Uppsatsen var baserad på en kvalitativ vetenskaplig metod och undersökte framgångsfaktorer för att minska ångest med hjälp av hypnosterapi. Totalt intervjuades åtta stycken hypnosterapeuter genom semistrukturerade intervjuer. Framgångsfaktorer definierades som faktorer, som hjälper klienten att nå önskat resultat och ångest som känslor av inre oro, byggda på en förväntan om kommande hot. Uppsatsen hade sin teoretiska källa i Wolfes (2005) teori om det sårade jaget. Denna förklarar att ångest innehåller emotionella inre smärtsamma minnen och föreställningar belägen på en undermedveten nivå, vilket vanligen härstammar från barndomen. Dessa är vanligen sammankopplade med ångestupprätthållande försvarsmekanismer, som har målet att få individen att undvika den ursprungliga smärtan. Tre övergripande framgångsfaktorer kunde identifieras; terapeutisk allians, förändringsbenägenhet samt emotionell läkning och förståelse. Slutsatserna av resultatet visade på vikten av att ha ett holistisk förhållningssätt anpassat för klientens individuella behov, vilket uppmuntrar till känslomässiga, kognitiva, beteendemässiga samt interpersonella förändringar i livet. Genom att individen får större förståelse och acceptans för den underliggande känslomässiga orsaken till ångesten kan det sårade jaget läkas och nya perspektiv skapas. / The thesis was based on a qualitative scientific method and explored success factors in reducing anxiety with the help of hypnotherapy. A total of eight hypnotherapists were interviewed through semi-structured interviews. Success factors were defined as factors that help individuals to achieve desired results, and anxiety was understood as inner worries based on imagined threats in the future. The thesis had its theoretical roots in Wolfe’s (2005) theory about the wounded self, which describes anxiety as a result of stored subconscious emotional conflicts and beliefs. Many times they adhere from childhood experiences. The anxiety is maintained by cognitive defence mechanisms creating avoidance of the initial emotions. Three overall success factors were identified; therapeutic alliance, motivation to change, as well as emotional healing and acceptance. The conclusion of the result showed the importance of having a holistic approach adapted to the needs of the individual; encouraging emotional, cognitive, behavioral, and interpersonal changes in life. By giving the individual greater understanding and acceptance of underlying emotional causes of the anxiety, the wounded self can be healed and new perspectives created.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och depression har i internationella studier visat påverka upp till en tredjedel av universitetsstudenter, med en hög förekomst av depression, ångest och stress. Bland svenska studenter har det visat sig att förekomma i mindre utsträckning. Forskning har dessutom visat att mental hälsa korrelerar med prestationsmotivation och att psykisk ohälsa är en faktor som har negativ påverkan på den självupplevda motivationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter i relation till upplevd studiemotivation. Metod: En empirisk-anatomisk observationsstudie med tvärsnittsdesign användes för att besvara studiens syfte. Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet inkluderades i studien. Att ej kunna läsa och förstå det svenska språket var exklusionskriterie. En digital enkät baserad på frågeformulären Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och Academic Motivation Scale (AMS) konstruerades och skickades ut till samtliga 257 fysioterapeutstudenter. Resultat: Andelen studenter som besvarade enkäten var 19,5% (n=50). Förekomsten av depression- och ångestsymtom uppvisade ett medelvärde motsvarande svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Symtom på stress motsvarade istället svårighetsgrad svår. Skillnaden i studiemotivation mellan studenter med högre respektive lägre förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress visades vara låg.  Konklusion: Sammanfattningsvis kunde inte någon betydande skillnad i studiemotivation visas hos studenterna som visade på hög respektive låg grad av symptom avseende depression, ångest och stress.

SAMMANFATTNING Gestational trofoblastsjukdom (GTD) är en ovanlig sjukdom som drabbar kvinnor under eller efter en graviditet. Cirka 145 kvinnor drabbas årligen i Sverige av sjukdomen och av dem får cirka 12 kvinnor den maligna sorten som måste behandlas med cytostatika. Sjukdomen påverkar livssituationen för de drabbade paren på många olika plan, både fysiskt och psykiskt. Då sjukdomen är mycket ovanlig är det viktigt att dessa kvinnor får stöd och behandling av sjukvårdspersonal med goda kunskaper för att hjälpa kvinnorna till god livskvalité. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse efter att ha drabbats av gestational trofoblast-sjukdom och faktorer som påverkar deras livskvalitet. Som metod valdes litteraturöversikt och 14 artiklar inkluderades i arbetet. Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. De utvalda artiklarna har granskats, diskuterats och därefter sammanfattats för att kunna urskilja likheter och olikheter. I resultatet framkom fem kategorier; Psykisk hälsa, Fysisk påverkan, Relationer och sexualitet, Graviditet och barn samt Information och stöd. Livskvaliteten påverkades bland annat av oro och ångest, rädsla för att inte kunna få genomgå en normal gravditet och hade inverkan på relationer och sexuallivet. Slutsatsen visar att sjukdomen påverkar livskvaliteten, inom flera områden och i varierande grad, för de drabbade kvinnorna och deras familjer. Livskvalitén kan påverkas av oro och ångest, rädsla för att inte kunna få genomgå en normal graviditet och har en inverkan på relationer och sexuallivet. Behovet av relevant, tydlig och sakkunnig information är stort för att få en delaktig och trygg patient. En specialiserad vård som besitter adekvat kunskap är viktigt, för att kunna understödja och främja en god livskvalitet hos den som drabbats. Nyckelord: Trofoblastsjukdom, oro, livskvalitet, ångest, stöd.

