Extensiv oro kan leda till kliniskt lidande som tar sig i uttryck i ångest- och depressiva symptom på vilka fysisk aktivitet har en reducerande effekt. Oro för konsekvenser av det moderna samhället, modern hälsooro (MHO), har inte tidigare studerats i relation till ångest-, depressiva symptom och fysisk aktivitet med longitudinell data. Syftet med studien var att undersöka samtida och prediktiva samband mellan MHO, ångest- och depressiva symptom samt fysisk aktivitet som modererande faktor. Data, stratifierad för kön och ålder, inhämtades ifrån den enkätbaserade Miljöhälsostudien i Västerbotten. Urvalsgruppen utgjordes av 2306 individer som svarade både vid baseline och uppföljningen efter 3 år. Data analyserades genom hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att MHO har ett samtida och predicerande samband med ångest- och depressiva symptom och att fysisk aktivitet då har en modererande effekt. Resultat visade även för det omvända samtida sambandet för ångest- men inte för depressiva symptom. Varken ångest- eller depressiva symptom visade sig vara prediktorer för MHO. Fysisk aktivitet hade i dessa samband ingen modererande effekt. Den förklarade variansen var låg för samtliga påvisade samband. Resultaten bör därmed dras till nytta av ur ett folkhälsoperspektiv, som uppslag för vidare studier och i mindre utsträckning kliniska sammanhang. / Extensive worry can cause clinical suffering such as anxiety- and depressive symptoms, which are reduced by physical activity. Worries about negative consequences of modern society, modern health worries (MHW), has not yet been studied in the context of anxiety-, depressive symptoms and physical activity in a longitudinal perspective. The purpose of this study was to investigate concurrent and predictive associations between MHW, anxiety- and depressive symptoms. Psychical activity was entered as a moderating factor. The data, stratified by sex and age, were gathered from the survey-based Västerbotten Environmental Health Study. The sample included 2306 individuals who responded at baseline and at three-year follow up. To analyse the data, hierarchical multiple regression analyses were used. The results showed that MHW are associated with and predicts anxiety- and depressive symptoms, and that physical activity has a moderating effect on these associations. The results also confirmed the opposite concurrent association between MHW and anxiety- but not with depressive symptoms. Neither anxiety- nor depressive symptoms were found to be predictors of MHW. Physical activity had no moderating effect on those associations. The explained variances for all significant associations were low. The results therefore can be useful for public health purposes, stand as an implication for future research and should to a lesser extent be used in a clinical context.

Bakgrund:  Magnetresonanstomografi (MRT) används inom radiologi och är suverän inom vissa typer av diagnostik. Dock upplever många patienter oro och ångest i samband med MRT-undersökningar, vilket kan leda till avbrutna undersökningar. I röntgensjuksköterskans profession ingår ett ansvar för patienternas trygghet och välbefinnande. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur oro och ångest kan minskas hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO samt genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet sorterades till fem kategorier som beskriver Utformning av gantry, Avslappning, Utökad information utöver standardiserad information, Utökad information kombinerat med avslappning och Utökad information kombinerat med avslappning samt introduktion till undersökning och miljö. Konklusion: Utformning av gantry och avslappning samt utökad information, var för sig eller kombinerat, kan minska oro och ångest hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. På så sätt minskas avbrutna undersökningar och kostnadseffektivitet uppnås.

Bakgrund: Idag lever cirka 50 miljoner människor runt om i världen med demenssjukdom. År 2040 beräknas över 81 miljoner människor att leva med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens som oro och ångest är vanligt bland personer med demenssjukdom och utbredningen av oro och ångest kan variera mellan de olika demenssjukdomarna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som minskar oro och ångest hos personer med demenssjukdom i deras hemmiljö. Metod: Litteraturstudien utgick ifrån Polit & Becks (2016) nio steg. Databassökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var samtliga kvantitativa och granskades genom granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research. Efter granskningen kvarstod totalt nio kvantitativa artiklar i urval 3, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet utmynnades i tre teman: anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck. Resultatet visade flera omvårdnadsåtgärder inom de olika temana som kan minska oro och ångest hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Litteraturstudien visade att anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck minskade oro och ångest hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund Det har utförts studier som belyser problemet med ökningen av antalet ungdomar som upplever psykisk ohälsa. Trots detta finns det få studier som undersöker om ungdomarna själva har kunskap om de vanligaste mentala sjukdomarna samt ett begränsat antal studier som belyser var de får sin kunskap ifrån. Det finns studier som tyder på att kunskap om psykisk ohälsa kan minska stigma samt agera preventivt. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka förstaårs gymnasieelevers upplevda kunskap om depression och ångest samt hur mycket av denna kunskap de upplever att de har lärt sig i grundskolan. Syftet var även att undersöka om dessa elever upplevde sig ha kunskap om vilka behandlingsåtgärder som finns för depression och ångest. Design och metod En kvalitativ explorativ design användes. Data samlades in med sju semistrukturerade intervjuer och en induktiv manifest innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat Dataanalysen resulterade i åtta kategorier och 34 subkategorier.  Deltagarna beskrev sjukdomssymtom, behandling, preventiva åtgärder, professionellt stöd vid depression och ångest, samt att de fått denna kunskap från sociala medier.  Konklusion Resultatet tyder på att deltagarna hade viss kunskap om depression och ångest, men de visade ingen kunskap angående vad en fysioterapeut kan göra för en person som lider av psykisk ohälsa eller att fysisk aktivitet kan agera preventivt samt vara en behandlingsåtgärd. Vidare forskning om preventiva åtgärder för psykisk ohälsa behövs.

<p>Sexuality contains more than just reproduction and is an important part of quality of life. Chronic disease can lead to sexual dysfunction for both males and females. The nurse plays an important role in informing and teaching. Throughout dialogue and observations the nurse can detect possible problems, document and then take measures. The study was performed as information retrieval of literature where the cause was to highlight sexuality for patients that have experienced a myocardial infarction. Their needs of information and what measures that exists to improve the information. The study consists of thirteen articles which were analyzed and the result was divided in different categories; males and females sexuality after a myocardial infarction, needs of information about sexuality connected to a myocardial infarction and what various measures to take. The result showed that females and males sexuality was affected both physically and mentally after a myocardial infarction. There were effects through reduced- frequency, satisfaction, lust, interest and sexual activity. Both sex showed concerns and/or fear. One of the reasons was that either themselves, or their partner, were afraid that intercourse would cause another myocardial infarction. The need of information was great, there were requests for adequate advice and of attuned information. It was obvious that when and how much of the information to receive was individual, and it became clear that existing means to disposal that could make nursing easier when it comes to inform and teach patients. An informative video and a heart rehabilitation program showed good results in the returning to sexual activity.</p>

<p>Abstrakt:</p><p>Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna.</p><p>Abstract:</p><p>The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation. Depression har ett negativt samband med prestation. Vad det gäller ångest, depression och självkänsla finns det starka negativa samband. Flickor visar lägre grad av självkänsla och högre grad av ångest än pojkar. Pojkar och flickor skiljer sig inte åt på depressionsnivån. Slutsatserna är att trots att flickor har lägre självkänsla, mer ångest och lika hög grad depression som pojkarna, presterar de lika bra som dem.</p>

<p>Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.</p><p>Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.</p>

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal. Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång. I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.

Abstrakt: Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna. Abstract: The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.