market and stakeholders of companies, to provide an insight into factors that may affect the audit. It may also be of interest to “the Big 4” audit firms, to get an insight into how the audit proceeds, for example to conduct further research in the field.Suggestions for future research: Further research could be to expand to a larger market and not only examine Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange. We suggest that a similar study could be carried out at a later stage, when the ISA-701 standard has been established to a greater extent, in order to examine whether the results changes over a longer period.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.  Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad. / Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.  Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.

Syfte Studien avser att undersöka ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Utifrån resultatet presenterat i denna studie nås en djupare förståelse för hur företagetsstyrning av ägarstruktur och kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Metod Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Studien baseras på 263 företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm, sett över åren 2017–2019. Sekundärdata hämtas och analyseras med hjälp av statistiska modeller. Resultat diskuteras med stöd av teoretisk referensram. Slutsats Studiens empiriska resultat visar att ägarstruktur och kapitalstruktur har en signifikant negativ inverkan på företagsvärde. Däremot har ägarstrukturen en icke-signifikant effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Studien kan därför inte bekräfta att kontrollägare har en väsentlig inverkan på ledningens finansieringsbeslut.  Studiens bidrag Studien visar att ägarstruktur och kapitalstruktur var för sig kan användas som styrmedel för att nå ett högt företagsvärde. Området är outforskat för företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm. Studien ger därför empiriskt underlag för hur dessa företag i praktiken bör styra ägarstruktur och kapitalstruktur för att maximera företagsvärdet. Studien finner dock inget bevis för ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. / Purpose The study aims to examine the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value. Based on the results presented in this study, a deeper understanding is reached of how companies' governance of ownership structure and capital structure affects firm value. Method The survey is conducted according to a quantitative research method. The study is based on 263 companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm over the years 2017-2019. Secondary data is retrieved and analyzed using statistical models. Results are discussed on the basis of a theoretical frame of reference. Conclusion The empirical results of this study show that ownership structure and capital structure have a significant negative effect on firm value. On the other hand, ownership structure has a non-significant effect on the relationship between capital structure and firm value. Therefore, this study can not confirm that control owners have a significant impact on financing decisions made by management. Contribution This study shows that ownership structure and capital structure separately can be used as instruments to achieve high firm value. This is an unexplored area for companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm. Therefore, this study provides an empirical basis for how these companies in practice should govern ownership structure and capital structure in order to maximize firm value. However, the study found no evidence of the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value.

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag. / Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.