Bakgrund  Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är ett ökande problem. Det orsakar lidande hos den enskilde individen, men också stora samhällskostnader. I Sverige behandlas depression och ångest i huvudsak med antidepressiva läkemedel samt psykoterapi. Antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och orsaka skador på miljön. Efterfrågan på komplementär medicin är stor och sjuksköterskor saknar kunskap om hur det ska tillämpas. Syfte Syftet var att belysa komplementär medicin som omvårdnadsåtgärder för personer med depression eller ångest.  Metod Litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar finns med. Litteratursökning gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. En integrerad dataanalys har gjorts. Resultat  Analysen resulterade i fem kategorier; yoga, örtmedicin, musikterapi, terapihund och trädgårdsterapi. Resultatet gav stöd för att komplementär medicin kan fungera som behandling vid depression och ångest. Slutsats Analysen resulterade i flera komplementära mediciner som har visat sig minska depression och ångest. Några av de komplementära medicinerna fungerade som ett alternativ till antidepressiva läkemedel.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande i samband med operation och kan leda till onödigt lidande och negativa följder för patienten. Preoperativ information är viktigt för patientsäkerheten men även för patientens delaktighet och är en av de faktorer som påverkar oro, ångest och patienttillfredsställelsen i samband med operation.Syfte:  Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder, utöver sedvanlig preoperativ information, som visat sig ha effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse hos vuxna patienter som genomgår en operation med anestesi. Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie genomfördes för att sammanställa tidigare publicerade forskningsresultat inom området. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed samt CINAHL. Totalt 14 randomiserade kontrollstudier inkluderades i studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att användning av en behovsbaserad utbildning, PowerPoint eller informationsvideos i det preoperativa mötet gav signifikant positiva effekter på oro, ångest och patienttillfredsställelse. Vid användning av multimediautbildning, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring sågs ingen effekt på oro och ångest, däremot sågs en positiv effekt genom ökad patienttillfredsställelse. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder i form av behovsbaserad utbildning, PowerPoint, multimediautbildning, informationsvideos, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring visade positiv effekt för patienters oro, ångest och/ eller patienttillfredsställelse i samband med operation. Genom att rutinmässigt utvärdera patienters oro och ångest kan individanpassade omvårdnadsåtgärder underlätta informationsöverföringen i det tidiga preoperativa skedet.

