No description available.

No description available.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner. / <p>Lärarexamen</p>

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt. Okunskap kan leda till osäkerhet och nonchalans hos sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som skulle kunna påverka mötet med ångestfyllda patienter. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analys av 11 granskade och bearbetade vetenskapliga artiklar. Resultatet i studien visar att kunskap är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med ångestfyllda patienter. Kunskap om ångest och dess olika uttryck samt patientens egna copingstrategier, kan göra stor skillnad i hur sjuksköterskor stödjer och bemöter varje enskild individ på bästa sätt. Det främsta målet är att hantera ångestfyllda patienter på ett individuellt sätt och inte bagatellisera deras helt normala reaktioner i en hotfull situation.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress. Resultatet visar även att psykosomatiska besvär har ökat bland barn och unga, där huvudvärk och buksmärtor är vanliga symtom. Ångest har visat sig vara ett större problem än vad tidigare varit känt. Stress är en del av barn och ungas vardag och flera faktorer i skolan har visat sig vara stressorer; det kan bland annat inbegripas av skolarbetets krav och relationer till lärare. Skolan är en viktig arena för hälsoutvecklingen hos barn och unga. Därför är många insatser riktade mot förskola, skola och fritidsverksamhet. Slutsats: Forskning tyder på att barn med psykisk ohälsa växer upp till vuxna med problem och därför är tidiga insatser nyckeln till att bryta den negativa trenden.

Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna ångest som state, ångest som trait samt introversion kunde predicera skolfrånvaro under en kortare samt längre tid hos 156 gymnasieungdomar i årskurs två och tre. Enligt tidigare forskning har man kunnat se att dessa faktorer kan leda till skolfrånvaro, men då i första hand hos yngre individer. Studien genomfördes med en enkät som var baserad på Eysencks EPQ-R (Eysencks Personality Questionnaire) samt STAI (State-Traite Anxiety Inventory) (Form Y). I enkäten fanns också en demografisk del samt en egenkonstruerad del för att mäta frånvaro. Resultaten visade att ångest som state, ångest som trait samt introversion tillsammans kunde predicera frånvaro med 50.7% för en kortare period samt med 55.2% för en längre period. Enskilt predicerade ångest som state 38.2%, ångest som trait 34.9% och introversion 2% av frånvaron förhöstterminen.

No description available.

<p></p> <p>Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna ångest som state, ångest som trait samt introversion kunde predicera skolfrånvaro under en kortare samt längre tid hos 156 gymnasieungdomar i årskurs två och tre. Enligt tidigare forskning har man kunnat se att dessa faktorer kan leda till skolfrånvaro, men då i första hand hos yngre individer. Studien genomfördes med en enkät som var baserad på Eysencks EPQ-R (Eysencks Personality Questionnaire) samt STAI (State-Traite Anxiety Inventory) (Form Y). I enkäten fanns också en demografisk del samt en egenkonstruerad del för att mäta frånvaro. Resultaten visade att ångest som state, ångest som trait samt introversion tillsammans kunde predicera frånvaro med 50.7% för en kortare period samt med 55.2% för en längre period. Enskilt predicerade ångest som state 38.2%, ångest som trait 34.9% och introversion 2% av frånvaron förhöstterminen.</p>

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling. Studien undersökte även prediktorer såsom subtyp av social fobi, komorbid depression och grad av initial social fobi, men utan signifikanta resultat. Begränsat deltagarantal och begränsningar i analysmetoden påverkade studiens generaliserbarhet. I uppsatsen diskuteras om det skulle medföra ett värde för patienter och forskare om formulär för social fobi infördes i standardbatterierna på psykiatriska mottagningar.

Ett projekt om prestationsångest som slutate i en bok.  Mitt projekt handlar inte om någon sorts Strindbergsk skaparkris-ångest med excentrisk galenskap som följd. Inte det där stora nästan religiösa sökandet efter den konstnärliga inspirationen. Det är en mycket mer grådaskig diskbänksrealistisk molande tråkångest jag tänker på. Den envetna rösten i huvudet som väser åt en att det inte kommer bli bra. Det är rädslan för att göra fel och det är viljan att göra något riktigt fett “just this time!” i en ohelig blandning som sätter kolsvarta käppar i hjulet för en.