Ångest är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre människor när det gäller psykisk ohälsa. Gruppen äldre ökar ständigt och det beräknas att inom en snar framtid är 25 procent av alla invånare i Sverige 65 år och äldre. Detta gör att vi allt oftare möter denna patientgrupp inom psykiatrisk heldygnsvård. Det är av stor vikt att dessa patienter bemöts på ett sådant sätt att deras upplevelser och svårigheter får mer uppmärksamhet i syfte att minska lidande och eventuellt hitta adekvata behandlingar för ångesthantering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens uppfattning av den fysiska och mentala närvaro i vården av äldre patienter med ångestproblematik, inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien utformades som en kvalitativ studie. För studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor och sju skötare som arbetar inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara medveten i sig själv och att medvetandegöra sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv visade sig var en viktig faktor för att visa sig närvarande. Vårdpersonalen menade att den fysiska närvaron i form av att bara finnas där, söka upp patienterna och erbjuda dem en samvaro, var värdefull i vården. Vidare betonades vikten av en mental närvaro, då personalen aktivt lyssnar på patienterna och på så sätt bekräftar närvaro. För att kunna erbjuda en sådan närvaro krävs, förutom tid och tålamod även att personalen är medveten i sig själv, medvetandegör sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv. Slutsats: Kan vårdpersonalen arbeta med att medvetandegöra sina brister och våga vara ärliga mot varandra och prata om sitt mående, kan detta leda till bättre närvaro i patientarbetet. Dock behövs mer forskning dels inom äldreomsorgen men även ur ett patientperspektiv för att få en bredare bild om närvarons betydelse.

No description available.

Introduktion: Över 3 000 000 kirurgiska ingrepp utfördes i Sverige under år 2017. Preoperativ ångest är vanligt förekommande och kan bero på bland annat rädsla för anestesi, smärta eller den främmande och hotande situation som en operation medför. Hög ångestnivå preoperativt kan leda till försämrad läkningsprocess samt psykiskt lidande för patienten. Sjuksköterskan har som uppgift att tillämpa personcentrerad vård där såväl psykiska som fysiska behov bör uppmärksammas. Därför är det relevant att belysa omvårdnadsinterventioner som kan lindra ångest preoperativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats som utfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed där 14 kvantitativa artiklar kvarstod till litteraturstudiens resultat efter relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: De omvårdnadsinterventioner som framkom resulterade i fem kategorier; Musiken och avslappningens inverkan på ångest, Vikten av empati och information, Effekten av Yintangstimuli, Alternativa substanser för ångestlindring och Andlighetens betydelse. Slutsats: Samtliga omvårdnadsinterventioner i litteraturstudiens resultat reducerade ångest hos patienter i det preoperativa skedet. För att ytterligare kunna dra slutsatser om lavendeloljans anxiolytiska effekt bör vidare studier utföras.

Bakgrund: Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom. Ångest är en upplevelse av rädsla, upprördhet, spänningar, olust samt starkt obehag. Orsakerna till ångest utgår ifrån olika faktorer, det finns fyra olika orsaksfaktorer: de genetiska, kroppsliga, psykologiska och sociokulturella. Det är inte många som söker vård för sin ångest utan oftast för bröstsmärtor, hjärtklappningar och magsmärtor. Vid utvärdering av en patient för misstänkt ångestsyndrom är det viktigt att sjuksköterskan undantar medicinska åtgärderna och istället lägger fram egenvårdsråd till den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ångestsyndrom. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier skrivna på svenska. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans tydningar av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav resultat på sex kategorier; ”Att begränsas i vardagen”, ”Rädslor som vuxit fram tillsammans med ångesten”, ”Svårt att kontrollera oönskade känslor och tankar”, ”Att ångesten ger fysiska symtom”, ”Känna skam som bedrivs av ångesten” och ”Behov av att fly från ångesten”. Slutsats: Personernas vardag präglades av ångesten på så sätt att de upplevde isolering från omvärlden samt fick ångest inför att göra något obehagligt, något som resterande personer inte hade upplevt lika obehagligt. Även de fysiska symtomen förekom under ångestperioden. I studien framkom det fler och djupare upplevelser och förekomna fysiska symtom än vad som hittats i tidigare forskning.

<p>Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig ålder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det är viktigt att undersöka hur ångestsyndrom kan förebyggas eftersom få barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram från Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioårsåldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner. Barnens ångestsymptom, depressionssymptom och generella psykiska hälsa mättes vid tre tillfällen med formulären SCAS, CDI och SDQ. Mätningarna skedde tio veckor innan interventionen, veckan innan och veckan efter interventionen. Resultaten visade att FRIENDS minskade barnens depressionssymptom samt minskade ångest hos barn med förhöjd risk för ångestproblematik. Efter FRIENDS skattade lärarna lägre tendens till psykisk ohälsa hos barnen. Enligt utvärderingen var barn och föräldrar nöjda med programmet. Sammantaget visar studien att FRIENDS är en lovande intervention i en svensk kontext.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades. Även självskattad stressreaktion registrerades. Inget samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA men ett visst samband mellan självskattad stressreaktion och SA påvisades. Möjligheten att andra bakomliggande mekanismer mätts jämfört med tidigare studier och att restriction of range kan ha förelegat diskuterades.</p>

<p>Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.</p>

<p>De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi.</p><p>En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.</p>

<p>Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav på</p><p>sjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt och</p><p>personligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte är</p><p>tillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage vara</p><p>ytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vid</p><p>symtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektiv</p><p>aktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem och</p><p>psykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för</p><p>lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för</p><p>sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. I</p><p>litteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsam</p><p>effekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livets</p><p>slut. Inom dagens forskning råder en brist gällande effekten av taktil</p><p>massage som symtomlindring av oro och ångest. Fler studier krävs för</p><p>skapandet av evidens gällande den taktila massagens effekter på</p><p>symtomen oro och ångest.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka effekten av Bani, som representant för Binaural Beat-teknologi, på stress. Som delsyfte undersöktes även ångest och depressivitet. Samplet utgjordes av 27 universitetsstuderande på Örebro universitet. Binaural Beats är ljudfrekvenser med vilka hjärnans EEG sägs synkroniseras och kan påverka medvetandetillståndet. Genom en experimentell design med</p><p>upprepade mätningar och en kontrollgrupp undersöktes</p><p>förändringar i stress, ångest och depressivitet under fyra veckors lyssnande av Bani. Signifikanta effekter över tid påträffades gällande psykisk stress och depressivitet för interventionsgruppen. Vissa gruppskillnader påträffades även för ångest och fysisk stress, vilka dock verkade vara av mer naturligt fluktuerande karaktär. Resultaten indikerade att Bani har en lindrande effekt på psykisk stress och depressivitet.</p><p>Nyckelord. Binaural Beats, stress, hjärnsynkronisering, Bani,</p><p>ångest, depressivitet.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate the effect of Bani, as a representative of Binaural Beat technology, on stress. As a secondary purpose anxiety and depression were examined. The sample consisted of 27 university students at the Örebro University. Binaural Beats are sound frequencies with which the brain is said to synchronize and can</p><p>affect states of conciousness. Changes in stress, anxiety and depression were examined through an experimental design with repeated measures and a control group for a period of four weeks of listening to Bani. Significant effects were found over time concerning psychological stress and depression for the intervention group. Some group differences were</p><p>also found for anxiety and physiological stress, although they seemed to be more affected by natural fluctuations. The results indicated that Bani has a decreasing effect on psychological stress and depression.</p><p>Keywords: Binaural Beats, stress, brainwave synchronization, Bani, anxiety, depression.</p>