Introduktion/bakgrund: Preoperativ ångest definieras som ett obehagligt tillstånd med oro och spänning inför operation. Upp till 80 procent av alla vuxna preoperativa patienter lider av preoperativ ångest. Preoperativ ångest har visat sig vara förknippat med intraoperativa komplikationer samt ökad postoperativ sjuklighet och mortalitet.Det är sjuksköterskans ansvar att tillämpa omvårdnadsinterventioner för att motverka preoperativ ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017). Databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed användes vid litteratursökningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Forsberg och Wengström (2017) granskningsmallar. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod tio kvantitativa artiklar. I databearbetningen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier av omvårdnadsinterventioner. Resultat: Litteraturstudiens resultat grundades på tio kvantitativa artiklar. Huvudkategorierna av omvårdnadsinterventionervar avslappning, bild och ljud samt information. Slutsats: Avslappningsövningar, bildspel utan musik eller i kombination med musik, självvald eller förutbestämd musik, naturljud, verbal information samt videoinformation är omvårdnadsinterventioner vilka sjuksköterskan kan tillämpa till patienter med det komplexa ohälsotillståndetpreoperativ ångest. Variationen av omvårdnadsinterventioner är gynnsamt då sjuksköterskan kan tillgodose sig dessa för kunskapsutveckling samt kunna anpassa omvårdnaden utifrån den enskilda individens behov. Vidare forskning om omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest behövs dock.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi eller magnetresonans (MR) är en icke invasiv teknik som avbildar kroppens små strukturer och mjuka vävnader genom att använda icke-joniserande strålning. Många patienter upplever oro, ångest och klaustrofobiska reaktioner i samband med MR-undersökning vilket kan leda till att de avbryter undersökningen eller uteblir. Som en konsekvens kan det innebära förseningar för patienten att få sin diagnos. Syfte: Studiens syfte var att beskriva åtgärder för att lindra oro, ångest och klaustrofobi för patienter i samband med MR-undersökning. Metod: Studien är en litteraturöversikt där åtta kvantitativa studiers resultat besvarat syftet. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl enligt bestämda urvalskriterier. Samtliga artiklar har kvalitetsbedömts och analyserats. Resultat: Det sammanställda resultatet har sorterats i två kategorier där var och en indelats i två subkategorier. Kategorierna utgörs av förebyggande åtgärder som information och simulering och avledande åtgärder där musik och MR-skanners utformning ingår. Konklusion: Åtgärder såsom information, simuleringar och musik samt MR-skannerns utformning har påvisat en god effekt hos patienter för att lindra oro, ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökning.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen och de vanligaste psykiatriska tillstånden, depression och ångest kräver psykiatrisk behandling. Depression och ångest kännetecknas av nedstämdhet och brist på intresse, vilket resulterar i nedsatta funktioner och påtaglig ansträngning i vardagen. Tillstånden påverkar allvarligt möjligheten till vardagsbalans och medför på olika sätt problem för individen att vara delaktig i samhället. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att medverka i arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression och ångest. Metod: En litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och fyra artiklar med mixad metod inkluderades. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl (With full text) och PsycInfo, sökningen kompletterades med en manuell sökning. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas innehåll analyserades tematiskt med en kvalitativ analys med avseende på deltagarnas erfarenheter av att delta i arbetsterapeutiska interventioner. Resultat: Den tematiska analysen identifierade tre huvudteman, med tillhörande underteman, av deltagarnas erfarenheter: ”Social gemenskap och stöd: att uppleva samhörighet med andra”, ”Kognitiva färdigheter och vardagsstruktur: att återvinna och förbättra färdigheter och struktur i vardagen” och ”Acceptans och självkännedom: att få ökad självkännedom och uppleva emotionell utveckling”. Slutsats: Resultatet visar på att patienter med depression och ångest upplever att arbetsterapeutiska interventioner kan förändra, utveckla och förbättra deras livssituation. I första hand upplevs interventionerna inte reducera patienternas symtom som sådana. Interventionerna tycks snarare dels erbjuda patienterna nya och adekvata verktyg och förhållningssätt att hantera sin vardag, livssituation och omgivning, dels hjälpa patienterna att utveckla befintliga kognitiva, emotionella och sociala förmågor att återfå och behålla en meningsfull vardag.

Bakgrund: De senaste decennierna har det skett tekniska framsteg inom radiologiområdet. Dessa tekniker ger en god förutsättning för att ställa korrekta diagnoser och ge de bästa förutsättningarna för en god vård. En patientgrupp som ofta kan uppleva oro och ångest vid radiologiska undersökningar är barn. Ångesten kan bli så stark att kvalitén på vården riskeras med inställda undersökningar som följd eller lugnande medel behöver sättas in, något som kunde undvikits. Barn har rätt att känna sig trygga och delaktiga i sin vård. Av dessa skäl är det av vikt att skapa åtgärder för att hjälpa barn att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga åtgärder för att underlätta för barn att genomgå radiologiska undersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier som kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Pub Med. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att åtgärder som ”leka röntgen”, ”distraherande” och ”förberedande avslappningsövningar” signifikant minskade nivåerna av stress och ångest bland barn. Åtgärden ”visuell information” med böcker som beskrev röntgenundersökningen minskade inte barns oro eller ångest.  Konklusion: Informerande åtgärder (främst på ett lekfullt sätt) och allmänt stödjande åtgärder kan hjälpa barn att hantera obehagliga och främmande situationer i samband med radiologiska undersökningar.

Bakgrund: Förekomsten av ångest bland barn och ungdomar ökar. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete som syftar till att förbättra den psykiska hälsan. Elevhälsan i Sverige, där skolsköterskan är en del i ett team, har som arbetsområde att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland elever. Ångest har visat sig vara det vanligaste psykiska problemet bland eleverna som besökte skolsköterskorna. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av sammanhanget utifrån dennes premisser och en förutsättning för personcentrerad vård är patientberättelse, partnerskap mellan personen och personal samt dokumentation. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskan kan stödja elever med ångestproblematik. Metod: Integrativ litteraturstudie med databassökning i tre omvårdnadsinriktade databaser samt manuell sökning. Resultat: Av 15 studier framkom huvudkategorin Processinriktat arbete med underkategorierna identifiering, behandling och uppföljning. Identifiering innefattade screeningverktyg och skapa förtroende med eleven. Behandling innefattade enskild behandling, gruppbehandling samt virtuell kommunikation. Uppföljning innefattade den individuella uppföljningens betydelse, vårdnadshavarens betydelse, teamsamverkans betydelse och dokumentationens betydelse. Slutsats: Alla delar i det processinriktade arbetet är lika viktiga och tillsammans med det personcentrerade förhållningssättet skapas en helhet i skolsköterskans stödjande arbete kring elever med ångestproblematik.